Markus 15
1 Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus.
Hagi nanterame ranra pristi mono kva vahe'mo'zane, ranra kva vahe'mo'zane, kasegere ugagota hu'naza vahe'mo'zane, maka kanisol vahe'mo'za, ome atru hute'za, Jisasina nofi kinte'za avre'za Paeroti ome ami'naze.
2 Då frågade Pilatus honom: »Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»
Paeroti'a agenoka huno, Kagra Jiu vahe'mokizmi kini mani'nano? huno Jisasina antahige'ne. E'i kagra nehanane huno Jisasi'a hu'ne.
3 Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.
Anante ranra pristi kva vahe'mo'za, Jisasinkura rama'a haviza hu'ne hu'za hunte'naze.
4 Pilatus frågade honom då åter och sade: »Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för.»
Paeroti'a mago'ane agenoka huno, Ko, Kagrira rama'a ke hunegantazanki, Kagra ke zamirera kenona hugahampi?
5 Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.
Hianagi Jisasi'a ana kemofo nona'a osu mani'negeno, Paeroti'a tusiza huno antri nehuno agogogu hu'ne.
6 Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.
Kafune kafune Anumzamo kinafinti zmavre'nea knama egeno'a, Paeroti'a kina vahepintima zmavesimofonku hazageno kazufe netrea kna e'ne.
7 Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.
Hagi ana knafina mago nera Barabasi'e nehia ne'ene, mago'a kamani vahe'mo'zane ha' hu'naza knafi, vahe zamahe fri'naza zanku kina huzmante'naza vahe'ene anampina mani'naze.
8 Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.
Hagi maka veamo'za Paerotinte e'za, ana kna'ma egeno nehiaza huno kina vahe katufe atresnigu antahige'naze.
9 Pilatus svarade dem och sade: »Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»
Anante Paeroti'a kenona huno anage hu'ne, Jiu vahe kini ne' katufe tamisuegu tamave'nesio?
10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.
Na'ankure agra, ranra pristi kva vahe'mo'za kanive renente'za, avare'za eme ami'zama'a ko antahi'ne.
11 Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.
Hianagi ranra pristi kva vahe'mo'za maka vahe zamarimpa rekehu'za, Barabasi kazufe tamio hutma hiho hu'za zmasami'naze.
12 När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: »Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?»,
Anante Paeroti'a mago'ene kenona huno, Jiu vahe kinie hutma nehaza nera, na'a huntesuegu tmave'nesie?
13 så skriade de åter: »Korsfäst honom!»
Hige'za ete mago'ane kezati'za, Aheta kekazafare hantiho hu'naze.
14 Men Pilatus frågade dem: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Korsfäst honom!»
Hianagi Paeroti'a anage huno zamasami'ne, na'a kefoza hune, inankna kefoza hu'negeta aheta hantiho nehaze? Hianagi zamagra mago'ene ranke hu'za, ahe friho hu'naze.
15 Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Na'ankure Paeroti'a ana maka veamokizmi zamarimpamo so'e hania kazigati, Barabasi kazufe nezamino, Jisasina sefu amiho hige'za, sefu amitazageno keka zafare ahe'za hantisagu avrezmi'ne.
16 Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.
Anante sondia vahe'mo'za avare'za marerisa kumapi ufre'naze. (E'i ana kumara Gavana ne'mofo kumapi) maka Romu sondia vahetamina ome ke hutru hu'naze.
17 Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.
Zamagra fitunke kukena hunente'za, ave'ave nofite kini vahe'mokizmi fetorikna huza fetori tro hu'za asenire antaninte'naze.
18 Sedan begynte de hälsa honom: »Hell dig, judarnas konung!»
Kezanke hunte'za, Jiu vahe'mofo kinimokagura ferure hugantone.
19 Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.
Mago'ane kno eriza asenire nemasagi'za, zmavetu ahenente'za, zmarena renamagiza, pri hu'za havi mono hunte'naze.
20 Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.
Zamagrama azanava anteteza fitunke kukena erizafi netre'za, ete Agri kukena eri huntete'za, keka zafare aheza hantinaku megi'a avare'za vu'naze.
21 Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
Hagi Sairini kumateti ne' Saimoni, (Aleksendane Rufusikizni neznafa) fegu'ati rankumapi evu frenaku enevige'za, Jisasi keka zafa'a erio hu'za hunente'za kofintageno eri'ne.
22 Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).
Hagi Jisasina avare'za Golgote nehaza agonare uhanati'naze. (Tagri kefima rukrahe'ma hanunana, anu zaferine hu'ne.)
23 Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.
Anante waini tine mere zafa arima'ane magopi taginte'za eri havia hute'za tagiami'zana, one atre'ne.
24 Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.
Hagi Jisasina rugeka zafare ahe'za hantite'za, mago'mo tagatere simo erisie nehu'za taisi zokogo re'za kukena'a refko hu'naze.
25 Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.
Nanterama zage hanatino 9 kiloki hige'za, Jisasina rugeka zafare ahe'za hanti'naze.
26 Och den överskrift som man hade satt upp över honom, för att angiva vad han var anklagad för, hade denna lydelse: »Judarnas konung.»
Ahe'naza nanekemofo agafa'ama avoma krente'nazana, JIU VAHE'MOKIZMI KINI NERE, hu'za krente'naze.
27 Och de korsfäste med honom två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.
Ana nehu'za tare kumzafa netrena magoka zanahete'za, magomofona azantmaga'a nehantiza, magomofona hoga'a hanti'naze.
[Ana hazageno korapa'ma Anumzamofo avontafepima kre'nea kemofo avufga'a efore' hu'ne. Ana kemo'a, hazenke vahe'kna hugahie hu'ne (Ais 53:12)].
29 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: »Tvi dig, du som 'bryter ned templet och bygger upp det igen inom tre dagar'!
Hagi anante'ma vute ete nehu'za vahe'mo'za azanva ke hu'za, Oho! Kagra ra mono nona tapage hunka tagufa knafi kigahue hu'nana nere, nehu'za zmage'na ru'naze.
30 Hjälp dig nu själv, och stig ned från korset.»
Kagra ka'a kaza hunka keka zafaretira eramio, hu'naze!
31 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde, begabbande ord med varandra och sade: »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa.
Anahukna hu'za ranra pristi kva vahe'mo'zane kasegere ugagota hu'naza vahe'mo'za, azanva ke hunte'za, Ru vahe azama nehiaza huno Agra'a aza osugahifi?
32 Han som är Messias, Israels konung, han stige nu ned från korset, så att vi få se det och tro.» Också de män som voro korsfästa med honom smädade honom.
Atregeno Kraisi'a Israeli vahe'mokizmi kini ne'mo'a, keka zafaretira menina eraminketa negeta, tamentinti hamaneno! Tare ne'trema keka zafare'ma ahe'za hanti'naza ne'tremokea, anazanke huke Jisasina azanava ke hunte'na'e.
33 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
Hagi ana knazupa zagemo'a feru trage higeno, maka ana mopafina hanimo refitegeno vuno kinaga 3 kiloki higeno rumasa hu'ne.
34 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: »Eloi, Eloi, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
Tri kiloki higeno Jisasi'a Arami kefinti ranke huno kezatino, ELOI ELOI LEMA SABATANI? Anankemofo agafa'amo'a anage hu'ne, ANUMZANIMOKE ANUMZANIMOKE, NAHIGENKA KAMAGENA HUNENAMINE? (Sam-Zga 22:1.)
35 Då några av dem som stodo där bredvid hörde detta, sade de: »Hör, han kallar på Elias.»
Hanki tava'onte mani'naza vahe'mo'za nentahi'za, anage hu'naze, Antahiho, Elaijanku ke nehie hu'za hu'naze.
36 Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka, i det han sade: »Låt oss se om Elias kommer och tager honom ned.»
Hagi mago'mo aga reno vuno mi'mi'tata hu'nea waini timpi kapukua ome reteno, zotare vazigase huno erino Jisasi'ma nesigu eme nemino anage hu'ne, Atrenenketa Elaijama eme avarefenka atresigura kamneno!
37 Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.
Hianagi Jisasi'a rankrafa nehuno, vagare asimu anteteno fri'ne.
38 Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.
Ana nehigeno ra mono nomofo agu'afi hanti'naza tavaravemo, anagamuti ruhakeke hutare huno henkamu erami'ne.
39 Men när hövitsmannen, som stod där mitt emot honom, såg att han på sådant sätt gav upp andan, sade han: »Förvisso var denne man Guds Son.»
Hanki 100'a sondia vahete kva (centurian) ne'mo Jisasina avuga mani'neno Jisasima nefrinoma hiazana keteno anage huno hu'ne. Tamage ama nera Anumzamofo Mofavre mani'ne huno hu'ne!
40 Också några kvinnor stodo där på avstånd och sågo vad som skedde. Bland dessa voro jämväl Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, så ock Salome
Hagi mago'a a'nemo'za ogantu'a mani'ne'za uruha ke'naze. Ana a'nefina, Makdala kumateti Mariaki, Saromeki mago Mariaki (osi Jemisine, Josefekizni neznareraki) hu'za mani'naze.
41 -- vilka hade följt honom och tjänat honom, medan han var i Galileen -- därtill många andra kvinnor, de som med honom hade vandrat upp till Jerusalem.
Ana a'ne zagamo'za Jisasi Galili mopare mani'nege'za amage nente'za aza nehaza ane zagane, mago'a anampina Jerusalemi ne-ege'za avaririza e'naza ane zagane mani'naze.
42 Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.
Hagi anazama fore hu'neana Frante zupa kinage. Mani fru hukna esigu (Sabat) retro tra nehaza kna e'ne.
43 Josef från Arimatea, en ansedd rådsherre och en av dem som väntade på Guds rike, tog därför nu mod till sig och gick in till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
Arimatia kumateti ne' Josefe'a koro osu hanave enerino, Jisasi avufa'ama erisigu Paeroti ome antahige'ne. (Ana nera kanisol vahepina agi me'negeno, Anumzamofo Kuma esigu nentahino aveganentea nere.)
44 Då förundrade sig Pilatus över att Jesus redan skulle vara död, och han kallade till sig hövitsmannen och frågade honom om det var länge sedan han hade dött.
Hagi Jisasi'ma frine higeno'a, Paeroti'a antri nehuno, 100'a sondia vahete kva (centurian) ne' ke huno frinesigu antahige'ne.
45 Och när han av hövitsmannen hade fått veta huru det var, skänkte han åt Josef hans döda kropp.
Ana sondia kva ne'mo hago fri'ne huno Paerotina asmigeno, Knareki avufga'a erinka vuo huno Josefena hunte'ne.
46 Denne köpte då en linneduk och tog honom ned och svepte honom i linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en klippa; sedan vältrade han en sten för ingången till graven.
Higeno Josefe'ma efeke tavrave miza huno avufa'a eri mopafi atreno, ana efeke tavravenu kazrinteno, havefi frage'za tro hunte'naza kerifi ome asenteteno, have rekrehe huno kama ufrete runkanire'ne.
47 Men Maria från Magdala och den Maria som var Joses' moder sågo var han lades. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
Makdala kumateti Mariaki, mago Mariaki Josefe nereraki huke anama asentea kumara ke'na'e.
