Markus 15
1 Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus.
A ngawi mymcang hqit awh, khawsoeih boeikhqi, a hqamcakhqi, anaa awi qeekungkhqi ingkaw Sanhedrin awi ak kqawnkungkhqi boeih ing awi ce tlyk uhy. Jesuh ce pin unawh, Pilat a venna khyn uhy.
2 Då frågade Pilatus honom: »Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»
Pilat ing, “Nang ve Judakhqi a sangpahrang aw?” tinawh doet hy. Jesu ing, Oeih, nak kqawn a myihna awm hy,” tina hy.
3 Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.
Khawsoih boeikhqi ing thawlh khawzah puk uhy.
4 Pilatus frågade honom då åter och sade: »Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för.»
Cedawngawh Pilat ing doet tlaih hy, “Am nam hlat hly nawh nu? Ve zah thawlh ami nik puk ve toek lah,” tina hy.
5 Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.
Cehlai Jesu ing awi am am hlat hy, cedawngawh Pilat taw ak kawpoekna kyi hy.
6 Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.
Poei a awm hoei awh thawk tla pynoet ce ana hlah man uhy.
7 Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.
Cawh quk-ai thlang ak him Barabbas ak mingnaak thlang pynoet ce thawngim na awm hy.
8 Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.
Thlang kqeng ing Pilat a venawh a sai khawi amyihna sai peek aham thoeh uhy.
9 Pilatus svarade dem och sade: »Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»
Pilat ing, “Juda sangpahrang ve hlah namik ngaih nu?” tinawh doet khqi hy.
10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.
Khawsoih boeikhqi ing ami yyt a dawngawh a venna law pyi uhy tice anih ing sim hy.
11 Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.
Cehlai Pilat ing Barabbas ce a hlah thainaak aham khawsoeih boeikhqi ing thlang kqeng ce syk uhy.
12 När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: »Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?»,
“Cawhtaw Judah sangpahrang, ami ti vetaw ikawmyihna ka sai kaw?” tinawh Pilat ing doet khqi hy.
13 så skriade de åter: »Korsfäst honom!»
Cekkhqi ing, “Thinglam awh taai!” tinawh khy uhy.
14 Men Pilatus frågade dem: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Korsfäst honom!»
Pilat ing, “Kawti nawh nu? Ikaw thawlhnaak a sai awh nu? tinawh doet khqi hy. Cehlai cekkhqi ing khawteh khqoet na, “Thinglam awh taai!,” tinawh khy bai uhy.
15 Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Thlang kqeng kawzeel sak a ngaih awh, Pilat ing Barabbas ce hlah pek khqi hy. Jesu taw a vyk coengawh, thinglam awh taai aham cekkhqi kut awh pehy.
16 Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.
Qalkapkhqi ing Jesu ce praetorium ami ti boei a ipkhui na sawi uhy; qaalkapkhqi boeih ce kutoet na khy uhy.
17 Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.
Hik thim ce bai sak uhy, hling ce lumyk na sai pe unawh myk sak uhy.
18 Sedan begynte de hälsa honom: »Hell dig, judarnas konung!»
Cekcoengawh, “Juda sangpahrang a hqinglu kyi seh!” tina uhy.
19 Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.
A lu awh sawnghqawl ing vyk unawh sawh a phih uhy. A haiawh khuk sym doena koep pe unawh bawk uhy.
20 Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.
Ami thekhanaak coengawh, hik thim ce suh pe unawh amah a hi ce bai sak tlaih uhy. Cekcoengawh thinglam awh taai aham cehpyi uhy.
21 Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
Cyqene khaw awhkaw thlang pynoet, Alexander ingkaw Rufus a pa Simon, kqawng nakaw ak law ce tu unawh, thinglam ce kawh sak ngah ngah uhy.
22 Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).
Jesu ce Golgotha ami ti hun benna ceh pyi uhy (cece “luquh hun,” tinaak ni).
23 Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.
Murra ing amik kqit misur tui ce pe uhy, cehlai am aw hy.
24 Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.
Cekcoengawh thinglam awh taai uhy. Taicung zyk unawh a hi ce tei uhy.
25 Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.
Khawnoek pakthum awh thinglam awh taai uhy.
26 Och den överskrift som man hade satt upp över honom, för att angiva vad han var anklagad för, hade denna lydelse: »Judarnas konung.»
Thawlh amik puknaak ca ce: JUDA KHRIH SANGPAHRANG, tinawh qee pe uhy.
27 Och de korsfäste med honom två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.
Thlak thawlh qawi pakkhih awm thinglam awh pynoet ce ak tang ben awh pynoet ce ak cawng ben awh taai haih uhy.
Thlak thawlhkhqi ingqawi noet sih haih uhy,” ti ak awi ce soep hy.
29 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: »Tvi dig, du som 'bryter ned templet och bygger upp det igen inom tre dagar'!
Cawhkaw ak thoek cawnkhqi ing ami lu khyp sih unawh, “Aw za! Nang tempul hqe nawh am thum nyn awh ak sa tlaih,
30 Hjälp dig nu själv, och stig ned från korset.»
thinglam awhkawng kqum nawh namah ingkaw namah hul qu lah thaw voeih ti!” tina uhy.
31 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde, begabbande ord med varandra och sade: »Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa.
Cemyih lawtna khawsoeih boeikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikung khqi ingawm a mimah ingkaw a mimah anglakawh anih ce, “Thlak chang taw thaawng hlai hy, amah ingkaw amah taw am thaawng qu thai hy!
32 Han som är Messias, Israels konung, han stige nu ned från korset, så att vi få se det och tro.» Också de män som voro korsfästa med honom smädade honom.
Khrih Israelkhqi a sangpahrang, ti unawh kami nik cangnaak aham, tuh thinglam awhkawng nuk kqum law lah thoeih ti,” tina uhy. Amah ingqawi thinglam awh ami taai thlang pynoet ingawm anih ce the kha na hy.
33 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
Khawnoek paquk awhkawng pakow dy dek pum awh khaw than hy.
34 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: »Eloi, Eloi, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
Khawnoek pakow awh ce Jesu ing khawteh na, “Eloi, Eloi, Lama sabachthani” tinawh khy hy, (cece “Ka Khawsa, ka Khawsa, kawtih nani cehtaak?” tinaak ni.)
35 Då några av dem som stodo där bredvid hörde detta, sade de: »Hör, han kallar på Elias.»
Cawhkaw amik dyikhqi ing aming zaak awh, “Ngai lah uh, Elijah khy hy ce,” ti uhy.
36 Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka, i det han sade: »Låt oss se om Elias kommer och tager honom ned.»
Thlang pynoet ce dawng nawh hlapawt ce misur tui ak thui awh a hluk coengawh cungkui awh tlet nawh Jesu ce awk sak hy, “Toek poek poek lah usih nyng. Elijah law nawh ak lo law hly nu?” anih ing tihy.
37 Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.
Cawh Jesu taw khawteh na khy nawh kawn zip hy.
38 Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.
Tempul awhkaw hizan ce a saw nakawng ak kai dy pakkhih na teek hy.
39 Men när hövitsmannen, som stod där mitt emot honom, såg att han på sådant sätt gav upp andan, sade han: »Förvisso var denne man Guds Son.»
Cawh Jesu a haiawh ak dyi, qalkap zakhat ak ukkung ing ak khy doena Jesu a thih ce a huh awh, “Ve ak thlang ve Khawsa Capa tak ni!” tinawh kqawn hy.
40 Också några kvinnor stodo där på avstånd och sågo vad som skedde. Bland dessa voro jämväl Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, så ock Salome
Nukhqi ingawm ak hla nakawng qeh lawt uhy. Cawhkaw nukhqi taw Meri Magdalene, ang no Jakob ingkaw Joses anu Meri ingkaw Salome, vetloek ve.
41 -- vilka hade följt honom och tjänat honom, medan han var i Galileen -- därtill många andra kvinnor, de som med honom hade vandrat upp till Jerusalem.
Kalili qam na vawhkaw nukhqi ve a hu awh bat unawh a ngaihnaak awh ak dodankungkhqi na awm uhy. Amah ingqawi Jerusalem na amik law haih nukhqi awm khawzah awm uhy.
42 Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.
Ce nyn taw coekqoeknaak nyn (Sabbath than khawnghi) na awm hy. Khawmy ben a pha awh,
43 Josef från Arimatea, en ansedd rådsherre och en av dem som väntade på Guds rike, tog därför nu mod till sig och gick in till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
Arimathai khaw awhkaw khawksimkung kqihchah kap thlang pynoet, Khawsa qam ak qeh Joseph ce Pilat a venna qaal leeknaak ing cet nawh, Jesu a qawk ce thoeh hy.
44 Då förundrade sig Pilatus över att Jesus redan skulle vara död, och han kallade till sig hövitsmannen och frågade honom om det var länge sedan han hade dött.
Anih thi hawh hy, tice Pilat ing ang zaak awh ak kawpoek na kyi hy. Qalkap zakhat ak ukkung ce khy nawh, Jesu ak thi hawh tang nu, tinawh doet hy.
45 Och när han av hövitsmannen hade fått veta huru det var, skänkte han åt Josef hans döda kropp.
Qalkap zakhat ukkung a ven awhkawng thi tang hawh hy tice ang zaak awh, Jesu a qawk ce Joseph a venawh pehy.
46 Denne köpte då en linneduk och tog honom ned och svepte honom i linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en klippa; sedan vältrade han en sten för ingången till graven.
Joseph ing hi thlai nawh qawk ce lo hy, a zawl coengawh thel ak cawh hqeet phyi khuina pup hy. Cekcoengawh phyi chawmkeng ce lungpei ak bau soeih hlum nawh tleng hy.
47 Men Maria från Magdala och den Maria som var Joses' moder sågo var han lades. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna. Se Betoning i Ordförklaringarna.
Meri Magdalene ingkaw Joses a nu Meri ingawm ak pupnaak a hun ce sim lawt hy nih.
