Markus 14
1 Två dagar därefter var det påsk och det osyrade brödets högtid. Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att gripa honom med list och döda honom.
Gali galepeshe mobha gabhilipe kuishila lyubha lya Shikukuu ja Pashaka na Shikukuu ja Mikate Jangatagwa Ngedule. Bhakulungwanji bhaabhishila na bhaajiganya bha Shalia ya a Musha gubhaloleyenje shiumilo sha unami sha kwaakamulila a Yeshu bhaabhulaganje.
2 De sade nämligen: »Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket.»
Ikabheje gubhashitenje, “Tunaakamule lyubha lya shikukuu, inakoposhela nnjasha.”
3 Men när han var i Betania, i Simon den spetälskes hus, och där låg till bords, kom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med smörjelse av dyrbar äkta nardus. Och hon bröt sönder flaskan och göt ut smörjelsen över hans huvud.
Bhai a Yeshu bhali ku Bhetania, kungwabho a Shimoni bhalwalile mangundula, bhali bhatemi nkulya, gubhaishe bhakongwe bhamo bhajigele shupa sha mauta ga nunjila ga nado, shialeywe kwa liganga lya alabhashita, gubhakaile shupa shila, nikwakushulila a Yeshu mauta ga nunjila gala muntwe.
4 Några som voro där blevo då misslynta och sade till varandra: »Varför skulle denna smörjelse förspillas?
Bhandunji bhana bhalinginji pepala guyaashimilenje, gubhabhalanjilenenje, “Kwa nndi bhanajonanga mautaga?
5 Man hade ju kunnat sälja den för mer än tre hundra silverpenningar och giva dessa åt de fattiga.» Och de talade hårda ord till henne.
Gakaushiywe, nipata mmbiya ya mbuti nshaala gwa shaka shimo uka mundu, nikwapanganga bhaalaga!” Gubhaakalipilenje bhakongwe bhala.
6 Men Jesus sade: »Låten henne vara. Varför oroen I henne? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
Ikabheje a Yeshu gubhaalugulilenje, “Mwaalekanje, kwa nndi nnakwaabhuyanga? Shibhandendeleshi shammbone.
7 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, och närhelst I viljen kunnen I göra dem gott, men mig haven I icke alltid.
Pabha bhalaga nnatama nabhonji mobha gowe, mpingangaga kwa malanga gogowe, shimwaatendelanje ya mmbone. Ikabheje nne ngatama na mmanganyanji mobha gowe.
8 Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp såsom en tillredelse till min begravning.
Bhenebha bhashitenda shibhakombwele, bhashimbakaya mauta shiilu shangu kwa ligongo lya shikwa.
9 Och sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse.»
Kweli ngunakummalanjilanga kuti, popowe pashilambolyo pushibhalunguyanje Ngani Jambone, lyene libhatendile bhene bhakongwebha, shilitaywe nkwaakumbushila.”
10 Och Judas Iskariot, han som var en av de tolv, gick bort till översteprästerna och ville förråda honom åt dem.
Kungai a Yuda Ishikaliote, bhamo bha munkumbi gwa bhaajiganywa likumi limo na bhabhili bhala, gubhapite ku bhakulungwanji bhaabhishila nkupinga kwaatendebhuka a Yeshu.
11 När de hörde detta, blevo de glada och lovade att giva honom en summa penningar. Sedan sökte han efter tillfälle att förråda honom, då lägligt var.
Bhakulungwanji bhaabhishila bhakapilikananjeje genego, guyaanonyelenje, gubhakundilenje kwapa mmbiya. Bhai a Yuda gubhaloleye malanga gammbone ga kwaatendebhuka a Yeshu.
12 På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: »Vart vill du att vi skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?»
Lyubha lya tandubha Shikukuu ja Mikate Jangatagwa Ngedule, malanga ga ingwa mwana ngondolo jwa Pashaka, bhaajiganywa bhabho gubhaabhushiyenje, “Kunkupinga lila kwei shalya sha Pashaka tukakolokoye?”
13 Då sände han åstad två av sina lärjungar och sade till dem: »Gån in i staden; där skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom.
Bhai a Yeshu gubhaatumilenje bhaajiganywa bhabho bhabhili, bhalikwalugulilanga, “Njendangananje kunjini, kweneko shing'imananje na bhandu bhamo bhajigele lulo lwa mashi, mwaakagulanje,
14 Och sägen till husbonden i det hus där han går in: 'Mästaren frågar: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
mpaka nyumba jishibhajinjile, mwenemo nkaabhalanjilanje bhayene nyumba kuti, ‘Bhaajiganya bhanabhuya, jili kwei kati jajikulungwa ja bhajeninji, pushindame nne na bhaajiganywa bhangu nkulya Pashaka?’
15 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, tillredd och ordnad för måltid; reden till åt oss där.»
Nabhalabho shibhannanguyanje kati jajikulungwa kunani jibhishilwe ukoto. Mwenemo nkolokoyanje shalya shetu.”
16 Och lärjungarna begåvo sig i väg och kommo in i staden och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
Bhai bhaajiganywa bhala gubhapitengenenje kunjini, gubhakongenenje gowe malinga shibhabhalanjilwenje na a Yeshu. Gubhakolokoyenje shalya sha Pashaka.
17 När det sedan hade blivit afton, kom han dit med de tolv.
Bhai likaisheje ligulo, gubhaikengenenje a Yeshu na bhaajiganywa bhabho likumi limo na bhabhili.
18 Och medan de lågo till bords och åto, sade Jesus: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig, 'den som äter med mig'.»
Na bhalabhonji bhalinginji bhalilyanganga, a Yeshu gubhashite, “Kweli ngunakunnugulilanga, jumo jwenunji alya na nne, shandendebhushe.”
19 Då begynte de bedrövas och fråga honom, den ene efter den andre: »Icke är det väl jag?»
Penepo bhaajiganywa bhala gubhatandwibhenje kuinjika, jumo jumo gubhaabhushiyenje a Yeshu, “Bhuli nne?”
20 Och han sade till dem: »Det är en av de tolv, den som jämte mig doppar i fatet.
A Yeshu gubhaalugulilenje, “Jumo munkumbi gwenunji mmanganya, likumi limo na bhabhili, jwene apamba munkungu na nne.
21 Ja, Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»
Pabha nne Mwana juka Mundu shiniiwile malinga shinyandishilwe Mmajandiko ga Ukonjelo, ikabheje mboteko yakwe, jwene mundu apinga ndendebhuka nne Mwana juka Mundu. Kaliji mbaya akanabhelekwe jwene mundujo.”
22 Medan de nu åto, tog han ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt dem och sade: »Tagen detta; detta är min lekamen.»
Nabhalabhonji pubhalinginji nkulya, a Yeshu gubhatolile nkate, gubhatendile eja kwa a Nnungu, gubhagebhenye nikwaapanganga bhaajiganywa bhabho bhalinkuti, “Ntolanje, sheshino shiilu shangu.”
23 Och han tog en kalk och tackade Gud ock gav åt dem; och de drucko alla därav.
Kungai gubhatolile nngabho, gubhatendile eja kwa a Nnungu, gubhaapelenje bhowe, gubhalepeyenenje.
24 Och han sade till dem: »Detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många.
Gubhaalugulilenje, “Jejino minyai jangu, jikong'ondela malagano, jijitika kwa ligongo lya bhandu bhaleshelelwanje yambi yabhonji na a Nnungu.
25 Sannerligen säger jag eder: Jag skall icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt i Guds rike.»
Kweli ngunakummalanjilanga, ngapapila kabhili divai ja shabhibhu mpaka lyubha pushimbapile divai jaambi mu Upalume gwa a Nnungu.”
26 När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
Bhakajimbanjeje lwimbo, nigubhajabhulengenenje kwenda kushitumbi sha Misheituni.
27 Då sade Jesus till dem: »I skolen alla komma på fall; ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren skola förskingras.'
A Yeshu gubhaalugulilenje bhaajiganywa bhabho, “Mmowe shinngananje nineka. Pabha ishijandikwa Mmajandiko ga Ukonjelo ‘Shininkome nkushunga, na ngondolo shiipwilingane.’
28 Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen.»
Ikabheje nyuywaga, shininnongolelanje kwenda ku Galilaya.”
29 Då svarade Petrus honom: »Om än alla andra komma på fall, så skall dock jag det icke.»
A Petili gubhaalugulile, “Nkali bhowe bhannekangaga, nne nganneka!”
30 Jesus sade till honom: »Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.»
A Yeshu gubhaajangwile a Petili, “Kweli ngunakummalanjila, shilo sha lelo, lipongo likanabhe kongobhela pabhili, shinngane patatu.”
31 Då försäkrade han ännu ivrigare: »Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig.» Sammalunda sade ock alla de andra. Och de kommo till ett ställe som kallades Getsemane.
Ikabheje a Petili gubhapundile bheleketa, “Nkali ipinjikwaga kuwa na mmwe, ngu, nganneka.” Bhaajiganywa bhowe gubhabheleketenje nneyo peyo.
32 Då sade han till sina lärjungar: »Bliven kvar här, medan jag beder.»
Bhai gubhaikengenenje kushitalu shishemwa Getishemane. Na a Yeshu gubhaalugulilenje bhaajiganywa bhabho, “Ntamangananje apano, nne nguli juga Nnungu.”
33 Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han begynte bäva och ängslas.
Kungai gubhaatolile a Petili na a Yakobho na a Yowana, a Yeshu gubhatandwibhe kuinjika na tenguka kaje.
34 Och han sade till dem: »Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken.»
Gubhaalugulilenje bhaajiganywa bhala, “Ntima gwangu unainjika tome nawa. Ntamangananje apano nsheyanje.”
35 Därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad.
Gubhapite mmujo kashoko, gubhagwile, gubhajujile bhalinkuti, “Ibhaga inakomboleka, bhai malanga ga mbotekoga gang'embushe.”
36 Och han sade: »Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!»
Gubhashite, “Atati, kwenu mmwe yowe inakomboleka. Mpingaga, nng'embuye na gene malanga ga mbotekoga, ikabheje nngabha malinga shingupinga nne, ikabhe malinga shinkupinga mmwe.”
37 Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: »Simon, sover du? Förmådde du då icke vaka en kort stund?
Bhai gubhabhujile, gubhaakongenenje bhagonilenje lugono. Gubhaabhushiye a Petili, “Bhuli a Shimoni! Nshigona? Mwangakombola kusheya kapela lishaa limo?”
38 Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.»
Kungai gubhaalugulilenje, “Nsheyanje nnijuganga, nkupinga nnajinjilangane mmalinjilo. Ntima ulipinga, ikabheje shiilu shangali mashili.”
39 Och han gick åter bort och bad och sade samma ord.
Gubhapite juga kabhili bhalibhujila malobhe gala pegala.
40 När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda. Och de visste icke vad de skulle svara honom.
Kungai gubhabhujile kabhili, gubhaaimenenje bhaajiganywa bhagonilenje, pabha meyo gabhonji gashinkutopelwa na lugono, wala bhangakombolanga kwaajangula.
41 För tredje gången kom han tillbaka och sade då till dem: »Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen skall nu bliva överlämnad i syndarnas händer.
Bhakaaishilanjeje gwatatu, gubhaalugulilenje, “Launo nnagonanga na pumulila? Nnaino itogolele! Malanga gaishe, nne Mwana juka Mundu kukamuywa mmakon ga bhandu bhakwetenje yambi.
42 Stån upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära.»
Nnjumukanje, tujabhule, nnolanje andendebhuka jula abhandishile.”
43 Och i detsamma, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en folkskara med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste.
Bhai a Yeshu pubhaliji nkubheleketa genego, shangupe gubhaishe a Yuda bhaaliji munkumbi gwa bhaajiganywa likumi limo na bhabhili bhala, bhali bhalongene na likundi lya bhandunji bhajigelenje mapanga na ndonga, bhalikoposhelanga ku bhakulungwanji bhaabhishila na bhaajiganya bha Shalia ya a Musha na bhanangulungwa.
44 Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: »Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa och föra bort under säker bevakning.»
Bhene bhaatendebhwishe a Yeshu, bhashinkwaapanganga bhandunji bhala shilangulo, bhalinkuti, “Bhene bhushinaajambatebho, mwaakamulanje mwaabhikanje muulinda.”
45 Och när han nu kom dit, trädde han strax fram till honom och sade: »Rabbi!» och kysste honom häftigt.
Bhai shangupe a Yuda gubhaishe, gubhaajendele a Yeshu, gubhashite, “Mmajiganya!” Nigubhaajambete.
46 Då grepo de Jesus och togo honom fången.
Bhai bhandunji bhala gubhaakamwilenje a Yeshu nikwaatabha.
47 Men en av dem som stodo där bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
Jumo munkumbi gwa bhajimingene pamo na a Yeshu bhala, gwaolomwele upanga, gwaleshele nikunkata likutu ntumwa jwa Bhakulungwa Bhaabhishila.
48 Och Jesus talade till dem och sade: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig.
A Yeshu gubhaabhushiyenje bhandunji bhala, “Nshinyiilanga na mapanga na ndonga kungamula mbuti ngwii?
49 Var dag har jag varit ibland eder i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig. Men skrifterna skulle ju fullbordas.»
Mobha gowe punaliji na mmanganya kunyumba ja a Nnungu nilijiganya, mwangangamulanga. Ikabheje nnaino ganakoposhela genega nkupinga gamalile Majandiko ga Ukonjelo.”
50 Då övergåvo de honom alla och flydde.
Penepo bhaajiganywa bhowe gubhabhutukenje nikwaaleka a Yeshu.
51 Och bland dem som hade följt med honom var en ung man, höljd i ett linnekläde, som var kastat över blotta kroppen; honom grepo de.
Ashinkupagwa nshanda jumo abhakagulaga a Yeshu ali aiunishile nngubho jimope ja kitani, bhai gubhalinjilenje kunkamula.
52 Men han lämnade linneklädet kvar och flydde undan naken.
Ikabheje gwaleshile nngubho jila, gwabhutwishe makonope.
53 Så förde de nu Jesus bort till översteprästen, och där församlade sig alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärde.
Bhai gubhaapelekenje a Yeshu kubhakulungwanji bhaabhishila, kweneko gubhaimenenje bhakulungwanji bhaabhishila bhowe, na bhanangulungwa, na bhaajiganya bha Shalia ya a Musha.
54 Och Petrus följde honom på avstånd ända in på översteprästens gård; där satt han sedan tillsammans med tjänarna och värmde sig vid elden.
A Petili gubhaakagwile a Yeshu kwataliya, gubhajinjile nnugwani lwa Bhakulungwa Bhaabhishila, gubhatemi pamo na bhalinda bhalijota moto.
55 Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom; men de funno intet.
Bhai bhakulungwanji bhaabhishila na bhalukumbi bhowe bha Lukumbi Lukulu lwa Bhayaudi, gubhaloleyenje shiumilo sha kwa bhulajila a Yeshu. Ikabheje bhangashipatanga.
56 Ty väl vittnade många falskt mot honom, men vittnesbörden stämde icke överens.
Bhandu bhabhagwinji gubhakong'ondelenje ya unami, ikabheje ukong'ondelo gwabhonji gwangalandana.
57 Och några stodo upp och vittnade falskt mot honom och sade:
Na bhananji gubhakong'ondelenje ya unami bhalinkutinji,
58 »Vi hava själva hört honom säga: 'Jag skall bryta ned detta tempel, som är gjort med händer, och skall sedan på tre dagar bygga upp ett annat, som icke är gjort med händer.'»
“Twashinkwaapilikana bhenebha bhalinkuti, ‘Nne shimomole Liekalu lishenjilwe na bhanduli, nishenga lina kwa mobha gatatu, nngabha na makono.’”
59 Men icke ens i det stycket stämde deras vittnesbörd överens.
Ikabheje nkali nneyo, ukong'ondelo gwabhonji gwangalandana.
60 Då stod översteprästen upp ibland dem och frågade Jesus och sade: »Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?»
Bhai penepo Bhakulungwa Bhaabhishila gubhajimi pakati pakati jabhonji gubhaabhushiye a Yeshu, bhalinkuti, “Bhuli, nkajangula shindu? Bhandunjibha bhakunkong'ondelanga nndi?”
61 Men han teg och svarade intet. Åter frågade översteprästen honom och sade till honom: »Är du Messias, den Högtlovades Son?»
Ikabheje bhenebho gubhatemi ilili, bhangajangula shindu. Bhakulungwa Bhaabhishila gubhaabhushiye kabhili, “Bhuli mmwe ni a Kilishitu, Bhana bhabho a Nnungu bha Ukonjelo?”
62 Jesus svarade: »Jag är det. Och I skolen få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma med himmelens skyar.»
A Yeshu gubhajangwile, “Elo! Ni nne. Numbe shimmonanje nne Mwana juka Mundu ndemi nkono nnilo gwa Bhakulungwa bhakwete mashili, ngulikwiya mmaunde ga kunnungu.”
63 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: »Vad behöva vi mer några vittnen?
Penepo Bhakulungwa Bhaabhishila gubhapapwile nngubho yabho, bhalinkuti, “Tupinjila nndi bhaakong'ondela bhana?
64 I hörden hädelsen. Vad synes eder?» Då dömde de alla honom skyldig till döden.
Mpilikenenje matukano gabho! Bhai mmanganyanji nkutinji bhuli?” Bhowe gubhapetenenje kuti, bhabhulagwe.
65 Och några begynte spotta på honom; och sedan de hade höljt över hans ansikte, slogo de honom på kinderna med knytnävarna och sade till honom: »Profetera.» Också rättstjänarna slogo honom på kinderna.
Bhai bhananji gubhatandwibhenje kwaunilanga mata, gubhaaunishilenje kumeyo, nikwaakomanga akuno bhalikwabhuyanga, “Nnondole, gani ankomile!” Na bhalinda gubhaakomilenje mapapa.
66 Medan nu Petrus befann sig därnere på gården, kom en av översteprästens tjänstekvinnor dit.
Bhai a Petili bhali nnugwani mula, ntumishi jumo jwankongwe jwa Bhakulungwa Bhaabhishila gwaishe,
67 Och när hon fick se Petrus, där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: »Också du var med nasaréen, denne Jesus.»
akaabhoneje a Petili bhalijota moto, gwabhalolile nigwashite, “Nkali mmwe, pumwaaliji pamo na a Yeshu Bhanashaleti.”
68 Men han nekade och sade: »Jag varken vet eller förstår vad du menar.» Sedan gick han ut på den yttre gården.
Ikabheje a Petili gubhakanile bhalinkuti, “Ngakushimanya shinkubheleketasho!” Kungai a Petili gubhakopweshe palanga lugwani. Penepo lipongo gwakongobhele.
69 När tjänstekvinnan då fick se honom där, begynte hon åter säga till dem som stodo bredvid: »Denne är en av dem.»
Jwankongwe jula akaabhoneje a Petili kabhili, gwabhalugulilenje bhandunji bhalinginji penepo, “Bhene bhandubha, bha munkumbi gwabhonji.”
70 Då nekade han åter. Litet därefter sade återigen de som stodo där bredvid till Petrus: »Förvisso är du en av dem; du är ju också en galilé.»
A Petili gubhakanile kabhili. Bhandunji bhatemingenenje pepala, gubhaalugulilenje a Petili, “Nngabha unami, mmwe nkumbi gumo, pabha mmwe mmandu bha ku Galilaya.”
71 Då begynte han förbanna sig och svärja: »Jag känner icke den man som I talen om.»
Ikabheje a Petili gubhatandwibhe kulosha na lumbila, “Ngakwamanya bhene bhandu bhunkwalugulangabha.”
72 Och i detsamma gol hanen för andra gången. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.» Och han brast ut i gråt. Se Silverpenning i Ordförklaringarna.
Penepo lipongo gwakongobhele gwabhili. Bhai a Petili gubhakumbushile malobhe gubhalugulilwe na a Yeshu kuti, “Lipongo likanabhe kongobhela pabhili, shinngane patatu.” A Petili gubhatengwishe niguta.
