Markus 14
1 Två dagar därefter var det påsk och det osyrade brödets högtid. Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att gripa honom med list och döda honom.
Now the Passover and the Feast of Unleavened Bread were two days away, and the chief priests and scribes were looking for a covert way to arrest Jesus and kill Him.
2 De sade nämligen: »Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket.»
“But not during the feast,” they said, “or there may be a riot among the people.”
3 Men när han var i Betania, i Simon den spetälskes hus, och där låg till bords, kom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med smörjelse av dyrbar äkta nardus. Och hon bröt sönder flaskan och göt ut smörjelsen över hans huvud.
While Jesus was in Bethany reclining at the table in the home of Simon the Leper, a woman came with an alabaster jar of expensive perfume, made of pure nard. She broke open the jar and poured it on Jesus’ head.
4 Några som voro där blevo då misslynta och sade till varandra: »Varför skulle denna smörjelse förspillas?
Some of those present, however, expressed their indignation to one another: “Why this waste of perfume?
5 Man hade ju kunnat sälja den för mer än tre hundra silverpenningar och giva dessa åt de fattiga.» Och de talade hårda ord till henne.
It could have been sold for over three hundred denarii and the money given to the poor.” And they scolded her.
6 Men Jesus sade: »Låten henne vara. Varför oroen I henne? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
But Jesus said, “Leave her alone; why are you bothering her? She has done a beautiful deed to Me.
7 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, och närhelst I viljen kunnen I göra dem gott, men mig haven I icke alltid.
The poor you will always have with you, and you can help them whenever you want. But you will not always have Me.
8 Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp såsom en tillredelse till min begravning.
She has done what she could to anoint My body in advance of My burial.
9 Och sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse.»
And truly I tell you, wherever the gospel is preached in all the world, what she has done will also be told in memory of her.”
10 Och Judas Iskariot, han som var en av de tolv, gick bort till översteprästerna och ville förråda honom åt dem.
Then Judas Iscariot, one of the Twelve, went to the chief priests to betray Jesus to them.
11 När de hörde detta, blevo de glada och lovade att giva honom en summa penningar. Sedan sökte han efter tillfälle att förråda honom, då lägligt var.
They were delighted to hear this, and they promised to give him money. So Judas began to look for an opportunity to betray Jesus.
12 På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: »Vart vill du att vi skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?»
On the first day of the Feast of Unleavened Bread, when the Passover lamb was to be sacrificed, Jesus’ disciples asked Him, “Where do You want us to prepare for You to eat the Passover?”
13 Då sände han åstad två av sina lärjungar och sade till dem: »Gån in i staden; där skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom.
So He sent two of His disciples and told them, “Go into the city, and a man carrying a jug of water will meet you. Follow him,
14 Och sägen till husbonden i det hus där han går in: 'Mästaren frågar: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
and whichever house he enters, say to the owner, ‘The Teacher asks: Where is My guest room, where I may eat the Passover with My disciples?’
15 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, tillredd och ordnad för måltid; reden till åt oss där.»
And he will show you a large upper room, furnished and ready. Make preparations for us there.”
16 Och lärjungarna begåvo sig i väg och kommo in i staden och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
So the disciples left and went into the city, where they found everything as Jesus had described. And they prepared the Passover.
17 När det sedan hade blivit afton, kom han dit med de tolv.
When evening came, Jesus arrived with the Twelve.
18 Och medan de lågo till bords och åto, sade Jesus: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig, 'den som äter med mig'.»
And while they were reclining and eating, Jesus said, “Truly I tell you, one of you who is eating with Me will betray Me.”
19 Då begynte de bedrövas och fråga honom, den ene efter den andre: »Icke är det väl jag?»
They began to be grieved and to ask Him one after another, “Surely not I?”
20 Och han sade till dem: »Det är en av de tolv, den som jämte mig doppar i fatet.
He answered, “It is one of the Twelve—the one who is dipping his hand into the bowl with Me.
21 Ja, Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»
The Son of Man will go just as it is written about Him, but woe to that man by whom He is betrayed! It would be better for him if he had not been born.”
22 Medan de nu åto, tog han ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt dem och sade: »Tagen detta; detta är min lekamen.»
While they were eating, Jesus took bread, spoke a blessing and broke it, and gave it to the disciples, saying, “Take it; this is My body.”
23 Och han tog en kalk och tackade Gud ock gav åt dem; och de drucko alla därav.
Then He took the cup, gave thanks, and gave it to them, and they all drank from it.
24 Och han sade till dem: »Detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många.
He said to them, “This is My blood of the covenant, which is poured out for many.
25 Sannerligen säger jag eder: Jag skall icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt i Guds rike.»
Truly I tell you, I will no longer drink of the fruit of the vine until that day when I drink it anew in the kingdom of God.”
26 När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
And when they had sung a hymn, they went out to the Mount of Olives.
27 Då sade Jesus till dem: »I skolen alla komma på fall; ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren skola förskingras.'
Then Jesus said to them, “You will all fall away, for it is written: ‘I will strike the Shepherd, and the sheep will be scattered.’
28 Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen.»
But after I have risen, I will go ahead of you into Galilee.”
29 Då svarade Petrus honom: »Om än alla andra komma på fall, så skall dock jag det icke.»
Peter declared, “Even if all fall away, I never will.”
30 Jesus sade till honom: »Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.»
“Truly I tell you,” Jesus replied, “this very night, before the rooster crows twice, you will deny Me three times.”
31 Då försäkrade han ännu ivrigare: »Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig.» Sammalunda sade ock alla de andra. Och de kommo till ett ställe som kallades Getsemane.
But Peter kept insisting, “Even if I have to die with You, I will never deny You.” And all the others said the same thing.
32 Då sade han till sina lärjungar: »Bliven kvar här, medan jag beder.»
Then they came to a place called Gethsemane, and Jesus told His disciples, “Sit here while I pray.”
33 Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han begynte bäva och ängslas.
He took with Him Peter, James, and John, and began to be deeply troubled and distressed.
34 Och han sade till dem: »Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken.»
Then He said to them, “My soul is consumed with sorrow to the point of death. Stay here and keep watch.”
35 Därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad.
Going a little farther, He fell to the ground and prayed that, if it were possible, the hour would pass from Him.
36 Och han sade: »Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!»
“Abba, Father,” He said, “all things are possible for You. Take this cup from Me. Yet not what I will, but what You will.”
37 Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: »Simon, sover du? Förmådde du då icke vaka en kort stund?
Then Jesus returned and found them sleeping. “Simon, are you asleep?” He asked. “Were you not able to keep watch for one hour?
38 Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.»
Watch and pray so that you will not enter into temptation. For the spirit is willing, but the body is weak.”
39 Och han gick åter bort och bad och sade samma ord.
Again He went away and prayed, saying the same thing.
40 När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda. Och de visste icke vad de skulle svara honom.
And again Jesus returned and found them sleeping—for their eyes were heavy. And they did not know what to answer Him.
41 För tredje gången kom han tillbaka och sade då till dem: »Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen skall nu bliva överlämnad i syndarnas händer.
When Jesus returned the third time, He said, “Are you still sleeping and resting? That is enough! The hour has come. Look, the Son of Man is betrayed into the hands of sinners.
42 Stån upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära.»
Rise, let us go. See, My betrayer is approaching!”
43 Och i detsamma, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en folkskara med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste.
While Jesus was still speaking, Judas, one of the Twelve, arrived, accompanied by a crowd armed with swords and clubs, sent from the chief priests, scribes, and elders.
44 Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: »Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa och föra bort under säker bevakning.»
Now the betrayer had arranged a signal with them: “The One I kiss is the man; arrest Him and lead Him away securely.”
45 Och när han nu kom dit, trädde han strax fram till honom och sade: »Rabbi!» och kysste honom häftigt.
Going directly to Jesus, he said, “Rabbi!” and kissed Him.
46 Då grepo de Jesus och togo honom fången.
Then the men seized Jesus and arrested Him.
47 Men en av dem som stodo där bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
And one of the bystanders drew his sword and struck the servant of the high priest, cutting off his ear.
48 Och Jesus talade till dem och sade: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig.
Jesus asked the crowd, “Have you come out with swords and clubs to arrest Me as you would an outlaw?
49 Var dag har jag varit ibland eder i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig. Men skrifterna skulle ju fullbordas.»
Every day I was with you, teaching in the temple courts, and you did not arrest Me. But this has happened that the Scriptures would be fulfilled.”
50 Då övergåvo de honom alla och flydde.
Then everyone deserted Him and fled.
51 Och bland dem som hade följt med honom var en ung man, höljd i ett linnekläde, som var kastat över blotta kroppen; honom grepo de.
One young man who had been following Jesus was wearing a linen cloth around his body. They caught hold of him,
52 Men han lämnade linneklädet kvar och flydde undan naken.
but he pulled free of the linen cloth and ran away naked.
53 Så förde de nu Jesus bort till översteprästen, och där församlade sig alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärde.
They led Jesus away to the high priest, and all the chief priests, elders, and scribes assembled.
54 Och Petrus följde honom på avstånd ända in på översteprästens gård; där satt han sedan tillsammans med tjänarna och värmde sig vid elden.
Peter followed Him at a distance, right into the courtyard of the high priest. And he sat with the officers and warmed himself by the fire.
55 Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom; men de funno intet.
Now the chief priests and the whole Sanhedrin were seeking testimony against Jesus to put Him to death, but they did not find any.
56 Ty väl vittnade många falskt mot honom, men vittnesbörden stämde icke överens.
For many bore false witness against Jesus, but their testimony was inconsistent.
57 Och några stodo upp och vittnade falskt mot honom och sade:
Then some men stood up and testified falsely against Him:
58 »Vi hava själva hört honom säga: 'Jag skall bryta ned detta tempel, som är gjort med händer, och skall sedan på tre dagar bygga upp ett annat, som icke är gjort med händer.'»
“We heard Him say, ‘I will destroy this man-made temple, and in three days I will build another that is made without hands.’”
59 Men icke ens i det stycket stämde deras vittnesbörd överens.
But even their testimony was inconsistent.
60 Då stod översteprästen upp ibland dem och frågade Jesus och sade: »Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?»
So the high priest stood up before them and questioned Jesus, “Have You no answer? What are these men testifying against You?”
61 Men han teg och svarade intet. Åter frågade översteprästen honom och sade till honom: »Är du Messias, den Högtlovades Son?»
But Jesus remained silent and made no reply. Again the high priest questioned Him, “Are You the Christ, the Son of the Blessed One?”
62 Jesus svarade: »Jag är det. Och I skolen få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma med himmelens skyar.»
“I am,” said Jesus, “and you will see the Son of Man sitting at the right hand of Power and coming with the clouds of heaven.”
63 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: »Vad behöva vi mer några vittnen?
At this, the high priest tore his clothes and declared, “Why do we need any more witnesses?
64 I hörden hädelsen. Vad synes eder?» Då dömde de alla honom skyldig till döden.
You have heard the blasphemy. What is your verdict?” And they all condemned Him as deserving of death.
65 Och några begynte spotta på honom; och sedan de hade höljt över hans ansikte, slogo de honom på kinderna med knytnävarna och sade till honom: »Profetera.» Också rättstjänarna slogo honom på kinderna.
Then some of them began to spit on Him. They blindfolded Him, struck Him with their fists, and said to Him, “Prophesy!” And the officers received Him with slaps in His face.
66 Medan nu Petrus befann sig därnere på gården, kom en av översteprästens tjänstekvinnor dit.
While Peter was in the courtyard below, one of the servant girls of the high priest came down
67 Och när hon fick se Petrus, där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: »Också du var med nasaréen, denne Jesus.»
and saw him warming himself there. She looked at Peter and said, “You also were with Jesus the Nazarene.”
68 Men han nekade och sade: »Jag varken vet eller förstår vad du menar.» Sedan gick han ut på den yttre gården.
But he denied it. “I do not know or even understand what you are talking about,” he said. Then he went out to the gateway, and the rooster crowed.
69 När tjänstekvinnan då fick se honom där, begynte hon åter säga till dem som stodo bredvid: »Denne är en av dem.»
There the servant girl saw him and again said to those standing nearby, “This man is one of them.”
70 Då nekade han åter. Litet därefter sade återigen de som stodo där bredvid till Petrus: »Förvisso är du en av dem; du är ju också en galilé.»
But he denied it again. After a little while, those standing nearby said once more to Peter, “Surely you are one of them, for you too are a Galilean.”
71 Då begynte han förbanna sig och svärja: »Jag känner icke den man som I talen om.»
But he began to curse and swear, “I do not know this man of whom you speak!”
72 Och i detsamma gol hanen för andra gången. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.» Och han brast ut i gråt. Se Silverpenning i Ordförklaringarna.
And immediately the rooster crowed a second time. Then Peter remembered the word that Jesus had spoken to him: “Before the rooster crows twice, you will deny Me three times.” And he broke down and wept.
