< Markus 13 >

1 Då han nu gick ut ur helgedomen, sade en av hans lärjungar till honom: »Mästare, se hurudana stenar och hurudana byggnader!»
And, as he was going forth out of the temple, one of his disciples saith unto him—Teacher! see what manner of stones, and what manner of buildings!
2 Jesus svarade honom: »Ja, du ser nu dessa stora byggnader; men här skall förvisso icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet.»
And, Jesus, said unto him—Art thou beholding these great buildings? In nowise, shall there be left here, stone upon stone, which shall, in any wise, not be thrown down.
3 När han sedan satt på Oljeberget, mitt emot helgedomen, frågade honom Petrus och Jakob och Johannes och Andreas, då de voro allena:
And, as he was sitting within the mount of Olives, over against the temple, Peter and James and John and Andrew were questioning him, privately—
4 »Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till att tiden är inne, då allt detta skall gå i fullbordan.»
Tell us, When, these things, shall be, and, what the sign, when all these things shall be about to be concluded.
5 Då begynte Jesus tala till dem och sade: »Sen till, att ingen förvillar eder.
And, Jesus, began to be saying unto them—Beware, lest anyone, deceive, you;
6 Många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och skola förvilla många.
For, many, will come on my name, saying, I, am he! and, will deceive, many.
7 Men när I fån höra krigslarm och rykten om krig, så förloren icke besinningen; sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne.
And, when ye shall hear of wars, and rumours of wars, be not alarmed—it must needs come to pass, but, not yet, is, the end.
8 Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva jordbävningar på den ena orten efter den andra, och hungersnöd skall uppstå; detta är begynnelsen till 'födslovåndorna'.
For there will arise—Nation against nation, and, kingdom against kingdom, —there will be earthquakes in places, there will be famines: —
9 Men tagen I eder till vara. Man skall då draga eder inför domstolar, och I skolen bliva gisslade i synagogor och ställas fram inför landshövdingar och konungar, för min skull, till ett vittnesbörd för dem.
A beginning of birth-pangs, are these things. But be, ye, taking heed, unto yourselves: they will deliver you up into high-councils, and, in synagogues, shall ye be beaten, —and, before governors and kings, shall ye be set, for my sake, for a witness unto them.
10 Men evangelium måste först bliva predikat för alla folk.
And, unto all the nations, first, must needs be proclaimed, the glad-message.
11 När man nu för eder åstad och drager eder inför rätta, så gören eder icke förut bekymmer om vad I skolen tala; utan vad som bliver eder givet i den stunden, det mån I tala. Ty det är icke I som skolen tala, utan den helige Ande.
And, when they are leading you, as they are delivering you up, be not beforehand anxious, what ye shall speak; but, whatsoever shall be given you in that hour, the same, speak, —for, ye, are not the speakers, but the Holy Spirit.
12 Och den ene brodern skall då överlämna den andre till att dödas, ja ock fadern sitt barn; och barn skola sätta sig upp mot sina föräldrar och skola döda dem.
And, brother, will deliver up, brother, unto death, and, father, child, and, children, will rise up, against parents, and put them to death;
13 Och I skolen bliva hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.
And ye will be men hated by all, because of my name; but, he that hath endured throughout, the same, shall be saved.
14 Men när I fån se 'förödelsens styggelse' stå där han icke borde stå -- den som läser detta, han give akt därpå -- då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,
But, when ye shall see the abomination of desolation, standing where it ought not, he that readeth, let him, think, then, they who are in Judaea, let them flee into the mountains;
15 och den som är på taket må icke stiga ned och gå in för att hämta något ur sitt hus,
He that is on the house-top, let him not come down, neither let him enter, to take away anything out of his louse;
16 och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.
And, he that hath gone into the field, let him not turn back unto the things behind, to take away his mantle.
17 Och ve de som äro havande, eller som giva di på den tiden!
But alas for the women with child, and for them who are giving suck, —in those days.
18 Men bedjen att det icke må ske om vintern.
But be praying, that it may not happen in winter.
19 Ty den tiden skall bliva 'en tid av vedermöda, så svår att dess like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse, från den tid då Gud skapade världen, intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.
For in those days shall be a tribulation—such, that there hath not happened, the like, from the beginning of creation which God created, until the present time, and shall in nowise happen.
20 Och om Herren icke förkortade den tiden, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull, för de människors skull, som han har utvalt, har han förkortat den tiden.
And, save that the Lord hath shortened the days, no flesh should be saved; but, for the sake of the chosen of whom he hath made choice, he hath shortened the days.
21 Och om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Se där är han', så tron det icke.
And, then, if any, unto you, say—See! Here, is the Christ! See! there, do not believe it;
22 Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra tecken och under, för att, om möjligt, förvilla de utvalda.
For there will arise, false Christs, and false prophets; and they will show signs and wonders, so as to deceive, if possible, the chosen.
23 Men tagen I eder till vara. Jag har nu sagt eder allt förut.
But, ye, beware: I have foretold you, all things.
24 Men på den tiden, efter den vedermödan, skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken,
But, in those days, after that tribulation, the sun, shall be darkened, and, the moon, will not give her brightness,
25 och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och makterna i himmelen skola bäva.
And, the stars, will, out of the heavens, be falling, —and, the powers which are in the heavens, will be shaken;
26 Och då skall man få se 'Människosonen komma i skyarna' med stor makt och härlighet.
And, then, will they see the Son of Man—coming in clouds, with great power and glory.
27 Och han skall då sända ut sina änglar och församla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens ända till himmelens ända.
And, then, will he send forth the messengers, and they will gather together his chosen—out of the four winds, from utmost bound of earth, unto utmost bound of heaven.
28 Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära.
Now, from the fig-tree, learn ye, the parable: —When, already, her young branch, becometh tender, and, the leaves, are sprouting, ye observe that, near, is, the summer:
29 Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren.
Thus, ye also, when ye shall see these things coming to pass, observe ye, that, near, he is, at the doors.
30 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
Verily, I say unto you—In nowise, shall this generation pass away, until all these things, shall happen:
31 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola icke förgås.
The heaven and the earth, shall pass away, but, my words, shall not pass away.
32 Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke änglarna i himmelen, icke ens Sonen -- ingen utom Fadern.
But, concerning that day or hour, no one, knoweth, neither the messengers in heaven, nor the Son, —save the Father.
33 Tagen eder till vara, vaken; ty I veten icke när tiden är inne.
Be taking heed, be watching, for ye know not, when, the season [is]: —
34 Såsom när en man reser utrikes och lämnar sitt hus och giver sina tjänare makt och myndighet däröver, åt var och en hans särskilda syssla, och därvid ock bjuder portvaktaren att vaka.
As a man from home—having left his house, and given his servants the authority, to each one, his work, —and, unto the porter, hath given command, that he should watch: —
35 likaså bjuder jag eder: Vaken; ty I veten icke när husets herre kommer, om han kommer på aftonen eller vid midnattstiden eller i hanegället eller på morgonen;
Be watching, therefore, for ye know not, when, the master of the house, is coming, —whether at even, or at midnight, or at cock-crowing, or at early morn; —
36 vaken, så att han icke finner eder sovande, när han oförtänkt kommer.
Lest, coming suddenly, he find you, sleeping.
37 Men vad jag säger till eder, det säger jag till alla: Vaken!» Se Födslovåndor i Ordförklaringarna. Se Förödelsens styggelse i Ordförklaringarna. Se Makter i Ordförklaringarna.
But, what, unto you, I say, unto all, I say: —Be watching.

< Markus 13 >