Markus 10
1 Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
Hagi Jisasi'a ananku'ma atreno Judia kaziga vuno Jodani tina takaheno kantu kaziga vu'ne. Nevige'za tusi'a veamo'za mago'ene Agrite emeri atru hazageno anante umani'neno, ko'ma nehiaza huno naneke mago'ene agafa huno rempi huzami'ne.
2 Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
Farisi vahe'mo'za e'za Jisasina rehe'za anage hu'za antahige'naze, vemoma nenaro atrezamo'a kasege amage antegahifi?
3 Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»
Hu'za nehazageno ana kenona'a anage huno zamasami'ne, Na'a hiho huno Mosesi'a kasegea krerami'ne?
4 De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.»
Hige'za Zamagra anage hu'naze, Mosesi'a avompina, vemo'a nenaro atrenakura amane katroe huno eriamahu avona kre nemino, huntenkeno vugahie.
5 Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
Hianagi Jisasi'a amanage huno zamasmi'ne, Na'ankure tamarimpamo'a hankavetino erigi'nea zanku huno Mosesi'a ana kasegea kreno tamami'ne.
6 Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
Hianagi Anumzamo'a ese agafare vene a'ene trohu zanante'ne.
7 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
E'i ana agafare vemo'a nefane nereranena netreno, nenaro'ene hagerfino, (Diu-Kas 24:1, Jen-Agf 1:27, 5:2)
8 Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
erimago znavufa neseke, mago'ane tare vahera omanina'anki, magoke mani'na'e.
9 Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
E'ina hu'negu nazano Anumzamo'ma eri hagerafi neniazana, atregeno mago vahe'mo'a eri ovasaneno.
10 När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
Ete mago'ene nompi umareri'za mani'neza amage'ma nentaza disaipol naga'mo'za aravema refutagizankura antahige'naze.
11 Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
Jisasi'a ke'nona zamire anage huno zamasami'ne, Iza'o ese a'ma netreno aru a'ma erisia ne'mo'a, ese a'mofona kumi hunteno monko avu'avaza hugahie.
12 Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
Hagi mago a'moma neve netreno, aru ve eri snimo'a, monko avu'ava hugahie.
13 Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
Anante vahe'zagamo'za ne'one mofavreramina Jisasi'ma azanteno asomu huzmantenogu zmavare'za neage'za, amage'ma nentaza disaipol naga'mo'za kezamasu'za azeri amuho osiho hu'naze.
14 När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
Hianagi Jisasima nezmageno asi vazigeno, anage huno zamasami'ne, Zamazeorita zamatrenke'za osi mofavre'mo'za Nagrite eho. Na'ankure Anumzamofo kumara e'inahu vahe'mofo kuma me'ne.
15 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
Tamage hu'na neramasamue, iza'o Anumzamofo kumama mofavre'moma eneriaza huno e'orisimo'a, uofretfa hugahie.
16 Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
Jisasi'a anage huteno, ana mofavre'rami zamavareno, azana zamagofetu anteno agafa huno asomu kea huzmante'ne.
17 När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
Hagi Jisasi'a otino kantega nevigeno mago ne'mo negeno, agareno agafi rena omenereno anage huno hu'ne, knare rempi hurami ne'moka, nankna hanuna manivava asimura erigahue? (aiōnios g166)
18 Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
Higeno Jisasi'a anage huno ana nera asami'ne, Na'a higenka kagra knare hu'nane hunka nehane? Mago vahe'mo'e huno knare osu'neanki, Anumzamo Agrake knarera hu'ne.
19 Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»
Hagi kasegefina ko amanage hu'negenka antahinane, vahe ahe ofrio, rumofo a'enena monko'zana osuo, kumzafa oso, vahera havige huozmanteho, vahezana eri savarira osiho, negrerane negafa kea antahi zanaminka zanamage antegahane hu'negenka antahinane.
20 Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.»
Anante ana ne'mo'a Jisasina anage huno asami'ne Rempi hurami ne'moka, osi'ma mani'noretima eno menima ama knarema eana, nagu'areti hu'na maka ana kasegea amage ante'noe.
21 Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
Jisasi'a ana nera negeno avesinteno anage hu'ne, Mago'zanku atupa hu'nane, vunka inanknazama ante'nesnana zana, maka zagore ome atrenka eritenka, ana zago erinka zamunte omane vahe nezamigeno, monafinka fenonka'a meno. Ana nehunka kagra, Nagri eme namage'anto.
22 Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
Ana naneke nentahigeno, avugosamo ruzahe higeno, rama'a afufeno ante'negu rimpagna nehuno atreno oti'no vu'ne.
23 Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!»
Vigeno Jisasi'a ome zamage eme zamage nehuno, amanage huno amage'ma nentaza disaipol naga'a zamasmi'ne, Afufenozamine vahe'mo'za Anumzamofo kumapi ufrenaku'ma hanazana, tusi'a amuho hugahaze!
24 Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
Anagema hige'za amagema nentaza disaipol naga'mo'za antri ana kegura hu'naze. Hianagi mago'ene Jisasi'a anage huno zamasami'ne, Mofavre naga'mote, Anumzamofo kumapima ufrezamo'a tusi'a amuho hu'ne!
25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
Kemoli afumo'za nekazamofo kampima ufrenakuma nehazana amuhoa hunozmante. Hianagi afufenone vahe'mo'za Anumzamofo kumapi ufre'naku hanazana, tusi amuho huzmantegahie.
26 Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?»
Mago'ene antri hu'za tusi zmagogogu nehu'za, zamagra zamagra anage hu'naze, hagi iza manivava manizana erigahie?
27 Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»
Hazageno Jisasi'a nezmageno ana kenona amanage huno hu'ne, Vahetfamota amanahu'zana hugara osu'nazanki, Anumzamo'a amane maka'zana hugara hu'ne.
28 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.»
Higeno Pita'a anage huno Jisasina asmi'ne, ko, tagra mafka'zana atreta kagri kamage'nentone.
29 Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
Higeno Jisasi'a anage hu'ne, Tamage hu'na neramasamue, iza'o Nagriku'ene Knare Musenkereku'ma huno noma'afi, afuhe'impi, asarahehe'impi, nererampi, nefampi, mofavre'zaga'afi hoza ramima'ama atresimo'a,
31 Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»
Hianagi rama'amo'za ugagota hu'nenamo'za, henka esnage'za, rama'a henka e'nenamo'za, ugagota hu'za vugahaze.
32 Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
Hagi Jerusalemi vu kantega mareri'za nevazageno, Jisasi'a ugota huno vu'ne. Hianagi amagema nentaza naga'mo'za antri nehazageno, zamavaririza vu'naza vahe'mo'za koro hu'naze. Hianagi Jisasi'a 12fu'a amage'ma nentaza disaipol nagara zamare kanti mago'ene zamanteno, agafa huno agrite'ma fore hania zamofo naneke zamasami'ne.
33 »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
Keho, Jerusalemi kumate marerita meni nevunankino, Vahe'mofo Mofavrea azeriza ugagota mono kva vahete'ene kasegere ugota hu'naza vahe zamazampi avrentegahaze. Zamagra ahe friho nehu'za, fegi'a vahe zamazampi avrentegahaze.
34 och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»
Ana vahe'mo'za huhaviza hunente'za, zamavetu ahenente'za sefunemiza, ahe frigahaze. Hianagi tagufa zagekna zupa frinefintira otigahie.
35 Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.»
Anante tare Zebeti nemofoke Joni'ene Jemisikea Jisasinte e'ne anage hu'na'e, Hurami ne'moka, menima tagrima tavemanesiza hurantogu kantahinego'e?
36 Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»
Jisasi'a anage hu'ne, Na'a huranantesuegu neha'e?
37 De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
Anage huke asami'na'e, monafima hihamu hanaveka'afima kinima umaninunka tatregeno, mago'mo'a kazantmaga manina, mago'mo'a kaza hoga'a maninogu nehue.
38 Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?»
Hianagi Jisasi'a anage huno znasami'ne, Tanagra antahitna ketna osu na'azanku nantahinega'e! Tanagra nesua kapufintira negaha'o, hifi tima fresuaza hutna, tina fregaha'o?
39 De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
Higeke ana netremoke anage huke Jisasina asami'na'e, tagra amane negahu'e huke hakeno, anante Jisasi'a anage huno znasami'ne, Nagrama nesua kapufintira amane neta, tima frezama nehua tina fregaha'e.
40 men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»
Hu'neanagi nazantamaga mani'zane, naza hogama mani'zana Nagri'zana omane'ne. Anumzamo'ma huhampri zamanteno, retro'ma huzmanteno erigahazema hu'nea vahe'mo'za erigahaze.
41 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
Anage nehige'za 10'a amage'ma nentaza disaipol naga'mo'za ana naneke nentahi'za, Jemisine Jonigiznia agafa hu'za zamarimpa aheznante'naze.
42 Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
Hagi Jisasi'a mika'amokizmi ke hige'za ageno anage huno zamasmi'ne, Megi'a vahepinti kva vahere hu'za antahizamiza vahe'mo'za ra vahe'zimi nemanizage'za, iza'zo ra zamagima eri'za vahe'mo'za hanave zamireti zmagatere'za kegava hunezmantaze.
43 Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
Hu'neanagi tamagra anahuknara osugahaze. Hianagi iza'o ra vahe mani'naku hanimo'a, tamagri amu'nompina eri'za vahe manino.
44 och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
Iza'o amunotamifintima ugagota huramante'nakuma hanimo'a, mika'motma kazo kazo eriza vahe manigahie.
45 Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
Ana hu'negu Vahe'mofo Mofavre'mo enena, eri'za erintehogura ome'ne. Hianagi eri'za erino tamagri tamaza nehuno, Agra'a asimura atreno rama'mokizmi miza sezmantenaku e'ne.
46 Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
Hagi zamagrama Jeriko kumate ehanatite'za, Jisasi'ene amage'ma nentaza disaipol naga'ene tusi'a veamo'za ana kuma atre'za nevazageno, Timeasi nemofo Batamiasi'a avusuhu ne'mo, kamofo ankenarega mani'neno, azama hanagu meme hu'ne.
47 När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
Hagi ana ne'mo'a antahiama Nazareti Jisasi ne-e hiankema nentahino'a, agafa huno kezatino, Jisasiga Deviti nemofoga nagrira kasunku hunantenka nazahuo!
48 Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
Hage'za rama'a vahe'mo'za kesu'za, kagra tagano hu'naze. Hianagi mago'ene kezatino, Jisasiga Deviti nemofoga nagrira kasunku hunantenka nazahuo!
49 Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.»
Higeno Jisasi'a nevifinti uotino, Ke hinkeno eno hige'za, zamagra ana avusuhu neku, kagriku ke nehianki krimpamo'a so'e nehinkenka otinka eno hu'za hu'naze.
50 Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
Ana ne'mo zanra anakreku'a netreno ame huno otino Jisasinte e'ne.
51 Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.»
Higeno anante Jisasi'a anage hu'ne, Na'a hugante'nuegu kave'nesie? Hurami ne'moka, ete navu kenaku nehue.
52 Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
Higeno, Jisasi'a anage huno asami'ne, Kamentintimo kazeri so'e hianki vuo higeno, ame huno avurgamo'a ete hari higeno amage' avaririno kantega vu'ne.
