Markus 10
1 Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
Chuin Yeshuan Capernaum adalhan chua kon in Judah gamkol sung leh, Jordan Lui solam gamkaiyah ache suhtan ahi. Mi honpi chu ahenga ahung kikhom kit tauvin, chuti chun Aman amaho chu thu ahilkittan ahi.
2 Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
Chua chun Pharisee ho mi phabep ahenga ahung un mochan theina dinga kipalsahna ding in, “Pasal in aji ada hi danngai hinam?” tin thudoh ahung neiyui.
3 Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»
Yeshuan athudoh-u chu adonbut in, “Mose'n nang ho jida thua danthu itobang napeh uvem?” tia adoh leh,
4 De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.»
Amahon, “Da ding aphalnai. Mi khat'in aji adana dia lekhasut apeh lut'a, chule amanu chu asoldoh thei ahi, tin aseiye,” atiuvin ahi.
5 Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
Chuin Yeshuan adonbutnan: “Nang ho lungtah behseh jeh'a hitia chu dan nahin ngaijang peh-u ahibouve.
6 Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
Ahivang in semtila pat'a Pathen in pasal le numei anasem ahitai.
7 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
Hichun ipijeh'a pasal in anulepa adalhah-a ajia beh ham ti avetsah-in,
8 Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
Chule ama ni chu pumni hitalouva pumkhat, tahsa khat hilhon ding ahi tai.
9 Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
Hijeh chun Pathen gopsa chu mihemin sukhen hih hen,” ati.
10 När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
Phat chomkhat jouvin, aseijuite toh insunga amaho bou aumpet'un, hiche thuhi ahin podoh kit'un,
11 Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
Aman aseipeh-in, “Koihileh aji da-a jidang neichun ajinu chu ajonsan ahi.
12 Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
Numeiyin jong apasal ada-a midang toh akichen leh amanu jong chu ajong ahi,” ati.
13 Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
Nikhat hi minu mipate phabep khat'in achateu chu Yeshuan atham'a phatthei aboh diuvin ahin puiyun ahileh, aseijuiten anajadauvin ahi.
14 När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
Yeshuan hichu ajah phat in aseijuite chunga alung phamon, ajah uva aseiyin, “Chapang neocha ho chu kahenga hung sah'un, jahda hih-un! Ijeh-inem iti leh Pathen Lenggam chu amaho tobang hoa bou ahi.
15 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
Tahbeh'a kaseipeh nahiuve, koihileh chapang neoho banga Pathen Lenggam sanglou chu itinama jongleh hichea chu lutlou ding ahi,” ati.
16 Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
Chuin chapangho chu apomin akhut achung uva angam'in phatthei abohtai.
17 När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
Chuin Ama Jerusalem lang jon'a ache ding konin mi khat ahung lhaijelin a-angsungah adilsun, ajah-ah, “Houhil pha, tonsot hinkemlou kanei theina dinga ipi kabol ding ham?” ati. (aiōnios g166)
18 Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
Yeshuan, “Ibola apha neitiham? Pathen khatseh tailou koima apha aumpoi,
19 Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»
Ahin, nathudoh donbutna dingin Thupeh chengse: Tolthat hih-in, Jonbol hih-in, gucha hih-in, dohan mi bol hih-in, nanu-napa jabolin, ti chu nahetai,” ati.
20 Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.»
Hichun khangdongpan, “Houhil, hichengse chu kachapan laiya pat kahin nitpeh ahitai,” ati.
21 Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
Chuin Yeshuan amachu aven, angailu lheh jenge. Adonbutnan, “Thil khat nabat nalaiye, chen lang nanei chengse gajoh-in langvaicha gentheiho gahoppehtan, chutileh vangou nanei ding ahi. Chuleh hungin lang kanung juiyin,” ati.
22 Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
Chucheng asei ajah phat'in amai athim jengtan, gou haotah ahijehin lungnom motah in achemangtan ahi.
23 Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!»
Chuin Yeshuan aseijuite avekimvelin, “Mihao theiho hi Pathen gam'a alut diu iti hahsat hitam!” ati.
24 Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
Athusei chu aseijuiten adatmo lheh-uve, ahinlah Yeshuan asei kit'in, “Chateho, Pathen Lenggama luttheina ding hi thil hahsatah jong ahi,
25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
Tahbehin, mihaoho Pathen Lenggam alut sangin sangongsang heo-bil hom'a alut ding abaijoi!” ati.
26 Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?»
Amahon kidang asalheh jengun, “Achuti ahileh koi huhhing'a umjou ding ham?” atiuvin ahi.
27 Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»
Yeshuan amaho aven, “Mihem dingin hitheihih jongleh Pathen dingin ahimo aumpoi,” ati.
28 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.»
Chuin Peter ahung paodohin, “Keihon ijakai kadalhauvin nanung kahin juitauve,” ati.
29 Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
Yeshuan adonbut in, “Henge, ahinai. Chuleh tahbeha kaseipeh nahiuve, keima jal le Kipana Thupha jal'a a-in, asopi pasalho, asopi numei ho, anu, apa, achate chule anei-agou dalha hon,
31 Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»
Amavang tua athupipenho hung thupimo pen intin, tua thupimo penho hung thupipen tante,” ati.
32 Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
Hichun Jerusalem jonin achetou tauvin, Yeshua chu amasanguva achen ahileh aseijuiten adatmo lheh jeng uvin, chuleh anung uva cheho chu kichatnan adimuvin ahi. Aseijui somleni ho apangin achesah-in, hichun khonunga Ama chunga hunglhung ding thuho aseipeh kittan ahi.
33 »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
“Veuvin, Jerusalem jonin ichetauve, chukoma chu Mihem Chapa hi thempu pipui hole danthu sunho khut'a pehdoh-a umding, chule amaho chun athina dinga themmo achansah uva hiding nam dangte khut'a apehdoh dingu,
34 och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»
Chuleh amaho chun a-el ela aboluva chil asetkhum dingu, avoh-uva chuleh atha dingu, chuleh nithum jouleh ama thoudoh kit ding ahi,” ati.
35 Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.»
Chuin James le John, Zebedee chateni ahung lhonin akihoulimpi lhonin, “Houhil, kathum lhon neibolpeh tei lhon in,” atilhon e.
36 Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»
Yeshuan, “Nathum lhon chu ipiham?” ati leh,
37 De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
Amanin, “Naloupina'a natou tengle khat najet lamah khat naveiyah neitousah lhonin,” atilhon tai.
38 Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?»
Hichun Yeshuan, “Nathum lhon nakihet lhon poi! Keiman chomkhat joule kahin don ding thohgimna khon khachep'a chu nadon ngapchat lhon ding hinam? Thohgimna twilut'a kachan ding chu nachan ngam lhon ding hinam?” tin adongtai.
39 De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
Amanin jong, “Henge, kangam lhonne!” tin aseilhon e. Chuin Yeshuan adonbut in, “Kadon ding khon'a vang nadon lhon ding ahin chule thohgimna twilut kachanna jong changngam lhon nan nate,
40 men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»
Ahivangin kajet le veiya tousah ding vang chu keima boltheidol ahipoi. Pathen in hichu alhendohsaho dinga agotsa ahitabouve,” ati.
41 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
Seijui som ho chun James le John thilthum ajah-u chun athimah-un alungphamouvin ahi.
42 Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
Yeshuan amaho chu akoukhomin, “Nanghon naheuve, leiset mite lah'a vaipo ho khu amite pakaiyin apangun chuleh gamvaipo milun milal-hon anoidouhou chunga athuneinau asouvin vai ahomuvin ahi.
43 Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
Nangho lah'a vang chutilou ding ahi. Koihileh nangho lah'a alen hinoma chu nalhachauva pang ding ahi.
44 och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
Chuleh nalahuva apipuipen hinoma chu mijouse soh ahi ding angaiye.
45 Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
Ijeh inem iti leh Mihem Chapa tah jong chu jen dinga hung hilouvin mijenle ding le mitampi lhatdohna dinga ahinna tohdoh ding joh-a hung ahibouve,” ati.
46 Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
Chuin amaho Jericho khopi alhungun, Yeshua le aseijuiten khopi sung adalhah ding kon'un mihonpi tamtah'in anung ahin juiyui. Chuti lai chun mitcho khat, Timaeus chapa Bartimaeus chu lampam'ah anatouve.
47 När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
Nazareth Yeshua chu nailam chan aum taiti ahet phatnin, “Vo David chapa, neilungset in!” tin ahin sam pantan ahi.
48 Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
Mi tamtah chun, “Thipmin!” tin ama chu aphoh-un, ahivangin aman ging cheh-in, “David chapa, neilungset in!” tin ahin sam kit'e.
49 Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.»
Yeshuan ajah phatnin adingdenin, “Hilama hung din seipeh-un,” atin, amahon jong mitchopa chu aganai pheiyun, “Kipah thanomin! Hungtan, Aman nakouve,” atipeh-un ahin pui tauve.
50 Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
Hichun Bartimaeus chun asangkhol-tho chu asut in akoilhan, chuin akichom touvin Yeshua heng ahin jon tai.
51 Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.»
Yeshuan, “Ipi bolpehleng nadeiyem?” tia adoh leh, mitchopan, “Houhil, kho muleng kati,” ati.
52 Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
Chuin Yeshuan ajah-a, “Chetan, natahsan in nadamsah tai,” ati leh, chupet tah chun kho amupai jengin, lamlhungin Yeshua ahin juitai.
