Markus 10
1 Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
Ug si Jesus mipahawa didto ug miadto sa kayutaan sa Judea ug sa tabok sa Jordan, ug didto gitapukan na usab siya sa mga panon sa katawhan; ug ingon sa iyang nabatasan, iya na usab silang gipanudloan.
2 Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
Ug dihay mga Fariseo nga miduol kaniya, ug aron sa pagsulay kaniya gipangutana siya nila nga nanag-ingon, "Alang sa usa ka lalaki, uyon ba sa kasugoan ang pagpakigbulag niya sa iyang asawa?"
3 Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»
Siya mitubag kanila, "Unsa may gisugo ni Moises kaninyo?"
4 De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.»
Sila miingon, "Si Moises mitugot sa lalaki sa paghimog sulat-pamatuod sa pakigbulag, ug unya sa pagbulag kaniya."
5 Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
"Kanila mitubag si Jesus nga nag-ingon, " Tungod sa kasagutsoton ninyog kasingkasing, nagsulat siya kaninyo sa maong sugo.
6 Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
Apan sukad sa sinugdan sa kabuhatan, `Ang Dios nagbuhat kanila nga lalaki ug babaye.'
7 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
`Tungod niining maong hinungdan, ang lalaki magabiya sa iyang amahan ug inahan ug makigtipon sa iyang asawa,
8 Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
ug ang duha mahimong usa.' Tungod niini, dili na sila duroha kondili usa.
9 Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
"Busa, ang sa Dios ginahiusa, sa tawo ayaw ipabulag sila."
10 När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
Ug diha sa sulod sa balay gipangutana na usab siya sa mga tinun-an mahitungod niini.
11 Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
"Ug kanila mitubag siya nga nag-ingon, " Bisan kinsa nga mobulag sa iyang asawa ug unya mangusawag lain, makapanapaw siya batok sa iyang unang asawa;
12 Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
"ug kon siya mao ang mobulag sa iyang bana ug unya mamanag lain, nakapanapaw siya."
13 Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
Ug dihay gagmayng mga bata nga ilang gidala kaniya aron unta iyang hikapon; apan gibadlong sila sa mga tinun-an.
14 När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
"Apan sa pagkakita ni Jesus niini, nasuko siya ug miingon siya kanila, " Paduola kanako ang gagmayng kabataan, ug ayaw ninyo sila pagpugngi; kay ang gingharian sa Dios ila sa mga sama kanila.
15 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
"Sa pagkatinuod, magaingon ako kaninyo, nga bisan kinsa nga dili magadawat sa gingharian sa Dios ingon sa dinawatan sa gamayng bata, dili siya makasulod niini."
16 Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
Ug gikugos niya sila ug sa gipandungan niya sila sa iyang mga kamot, iyang gipanalanginan sila.
17 När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
Ug sa paghigula niya diha sa dalan, dihay usa ka tawo nga midalagan ngadto kaniya ug miluhod sa iyang atubangan ug kaniya nangutana siya nga nag-ingon, "Maayong Magtutudlo, unsa bay akong buhaton aron makapanunod ako sa kinabuhing dayon?" (aiōnios g166)
18 Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
"Kaniya mitubag si Jesus nga nag-ingon, " Nganong giingnan mo man ako nga maayo? Walay bisan usa nga maayo gawas sa Dios lamang.
19 Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»
"Nahibalo ikaw sa mga sugo: `Ayaw pagbuno, Ayaw pagpanapaw `Ayaw pagpangawat Ayaw pagsaksig bakak Ayaw pagpanikas, Tumahod ka sa imong amahan ug inahan."
20 Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.»
Ug siya miingon kaniya, "Magtutudlo, kanang tanan ako nang ginabantayan sukad pa sa akong pagkabatan-on."
21 Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
Ug si Jesus, sa nagsud-ong siya kaniya, nahigugma kaniya ug miingon kaniya, "Kulang kag usa ka butang; lumakaw ka, ibaligya ang imong katigayonan ug ang halin ihatag ngadto sa mga kabus, ug makabaton kag bahandi didto sa langit, ug unya umanhi ka ug sumunod ka kanako."
22 Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
Ug ang tawo naminghoy tungod sa maong pulong, ug milakaw siya nga masulob-on; kay daku man ugod siyag katigayonan.
23 Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!»
Ug si Jesus miliraw sa pagsud-ong ug miingon sa iyang mga tinun-an, "Pagkalisud gayud alang sa mga adunay bahandi ang pagsulod sa gingharian sa Dios!"
24 Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
"Ug ang mga tinun-an nahibulong tungod sa iyang mga pulong. Apan kanila si Jesus misulti pag-usab nga nag-ingon, " Mga anak, alang sa mga managsalig sa bahandi pagkalisud gayud ang pagsulod sa gingharian sa Dios!
25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
Masayon pa sa kamelyo paglusot sa mata sa dagum kay sa usa ka dato pagsulod sa gingharian sa Dios."
26 Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?»
Ug nahitingala sila sa hilabihan gayud ug miingon sila kaniya, "Nan, kinsa man diay ang arang maluwas?"
27 Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»
Ug si Jesus misud-ong kanila ug miingon, "Sa mga tawo dili gayud kini mahimo, apan sa Dios mahimo kini, kay sa Dios mahimo man ang tanan."
28 Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.»
Ug si Pedro misugod sa pag-ingon kaniya, "Tan-awa, amo nang gibiyaan ang tanan ug nanagsunod kami kanimo."
29 Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
Si Jesus mitubag nga nag-ingon, "Sa pagkatinuod, magaingon ako kaninyo, nga walay bisan usa nga nagbiyag balay o mga igsoong lalaki o mga igsoong babaye o inahan o amahan o mga anak o kayutaan, tungod kanako ug tungod sa Maayong Balita,
31 Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»
"Apan daghan ang nagauna karon nga unya mangulahi, ug daghan ang nangulahi karon nga unya manag-una."
32 Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
Ug diha sila sa dalan, nanagtungas paingon sa Jerusalem, ug naglakaw si Jesus nga nag-una kanila; ug nahibulong sila ug nangahadlok ang mga nanagsunod. Ug sa napinig na usab niya ang Napulog-Duha, iyang gisugdan sila sa pagsugilon mahitungod sa iyang dadangatan.
33 »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
"Siya miingon, " Tan-awa, nagatungas kita karon padulong sa Jerusalem; ug ang Anak sa Tawo igatugyan ngadto sa mga sacerdote nga punoan ug sa mga escriba, ug ilang pagahukman siya ngadto sa kamatayon ug igatugyan ngadto sa mga Gentil;
34 och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»
"ug siya ilang pagabugalbugalan, ug pagalud-an, ug pagahampakon, ug pagapatyon; apan mabanhaw siya human sa tulo ka adlaw."
35 Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.»
Ug miduol kaniya si Santiago ug si Juan, ang mga anak ni Zebedeo, ug miingon sila kaniya, "Magtutudlo, gusto unta namo nga imong buhaton kanamo ang bisan unsa nga among pangayoon kanimo."
36 Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»
Ug siya miingon kanila, "Kay unsa bay gusto ninyong buhaton ko kaninyo?"
37 De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
Kaniya mitubag sila nga nanag-ingon, "Tugoti kami unya sa paglingkod diha sa imong himaya, ang usa anha sa imong too ug ang usa anha sa imong wala,"
38 Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?»
Apan si Jesus miingon kanila, "Wala kamo mahibalo sa inyong gipangayo. Makahimo ba kamo sa pag-inom sa kopa nga akong ginaimnan, o sa pagpabautismo sa bautismo nga ginabautismo kanako?"
39 De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
Sila mitubag nga nanag-ingon, "Makahimo kami." Ug si Jesus miingon kanila, "Sa kopa nga akong ginaimnan, magainom kamo; ug sa bautismo nga ginabautismo kanako, pagabautismohan kamo;
40 men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»
apan ang pagpalingkod dapit sa akong too o sa akong wala, dili ako ang pagtugot; kini alang lamang kanila nga gikatagan-an niini."
41 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
Ug sa pagkadungog niini sa napulo ka mga tinun-an, misugod sila sa pagkasuko batok kang Santiago ug kang Juan.
42 Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
"Ug gitawag sila ni Jesus ngadto kaniya ug miingon siya kanila, " Kamo nasayud nga ang mga gipanag-isip nga mga punoan sa mga Gentil nagapakaagalon ngadto kanila, ug ang ilang mga kadagkuan nagapakahari ngadto kanila.
43 Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
Apan kinahanglan dili kini mahitabo kaninyo; hinonoa bisan kinsay gustong modaku kaninyo, kinahanglan mainyo siyang sulogoon,
44 och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
ug bisan kinsa ang gustong mohawod kaninyo, kinahanglan maulipon siya sa tanan.
45 Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
Kay ang Anak sa Tawo mianhi dili aron pagaalagaron kondili sa pag-alagad ug sa paghatag sa iyang kinabuhi ingon nga lukat alang sa daghan."
46 Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
Ug unya miabut sila sa Jerico; ug sa paggikan niya sa Jerico kauban sa iyang mga tinun-an ug sa usa ka dakung panon sa katawhan, diha sa daplin sa dalan naglingkod ang usa ka makililimos nga buta nga mao si Bartimeo nga anak ni Timeo.
47 När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
Ug sa pagkadungog niya nga kadto mao diay si Jesus nga Nazaretnon, misugod siya sa pagsinggit nga nag-ingon, "Jesus, Anak ni David, kaluy-i ako!"
48 Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
Ug siya gibadlong sa kadaghanan nga nagsugo kaniya sa paghilum; apan misamot pa hinoon siya sa pagsinggit nga nag-ingon, "Anak ni David, kaluy-i intawon ako!"
49 Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.»
Ug si Jesus mihunong ug miingon, "Tawga siya." Ug ilang gitawag ang buta ug giingnan siya, "Sumalig ka; tindog, gitawag ikaw niya."
50 Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
Ug giwakli niya ang iyang kupo, ug milukso ug miduol siya kang Jesus.
51 Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.»
Ug si Jesus miingon kaniya, "Unsa may gusto mong buhaton ko alang kanimo?" Kaniya mitubag ang buta nga nag-ingon, "Magtutudlo, nga makakita na unta ako."
52 Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
Si Jesus miingon kaniya, "Lumakaw ka; ang imong pagsalig nakapaayo kanimo." Ug dihadiha nakakita na siya ug mikuyog siya kang Jesus diha sa dalan.
