< Markus 1 >
1 Detta är begynnelsen av evangelium om Jesus Kristus, Guds Son.
Sithaw Capa, kahoih Jesu Kri tamthanglok AMTONGHAIH loe hae tiah oh;
2 Så är skrivet hos profeten Esaias: »Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.
tahmaanawk mah hae tiah tarik ih oh, Khenah, na hma ah tamthanglok sinkung kang patoeh, anih mah na hma ah na loklam to tuh tih.
3 Hör rösten av en som ropar i öknen: 'Bereden vägen för Herren, gören stigarna jämna för honom.'»
Praezaek ah hang kami mah, Nangcae mah Angraeng ih loklam to paroep oh loe, a caehhaih loklamnawk to patoengh oh, tiah thuih.
4 I enlighet härmed uppträdde Johannes döparen i öknen och predikade bättringens döpelse till syndernas förlåtelse.
Johan mah praezaek ah tuinuemhaih to paek moe, zaehaihnawk tahmen hanah, dawnpakhuem tuinuemhaih lok to thuih.
5 Och hela judiska landet och alla Jerusalems invånare gingo ut till honom och läto döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid sina synder.
Judea prae kaminawk boih hoi Jerusalem ih kaminawk loe anih khaeah caeh o moe, angmacae zaehaihnawk to taphong o pacoengah, anih mah Jordan vapui ah tuinuemhaih to paek boih.
6 Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder och levde av gräshoppor och vildhonung.
Johan loe kaengkuu hrang moihin to angkhuk moe, moihin kaengkaeh to kaengah angzaeng; pakhuh hoi khoitui to buh ah a caak;
7 Och han predikade och sade: »Efter mig kommer den som är starkare än jag; jag är icke ens värdig att böja mig ned för att upplösa hans skorem.
anih mah, Kai pongah kalen kue kami loe ka hnuk ah angzoh, kai loe takhum moe, anih ih khokpanai qui khram pae han mataeng doeh kam cuk ai.
8 Jag döper eder med vatten, men han skall döpa eder med helig ande.»
Kai mah loe tui hoiah ni tuinuemhaih kang paek o: toe anih mah loe Kacai Muithla hoiah tuinuemhaih na paek o tih, tiah a thuih.
9 Och det hände sig vid den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen. Och han lät döpa sig i Jordan av Johannes.
Jesu loe Kalili prae Nazareth vangpui hoiah angzoh moe, Jordan vapui ah Johan mah tuinuemhaih to paek.
10 Och strax då han steg upp ur vattnet, såg han himmelen dela sig och Anden såsom en duva sänka sig ned över honom.
Jesu tui thung hoi angthawk tahang naah, vannawk to am-ongh moe, a nuiah anghum tathuk pahu baktih Muithla to a hnuk:
11 Och en röst kom från himmelen: »Du är min älskade Son; i dig har jag funnit behag.»
to naah van hoiah, Nang loe ka palung duek ih Capa ah na oh, a nuiah kang hoe parai, tiah lok angzoh tathuk.
12 Strax därefter förde Anden honom ut i öknen.
Akra ai ah Muithla mah Anih to praezaek ah caeh haih.
13 Och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan och levde bland vilddjuren; och änglarna betjänade honom.
Anih loe ni quipalito thung praezaek ah oh moe, Setan pacuekhaih to a tongh; kasan moinawk hoi nawnto a oh; van kaminawk mah anih ih tok to sak pae o.
14 Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium
Johan thongim krak pacoengah, Jesu Kalili prae ah angzoh moe, Sithaw mah siangpahrang ah ukhaih prae ih kahoih tamthanglok to taphong.
15 och sade: »Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära; gören bättring, och tron evangelium.»
Atue akoep boeh, Sithaw mah siangpahrang ah ukhaih prae loe zoi boeh: dawnpakhuem oh loe, kahoih tamthanglok to tang oh, tiah taphong.
16 När han nu gick fram utmed Galileiska sjön, fick han se Simon och Simons broder Andreas kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.
Anih Kalili tuipui taengah caeh naah, tuipui thungah palok haeng Simon hoi amnawk Andru to a hnuk, nihnik loe tanga naeh kami ah oh hoi.
17 Och Jesus sade till dem: »Följen mig, så skall jag göra eder till människofiskare.»
Jesu mah nihnik khaeah, Ka hnukah bang hoih, kami naehkung ah kang sak hoi han, tiah a naa.
18 Strax lämnade de näten och följde honom.
Nihnik mah angmah hnik ih palok to a caeh hoi taak moe, Anih hnukah bang hoi.
19 När han hade gått litet längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder, där de sutto i båten, också de, och ordnade sina nät.
To ahmuen hoi kangthla kue ah a caeh pacoengah, palong thungah angmah hnik ih palok pading, Zebedi ih caa Jakob hoi amnawk Johan to a hnuk.
20 Och strax kallade han dem till sig; och de lämnade sin fader Sebedeus med legodrängarna kvar i båten och följde honom.
Nihnik to a kawk roep: nihnik loe ampa Zebedi hoi tamnanawk to caeh hoi taak moe, Anih hnukah caeh hoi.
21 Sedan begåvo de sig in i Kapernaum; och strax, på sabbaten, gick han in i synagogan och undervisade.
Nihcae loe Kapernuam vangpui ah caeh o; Sabbath niah loe Sineko thungah akun moe, kaminawk to patuk.
22 Och folket häpnade över hans förkunnelse; ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom de skriftlärde.
Anih loe ca tarik kaminawk baktiah patuk ai, sakthaihaih tawn kami baktiah patuk pongah, anih patukhaih to nihcae mah dawrai o.
23 Strax härefter befann sig i deras synagoga en man som var besatt av en oren ande. Denne ropade
Nihcae ih Sineko thungah taqawk sae tawn kami maeto oh; anih loe hang moe,
24 och sade: »Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.»
nang Nazareth Jesu, kaimacae hmawk ah om o ue; kaicae hoi nang asaenghaih timaw oh? Kaicae amroksak han ih maw nang zoh? Nang loe mi maw, tito ka panoek, Ciimcai Sithaw Maeto, tiah a naa.
25 Men Jesus tilltalade honom strängt och sade: »Tig, och far ut ur honom.»
Jesu mah, anghngai duem ah loe, anih takoh thung hoi tacawt ah, tiah zoeh.
26 Då slet och ryckte den orene anden honom och ropade med hög röst och for ut ur honom.
Taqawk sae mah anih to asoek naah, anih loe tha hoi hangh moe, anih takoh thung hoiah tacawt.
27 Och alla häpnade, så att de begynte fråga varandra och säga: »Vad är detta? Det är ju en ny lära, med makt och myndighet. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyda honom.»
To naah nihcae boih dawnrai o, hae loe kawbaktih hmuen maw? Kawbaktih patukhaih kangtha maw? Anih mah sakthaihaih hoiah lok to thuih naah, kahoih ai taqawknawk mah mataeng doeh anih ih lok to tahngaih pae o, tiah angmacae hoi angmacae lok angdueng o.
28 Och ryktet om honom gick strax ut överallt i hela den kringliggande trakten av Galileen.
Akra ai ah anih kawng to Kalili prae boih ah amthang.
29 Och strax då de hade kommit ut ur synagogan, begåvo de sig med Jakob och Johannes till Simons och Andreas' hus.
Sineko hoi tacawt o pacoengah, Jakob, Johan, Simon hoi nawnto Andru im ah a caeh o.
30 Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.
Toe Simon amsae nongpata loe ngannat moe, angsong sut, tiah nihcae mah Jesu khaeah thuih pae o.
31 Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
Anih loe angzoh moe, nongpata ih ban to patawnh pae pacoengah, pathawk tahang; to naah nongpata loe ngantui roep moe, nihcae khetzawnhaih tok to a sak pae.
32 Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;
Duembang, ni akun naah loe nathaih congca tawn kaminawk hoi taqawk sae tawn kaminawk anih khaeah angzoh o haih.
33 och hela staden var församlad utanför dörren.
Vangpui kaminawk boih thok taengah amkhueng o.
34 Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.
Anih mah nathaih congca tawn pop parai kaminawk to ngan a tuisak, pop parai kahoih ai taqawknawk to a haek; nihcae mah anih loe mi maw tito panoek o pongah, taqawknawk to lok apae sak ai.
35 Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.
Anih loe akhawnbang khawnthaw, khodai ai naah angthawk moe, kamding rue ahmuen ah caeh pacoengah, to ah lawk a thuih.
36 Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.
Simon hoi nawnto kaom kaminawk mah anih to pakrong o.
37 Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.»
Anih to hnuk o naah, kaminawk boih mah nang ang pakrong o, tiah a thuih pae o.
38 Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.»
Anih mah nihcae khaeah, A taengah kaom vangpui ah caeh o si, to ah tamthanglok ka thuih han, tiah a naa.
39 Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.
Anih loe Kalili prae thung ih Sineko boih ah tamthanglok to thuih moe, taqawknawk to a haek.
40 Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom: »Vill du, så kan du göra mig ren.»
Ngansae man kami maeto anih khaeah angzoh moe, khokkhu cangkrawn pacoengah, anih khaeah, Na koeh nahaeloe, kai hae nang ciimsak thaih, tiah a naa.
41 Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom: »Jag vill; bliv ren.»
Jesu mah tahmen pongah, a ban payangh moe, anih to sui, anih khaeah, Ka koeh; ciim lai ah, tiah a naa.
42 Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren.
To tiah a thuih pacoeng akra ai ah, ngansae nathaih to hoih pae roep, anih loe kaciim ah oh.
43 Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord
Anih mah kahoihah lokthuih pae moe, to kami to patoeh ving;
44 och sade till honom: »Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»
to kami khaeah, Mi khaeah doeh thui hmah; toe caeh ah loe qaima khaeah ngan na tuihaih to patuek ah, nihcae khaeah hnukung ah oh hanah, Mosi mah paek ih kaalok baktih toengah hmuenpaekhaih to sah ah, tiah a naa.
45 Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.
Toe anih loe tasa bangah caeh moe, to kawng to thuih thai tawk a thuih pongah, ahmuen kruekah amthang, to pongah Jesu loe vangpui thungah kamtueng ah akun thai ai boeh, toe anih loe vangpui tasa bang ih kamding rue ahmuen ah oh: ahmuen kruek ih kaminawk anih khaeah angzoh o.