Lukas 1
1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Quoniam quidem multi conati sunt ordinare narrationem, quæ in nobis completæ sunt, rerum:
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
sicut tradiderunt nobis, qui ab initio ipsi viderunt, et ministri fuerunt sermonis:
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
visum est et mihi, assecuto omnia a principio diligenter, ex ordine tibi scribere, optime Theophile,
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
ut cognoscas eorum verborum, de quibus eruditus es, veritatem.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
Fuit in diebus Herodis, regis Judææ, sacerdos quidam nomine Zacharias de vice Abia, et uxor illius de filiabus Aaron, et nomen ejus Elisabeth.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
Erant autem justi ambo ante Deum, incedentes in omnibus mandatis et justificationibus Domini sine querela.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
Et non erat illis filius, eo quod esset Elisabeth sterilis, et ambo processissent in diebus suis.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
Factum est autem, cum sacerdotio fungeretur in ordine vicis suæ ante Deum,
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
secundum consuetudinem sacerdotii, sorte exiit ut incensum poneret, ingressus in templum Domini:
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
et omnis multitudo populi erat orans foris hora incensi.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
Apparuit autem illi angelus Domini, stans a dextris altaris incensi.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
Et Zacharias turbatus est videns, et timor irruit super eum.
13 Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
Ait autem ad illum angelus: Ne timeas, Zacharia, quoniam exaudita est deprecatio tua: et uxor tua Elisabeth pariet tibi filium, et vocabis nomen ejus Joannem:
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
et erit gaudium tibi, et exsultatio, et multi in nativitate ejus gaudebunt:
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
erit enim magnus coram Domino: et vinum et siceram non bibet, et Spiritu Sancto replebitur adhuc ex utero matris suæ:
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
et multos filiorum Israël convertet ad Dominum Deum ipsorum:
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
et ipse præcedet ante illum in spiritu et virtute Eliæ: ut convertat corda patrum in filios, et incredulos ad prudentiam justorum, parare Domino plebem perfectam.
18 Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
Et dixit Zacharias ad angelum: Unde hoc sciam? ego enim sum senex, et uxor mea processit in diebus suis.
19 Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
Et respondens angelus dixit ei: Ego sum Gabriel, qui asto ante Deum: et missus sum loqui ad te, et hæc tibi evangelizare.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
Et ecce eris tacens, et non poteris loqui usque in diem quo hæc fiant, pro eo quod non credidisti verbis meis, quæ implebuntur in tempore suo.
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
Et erat plebs exspectans Zachariam: et mirabantur quod tardaret ipse in templo.
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
Egressus autem non poterat loqui ad illos, et cognoverunt quod visionem vidisset in templo. Et ipse erat innuens illis, et permansit mutus.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
Et factum est, ut impleti sunt dies officii ejus, abiit in domum suam:
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
post hos autem dies concepit Elisabeth uxor ejus, et occultabat se mensibus quinque, dicens:
25 och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
Quia sic fecit mihi Dominus in diebus, quibus respexit auferre opprobrium meum inter homines.
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
In mense autem sexto, missus est angelus Gabriel a Deo in civitatem Galilææ, cui nomen Nazareth,
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
ad virginem desponsatam viro, cui nomen erat Joseph, de domo David: et nomen virginis Maria.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
Et ingressus angelus ad eam dixit: Ave gratia plena: Dominus tecum: benedicta tu in mulieribus.
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
Quæ cum audisset, turbata est in sermone ejus, et cogitabat qualis esset ista salutatio.
30 Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
Et ait angelus ei: Ne timeas, Maria: invenisti enim gratiam apud Deum.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
Ecce concipies in utero, et paries filium, et vocabis nomen ejus Jesum:
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
hic erit magnus, et Filius Altissimi vocabitur, et dabit illi Dominus Deus sedem David patris ejus:
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.» (aiōn g165)
et regnabit in domo Jacob in æternum, et regni ejus non erit finis. (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
Dixit autem Maria ad angelum: Quomodo fiet istud, quoniam virum non cognosco?
35 Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
Et respondens angelus dixit ei: Spiritus Sanctus superveniet in te, et virtus Altissimi obumbrabit tibi. Ideoque et quod nascetur ex te sanctum, vocabitur Filius Dei.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
Et ecce Elisabeth cognata tua, et ipsa concepit filium in senectute sua: et hic mensis sextus est illi, quæ vocatur sterilis:
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
quia non erit impossibile apud Deum omne verbum.
38 Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
Dixit autem Maria: Ecce ancilla Domini: fiat mihi secundum verbum tuum. Et discessit ab illa angelus.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
Exsurgens autem Maria in diebus illis, abiit in montana cum festinatione, in civitatem Juda:
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
et intravit in domum Zachariæ, et salutavit Elisabeth.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
Et factum est, ut audivit salutationem Mariæ Elisabeth, exsultavit infans in utero ejus: et repleta est Spiritu Sancto Elisabeth:
42 och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
et exclamavit voce magna, et dixit: Benedicta tu inter mulieres, et benedictus fructus ventris tui.
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
Et unde hoc mihi, ut veniat mater Domini mei ad me?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
Ecce enim ut facta est vox salutationis tuæ in auribus meis, exsultavit in gaudio infans in utero meo.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
Et beata, quæ credidisti, quoniam perficientur ea, quæ dicta sunt tibi a Domino.
46 Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,
Et ait Maria: Magnificat anima mea Dominum:
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
et exsultavit spiritus meus in Deo salutari meo.
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
Quia respexit humilitatem ancillæ suæ: ecce enim ex hoc beatam me dicent omnes generationes,
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
quia fecit mihi magna qui potens est: et sanctum nomen ejus,
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
et misericordia ejus a progenie in progenies timentibus eum.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
Fecit potentiam in brachio suo: dispersit superbos mente cordis sui.
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
Deposuit potentes de sede, et exaltavit humiles.
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
Esurientes implevit bonis: et divites dimisit inanes.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
Suscepit Israël puerum suum, recordatus misericordiæ suæ:
sicut locutus est ad patres nostros, Abraham et semini ejus in sæcula. (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
Mansit autem Maria cum illa quasi mensibus tribus: et reversa est in domum suam.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Elisabeth autem impletum est tempus pariendi, et peperit filium.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
Et audierunt vicini et cognati ejus quia magnificavit Dominus misericordiam suam cum illa, et congratulabantur ei.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
Et factum est in die octavo, venerunt circumcidere puerum, et vocabant eum nomine patris sui Zachariam.
60 Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
Et respondens mater ejus, dixit: Nequaquam, sed vocabitur Joannes.
61 Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
Et dixerunt ad illam: Quia nemo est in cognatione tua, qui vocetur hoc nomine.
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
Innuebant autem patri ejus, quem vellet vocari eum.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
Et postulans pugillarem scripsit, dicens: Joannes est nomen ejus. Et mirati sunt universi.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
Apertum est autem illico os ejus, et lingua ejus, et loquebatur benedicens Deum.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
Et factus est timor super omnes vicinos eorum: et super omnia montana Judææ divulgabantur omnia verba hæc:
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
et posuerunt omnes qui audierant in corde suo, dicentes: Quis, putas, puer iste erit? etenim manus Domini erat cum illo.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
Et Zacharias pater ejus repletus est Spiritu Sancto: et prophetavit, dicens:
68 »Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
Benedictus Dominus Deus Israël, quia visitavit, et fecit redemptionem plebis suæ:
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
et erexit cornu salutis nobis in domo David pueri sui,
sicut locutus est per os sanctorum, qui a sæculo sunt, prophetarum ejus: (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
salutem ex inimicis nostris, et de manu omnium qui oderunt nos:
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
ad faciendam misericordiam cum patribus nostris: et memorari testamenti sui sancti:
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
jusjurandum, quod juravit ad Abraham patrem nostrum, daturum se nobis
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
ut sine timore, de manu inimicorum nostrorum liberati, serviamus illi
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
in sanctitate et justitia coram ipso, omnibus diebus nostris.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
Et tu puer, propheta Altissimi vocaberis: præibis enim ante faciem Domini parare vias ejus,
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
ad dandam scientiam salutis plebi ejus in remissionem peccatorum eorum
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
per viscera misericordiæ Dei nostri, in quibus visitavit nos, oriens ex alto:
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»
illuminare his qui in tenebris et in umbra mortis sedent: ad dirigendos pedes nostros in viam pacis.
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
Puer autem crescebat, et confortabatur spiritu: et erat in desertis usque in diem ostensionis suæ ad Israël.
