Lukas 9
1 Och han kallade tillhopa de tolv och gav dem makt och myndighet över alla onda andar, så ock makt att bota sjukdomar.
A LAO kotin molipe pena ekriamen oko, ap kotiki ong irail kel o manaman, en kaloedi tewil akan karos o kakelada me somau kan.
2 Och han sände ut dem till att predika Guds rike och till att bota sjuka.
I ari kotin porone ir ala, pwen padapadak duen wein Kot o kakelada me somau kan.
3 Och han sade till dem: »Tagen intet med eder på vägen, varken stav eller ränsel eller bröd eller penningar, och haven icke heller dubbla livklädnader.
O a kotin masani ong irail: Komail der wala meakot pon al o: Sota sokon, de ed, de prot, de moni, amen pil so pan wa sakit riau.
4 Och när I haven kommit in något hus, så stannen där, till dess I lämnen den orten.
O wasa kis me komail pan pedelong ong nan im eu, komail pan mimieta wasa o, komail lao kowei sang ia.
5 Och om man någonstädes icke tager emot eder, så gån bort ifrån den staden, och skudden stoftet av edra fötter, till ett vittnesbörd mot dem.»
O meamen kang kasamo komail, komail sapalewei sang kanim o, o sipede sang pwel ni nä omail, pwen kadede ong irail.
6 Och de gingo ut och vandrade igenom landet, från by till by, och förkunnade evangelium och botade sjuka allestädes.
Irail ari kokola, kakan sili nan kisin kanim akan, padaki rongamau o kakelada me somau kan wasa karos.
7 Men när Herodes, landsfursten, fick höra om allt detta som skedde visste han icke vad han skulle tro. Ty somliga sade: »Det är Johannes, som har uppstått från de döda.»
A nanmarki Erodes lao mangi duen meakan, me wiauiki i, ap pingidar, pweki akai katitiki, me dene Ioanes iasadar sang ren me melar akan.
8 Men andra sade: »Det är Elias, som har visat sig.» Andra åter sade: »Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.»
A akai indada, me dene Elias pwarado, o akai me inda, me dene saukop en kaua men iasadar,
9 Men Herodes själv sade: »Johannes har jag låtit halshugga. Vem är då denne, som jag hör sådant om?» Och han sökte efter tillfälle att få se honom.
A Erodes masani: Ioanes, i me i lepuke sang mong a, a is men et, me i kin rongerong due? A ap men udial i.
10 Och apostlarna kommo tillbaka och förtäljde för Jesus huru stora ting de hade gjort. De tog han dem med sig och drog sig undan till en stad som hette Betsaida, där de kunde vara allena.
A wanporon akan lao pure doer, ap kaireki i karos, me re wiadar. I ari kotin uk irail ada, kotilang wasa rir, nan kanim eu, me ad a Petsaida.
11 Men när folket fick veta detta, gingo de efter honom. Och han lät dem komma till sig och talade till dem om Guds rike; och dem som behövde botas gjorde han friska.
Toun sap o lao asaer, rap idauenla i, i ari kotin kasamo irail, o kotin padaki ong irail duen wein Kot, o kotin kakelada me mau ong.
12 Men dagen begynte nalkas sitt slut. Då trädde de tolv fram och sade till honom: »Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och gårdarna häromkring och skaffa sig härbärge och få mat; vi äro ju här i en öde trakt.»
A lao pan wasa pongier, ekriamen potodo potoan ong i: Re kotin kadar pasang pokon en, pwen kola nan kisin kanim akan o nan sap, en rapaki wasan pweidi o kan ar kisin manga, pwe kitail kotikot nan sap tan wet,
13 Men han sade till dem: »Given I dem att äta.» De svarade: »Vi hava icke mer än fem bröd och två fiskar, såframt vi icke skola gå bort och köpa mat åt allt detta folk.»
A a kotin masani ong irail: Komail pan ki ong irail kan ar manga! Re potoan ong: Lopon prot eta limau o mam eta riamen mi re at. De se pan kola netie dong pokon kalaimun wet manga?
14 Där voro nämligen vid pass fem tusen män. Då sade han till sina lärjungar: »Låten dem lägga sig ned i matlag, femtio eller så omkring i vart.»
Pwe irail me ol impan limekid. A a kotin masani ong sapwilim a tounpadak kan: Komail pwini ir pasang wad limek o limek!
15 Och de gjorde så och läto dem alla lägga sig ned.
Irail ari wiada o kamod irail edi.
16 Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och säg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav åt lärjungarna, för att de skulle lägga fram åt folket.
A kotin limada lopon prot limau o mam riamen, masanda nanlang, laolaoki, pilitiki pena, kotiki ong sapwilim a tounpadak kan, pwe ren nene ong pokon o.
17 Och de åto alla och blevo mätta. sedan samlade man upp de stycken som hade blivit över efter dem, tolv korgar.
Irail sak, o karos medier, ap rikada dodo eisokriau luan kamadip o.
18 När han en gång hade dragit sig undan och var stadd i byn, voro hans lärjungar hos honom. Och han frågade dem och sade: »Vem säger folket mig vara?»
Kadekadeo ni a kotin laolao kelep, sapwilim a tounpadak kan iang i. A kotin kainoma re’rail masani: Is me aramas kin inda me ngai?
19 De svarade och sade: »Johannes döparen; dock säga andra Elias; andra åter säga: 'Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.'»
Irail sapeng potoan ong: Ioanes saunpaptais, a akai me inda Elias, o pil akai kin inda, me dene saukop en kaua men iasadar.
20 Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade: »Guds Smorde.»
A kotin masani ong irail: A da me komail kin inda is ngai? Petrus ap sapeng potoan ong: Ir me Kristus sapwilim en Kot.
21 Då förbjöd han dem strängeligen att säga detta till någon.
A i me kotin padik inapwiedi irail, ren der indang meamen mepukat,
22 Och han sade: »Människosonen måste lida mycket, och han skall bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och skall bliva dödad, men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
Masani: Nain aramas pan kalokolok laud, o lokidokila ren saumas, o samero lapalap, o saunkawewe kan, o a pan kamela, o ni ran kasilu a pan maureda,
23 Och han sade till alla: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig var dag; så följe han mig.
Ap kotin masani ong irail karos: Meamen men idauen ia i en tonmeteki pein i o ale a lopu ni ran karos, o idedauen ia do.
24 Ty den som vill bevara sitt liv han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall bevara det.
Pwe meamen kanakanai ong maur a, pan pupe sang. A meamen kasela maur a pweki ngai, pan diarada.
25 Och vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men mister sig själv eller själv går förlorad?
Pwe da me pan mau ong aramas amen, me aneki pena sappa karos, ap kasela pein i o kasapokela pein i?
26 Den som blyges för mig och för mina ord, för honom skall Människosonen blygas, när han kom mer i sin och min Faders och de heliga änglarnas härlighet.
Pwe me kin namenok kin ia o ai padak kan, i me Nain aramas pil pan namenokki, a lao kodo ni a lingan, o lingan en Sam a, o na tounlang saraui kan.
27 Men sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike.»
A melel I indai ong komail, akai irail, me mi met, sota pan mela, irail lao udial wein Kot.
28 Vid pass åtta dagar efter det att han hade talat detta tog han Petrus och Johannes och Jakob med sig och gick upp på berget för att bedja.
A kadekadeo murin pong walu pong murin masan pukat i ap ukada Petrus, o Ioanes, o Iakopus kotidala pon nana o pwen laolao.
29 Och under det att han bad, blev hans ansikte förvandlat, och hans kläder blevo skinande vita.
A ni a kotin laolao mom en silang i ap wukila o sapwilim a likau puetepuetela o lingaling.
30 Och de, två män stodo där och samtalade med honom, och dessa voro Moses och Elias.
A kilang, ol riamen iang i masan pena! Ira me Moses o Elias.
31 De visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, vilken han skulle fullborda i Jerusalem.
Ira pwarado ni ara lingan o mamasani duen a pan kamatala nan Ierusalem.
32 Men Petrus och de som voro med honom voro förtyngda av sömn; då de sedan vaknade, sågo de hans härlighet och de båda männen, som stodo hos honom.
A Petrus o me iang i me toutouki mair. Ira lao pirida, re ap udial a lingan o ol riamen kotikot impa.
33 När så dessa skulle skiljas ifrån honom, sade Petrus till Jesus: »Mästare, har är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, en åt dig och en åt Moses och en åt Elias.» Han visste nämligen icke vad han sade.
Kadekadeo ira lao kotiwei sang re a, Petrus ap indang Iesus: Maing, meid mau atail kotikot met. Kit en kauada kisin im silikis: Tanpas ar, o en Moses, o en Elias; a sasa me a kasokasoi.
34 Medan han så talade, kom en sky och överskyggde dem; och de blevo förskräckta, när de trädde in i skyn.
Ni a kasokasoi mepukat, pali en dapok kadupal irail edi, irail ari masakadar ni ar tilong nan dapok o.
35 Och ur skyn kom en röst som sade: »Denne är min Son, den utvalde; hören honom.»
O ngil eu peidido sang nan dapok o masani: Iet nai ol kompok, komail en rong i!
36 Och i detsamma som rösten kom, funno de Jesus vara där allena. -- Och de förtego detta och omtalade icke för någon på den tiden något av vad de hade sett.
A ngil wet lao wiauier, re ap diaradar Iesus ta. Ir ari nenenlata; o ni ran oko re sota kaireki meamen duen me re kilanger.
37 När de dagen därefter gingo ned från berget, hände sig att mycket folk kom honom till mötes.
A kadekadeo manda en ran o irail lao kotidido sang nana o, pokon kalaimun ap poto dong i,
38 Då ropade en man ur folkhopen och sade: »Mästare, jag beder dig, se till min son, ty han är mitt enda barn.
A kilang, ol amen nan pokon o ngil laudeda potoan ong: Saunpadak, i poeki re ir, re kotin masani dong ai tungol putak o, pwe iei ai ieros.
39 Det är så, att en ande plägar gripa fatt i honom, och strax skriar han då, och anden sliter och rycker honom, och fradgan står honom om munnen. Och det är med knapp nöd han släpper honom, sedan han har sönderbråkat honom.
Re kotin mangi, ngen o lao koledi i, a kin madang weriwer, a kin senseroki sili, a ap kin pudopud o meid apwal ni a kin koiei sang i.
40 Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de kunde det icke.»
Ngai ari poeki ren sapwilim ar tounpadak kan, ren kause wei sang i, a re sota kak.
41 Då svarade Jesus och sade: »O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara hos eder och härda ut med eder? För hit din son.»
A Iesus kotin sapeng masani: O di wet meid soposon o sapung, ia arain ai pan mimi re omail? Ia arain ai pan kokoa komail? Wa dong ia noum putak!
42 Men ännu medan denne var på väg fram, kastade den onde anden omkull honom och slet och ryckte honom. Då tilltalade Jesus den orene anden strängt och gjorde gossen frisk och gav honom tillbaka åt hans fader.
A ni a kokodo, tewil ap kapururada o seroki sili i, a Iesus kotin kidaueda ngen saut o, o kakelada putak o, ap kapure ong i ren sam a.
43 Och alla häpnade över Guds stora makt. Då nu alla förundrade sig över alla de gärningar som han gjorde, sade han till sina lärjungar:
A irail karos puriamuiki manaman en Kot. A ni ar puriamuiki en Iesus a wiawia kan ap kotin masani ong sapwilim a tounpadak kan:
44 »Tagen emot dessa ord med öppna öron: Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer.
Masan pukat en kaloledi nan salong omail: Nain aramas pan pangala ni pa en aramas.
45 Men de förstodo icke detta som han sade, och det var förborgat för dem, så att de icke kunde fatta det; dock fruktade de att fråga honom om det som han hade sagt.
A irail sota weweki masan wet, pwe a rir sang irail, i me irail sasaki. Irail ari masak kalelapok re a duen masan pot et.
46 Och bland dem uppstod tanken på vilken av dem som vore störst.
Irail ap pil lamelame, is me pan lapalap re’rail?
47 Men Jesus förstod deras hjärtans tankar och tog ett barn och ställde det bredvid sig
A Iesus lao kotin mangi ar lamelam nan mongiong arail, ap ale seri men, kida impa a,
48 och sade till dem: »Den som tager emot detta barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst bland eder alla, han är störst.
O masani ong irail: Meamen pan apwali kisin seri men et ni ad ai, nan a kin apwali ia, a meamen pan apwali ia, nan a kin apwali, me kadar ia do; a me tikitik re omail, nan i me pan lapalapala.
49 Och Johannes tog till orda och sade: »Mästare, sågo huru en man drev ut onda andar genom ditt namn; och du ville hindra honom, eftersom han icke följde med oss.»
Ioanes ap sapeng potoan ong: Maing, se kilanger amen, me kausewei tewil akan ni mar ar. Kit ari inapwiedi, pwe a sota kin iang kit idedauen ir.
50 Men Jesus sade till honom: »Hindren honom icke; ty den som icke är emot eder, han är för eder.»
A Iesus kotin masani ong i: Eder inapiedi, pwe me so kin palian komail, nan a kin iang komail.
51 Då nu tiden var inne att han skulle bliva upptagen, beslöt han att ställa sin färd till Jerusalem.
A kadekadeo a lao ansau, me a pan peukadala, a ap kotin saupeilang kotilang inen wong Ierusalem.
52 Och han sände budbärare framför sig; och de gingo åstad och kommo in i en samaritisk by för att reda till åt honom.
A kotin poronela men kadar akan, me pan tiong mo a. Irail ari kokola lele dong kisin kanim en Samaria eu, pwen rapaki wasa, me a pan pweiokidi ia.
53 Men folket där tog icke emot honom, eftersom han var stadd på färd till Jerusalem.
A re sota kasamo i aki a kotin saupeila kotilang inen wong Ierusalem.
54 När de båda lärjungarna Jakob i och Johannes förnummo detta, sade de: »Herre, vill du att vi skola bedja att eld kommer ned från himmelen och förtär dem?»
Sapwilim a tounpadak kan Iakopus o Ioanes lao kilanger mepukat, ap potoan ong: Maing, ma re kotin kupura, se pan poeki, kisiniai en moredi sang nanlang, kang irail la, duen Elias wiadar.
55 Då vände han sig om och tillrättavisade dem.
A i kotin saupeido, kapung ong ira masani: Koma sota asa is Ngen, me naina kin koma?
56 Och de gingo till en annan by.
Irail ap daulul wei nan eu kisin kanim.
57 Medan de nu färdades fram på vägen, sade någon till honom: »Jag vill följa dig, varthelst du går.
Kadekadeo ni arail kotikot kokodo amen ap potoan ong i: Maing i pan idedauen ir wasa karos me re pan kotila ia.
58 Då svarade Jesus honom: »Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud.»
Iesus kotin masani ong i: Poks akan por ar mia, o manpir en pan lang pas ar mia, a Nain aramas sota wasa en kaula wei mong a.
59 Och till en annan sade han: »Föl; mig.» Men denne svarade: »Tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader.»
A kotin masani ong amen: Idauen ia do! A i indada: Maing, komui kotin mueid ong ia mas, i en purela sarepedi sam ai.
60 Då sade han till honom: »Låt de döda begrava sina döda; men gå du åstad och förkunna Guds rike.»
A Iesus kotin masani ong i: Me melar akan en sarepedi ar melar akan, a koe kowei kalok sili wein Kot!
61 Åter en annan sade: »Jag vill följa dig, Herre, men tillstäd mig att först taga avsked av dem som höra till mitt hus.»
Pil amen potoan: Maing, i pan idedauen ir sili, a re kotin mueid ong ia mas, i en kamurimuri ong toun im ai.
62 Då svarade Jesus honom: »Ingen som ser sig tillbaka, sedan han har satt sin hand till plogen, är skickad för Guds rike.»
A Iesus kotin masani ong i: Sota me pan koledi men weirada pwel, ap kilang muri, a sota koiok ong wein Kot.
