Lukas 9
1 Och han kallade tillhopa de tolv och gav dem makt och myndighet över alla onda andar, så ock makt att bota sjukdomar.
Jésus, ayant réuni les Douze, leur donna puissance et autorité sur tous les démons, avec le pouvoir de guérir les maladies.
2 Och han sände ut dem till att predika Guds rike och till att bota sjuka.
Puis, il les envoya annoncer le royaume de Dieu et guérir les malades.
3 Och han sade till dem: »Tagen intet med eder på vägen, varken stav eller ränsel eller bröd eller penningar, och haven icke heller dubbla livklädnader.
Et il leur dit: Ne prenez rien pour la route, ni bâton, ni sac, ni pain, ni argent, et n'ayez pas deux vêtements.
4 Och när I haven kommit in något hus, så stannen där, till dess I lämnen den orten.
Dans quelque maison que vous entriez, demeurez-y jusqu'à votre départ.
5 Och om man någonstädes icke tager emot eder, så gån bort ifrån den staden, och skudden stoftet av edra fötter, till ett vittnesbörd mot dem.»
Quant à ceux qui ne vous recevront pas, sortez de leur ville et secouez la poussière de vos pieds en témoignage contre eux.
6 Och de gingo ut och vandrade igenom landet, från by till by, och förkunnade evangelium och botade sjuka allestädes.
Étant donc partis, ils allaient de village en village, annonçant partout l'Évangile et guérissant les malades.
7 Men när Herodes, landsfursten, fick höra om allt detta som skedde visste han icke vad han skulle tro. Ty somliga sade: »Det är Johannes, som har uppstått från de döda.»
Cependant, Hérode le tétrarque apprit tout ce qui se passait; et il ne savait que penser, parce que les uns disaient: Jean est ressuscité des morts;
8 Men andra sade: »Det är Elias, som har visat sig.» Andra åter sade: »Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.»
d'autres: Élie est apparu; d'autres: Un des anciens prophètes est ressuscité.
9 Men Herodes själv sade: »Johannes har jag låtit halshugga. Vem är då denne, som jag hör sådant om?» Och han sökte efter tillfälle att få se honom.
Mais Hérode disait: J'ai fait décapiter Jean; qui donc est celui-ci, au sujet duquel j'entends dire de telles choses? Et il cherchait à le voir.
10 Och apostlarna kommo tillbaka och förtäljde för Jesus huru stora ting de hade gjort. De tog han dem med sig och drog sig undan till en stad som hette Betsaida, där de kunde vara allena.
Les apôtres, étant de retour, racontèrent à Jésus tout ce qu'ils avaient fait. Alors il les prit avec lui et se retira à l'écart, du côté d'une ville appelée Bethsaïda.
11 Men när folket fick veta detta, gingo de efter honom. Och han lät dem komma till sig och talade till dem om Guds rike; och dem som behövde botas gjorde han friska.
Mais quand les foules l'eurent appris, elles le suivirent. Jésus, les ayant accueillies, leur parlait du royaume de Dieu, et il rendait la santé à ceux qui avaient besoin de guérison.
12 Men dagen begynte nalkas sitt slut. Då trädde de tolv fram och sade till honom: »Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och gårdarna häromkring och skaffa sig härbärge och få mat; vi äro ju här i en öde trakt.»
Comme le jour commençait à baisser, les Douze s'approchèrent et lui dirent: Renvoie la foule, afin qu'elle aille dans les villages et les campagnes d'alentour, pour y loger et y trouver à manger; car ici, nous sommes dans un lieu désert.
13 Men han sade till dem: »Given I dem att äta.» De svarade: »Vi hava icke mer än fem bröd och två fiskar, såframt vi icke skola gå bort och köpa mat åt allt detta folk.»
Mais il leur dit: Donnez-leur vous-mêmes à manger. Ils répondirent: Nous n'avons que cinq pains et deux poissons, à moins que nous n'allions nous-mêmes acheter des vivres pour tout ce peuple.
14 Där voro nämligen vid pass fem tusen män. Då sade han till sina lärjungar: »Låten dem lägga sig ned i matlag, femtio eller så omkring i vart.»
Or, il y avait là environ cinq mille hommes. Alors il dit à ses disciples: Faites-les asseoir par rangées de cinquante.
15 Och de gjorde så och läto dem alla lägga sig ned.
C'est ce qu'ils firent; et tout le monde s'assit.
16 Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och säg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav åt lärjungarna, för att de skulle lägga fram åt folket.
Puis, Jésus prit les cinq pains et les deux poissons, et, levant les yeux vers le ciel, il les bénit, les rompit, et les donna aux disciples pour les distribuer à la foule.
17 Och de åto alla och blevo mätta. sedan samlade man upp de stycken som hade blivit över efter dem, tolv korgar.
Tous mangèrent et furent rassasiés; et on emporta douze paniers, pleins des morceaux qui restaient.
18 När han en gång hade dragit sig undan och var stadd i byn, voro hans lärjungar hos honom. Och han frågade dem och sade: »Vem säger folket mig vara?»
Un jour que Jésus se tenait à l'écart et priait, comme ses disciples étaient venus le rejoindre, il leur demanda: Qui dit-on, parmi le peuple, que je suis?
19 De svarade och sade: »Johannes döparen; dock säga andra Elias; andra åter säga: 'Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.'»
Ils répondirent: Les uns disent: Jean-Baptiste; d'autres: Élie; et d'autres: l'un des anciens prophètes qui est ressuscité.
20 Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade: »Guds Smorde.»
Et vous, — leur dit-il, — qui dites-vous que je suis? Pierre répondit: Tu es le Christ de Dieu!
21 Då förbjöd han dem strängeligen att säga detta till någon.
Jésus leur défendit sévèrement de le dire à personne,
22 Och han sade: »Människosonen måste lida mycket, och han skall bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och skall bliva dödad, men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
et il ajouta: Il faut que le Fils de l'homme souffre beaucoup, qu'il soit rejeté par les anciens, par les principaux sacrificateurs et par les scribes, qu'il soit mis à mort, et qu'il ressuscite le troisième jour.
23 Och han sade till alla: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig var dag; så följe han mig.
Puis il disait à tous: Si quelqu'un veut venir après moi, qu'il renonce à lui-même, qu'il se charge chaque jour de sa croix, et qu'il me suive.
24 Ty den som vill bevara sitt liv han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall bevara det.
Car celui qui voudra sauver sa vie la perdra; mais celui qui aura perdu sa vie à cause de moi, la sauvera.
25 Och vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men mister sig själv eller själv går förlorad?
Que servirait-il à un homme de gagner le monde entier, s'il se perdait ou se ruinait lui-même?
26 Den som blyges för mig och för mina ord, för honom skall Människosonen blygas, när han kom mer i sin och min Faders och de heliga änglarnas härlighet.
Car si quelqu'un a honte de moi et de mes paroles, le Fils de l'homme aura honte de lui, quand il viendra dans sa gloire et dans celle du Père et des saints anges.
27 Men sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike.»
En vérité, je vous le dis, quelques-uns de ceux qui sont ici présents ne mourront pas, avant d'avoir vu le royaume de Dieu.
28 Vid pass åtta dagar efter det att han hade talat detta tog han Petrus och Johannes och Jakob med sig och gick upp på berget för att bedja.
Environ huit jours après avoir dit ces paroles, Jésus prit avec lui Pierre, Jean et Jacques, et il monta sur la montagne pour prier.
29 Och under det att han bad, blev hans ansikte förvandlat, och hans kläder blevo skinande vita.
Pendant qu'il priait, son visage parut tout autre, et son vêtement devint d'une blancheur éblouissante.
30 Och de, två män stodo där och samtalade med honom, och dessa voro Moses och Elias.
Et voici que deux hommes s'entretenaient avec lui: c'étaient Moïse et Élie,
31 De visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, vilken han skulle fullborda i Jerusalem.
qui apparaissaient environnés de gloire. Ils parlaient de son départ, qui devait s'accomplir à Jérusalem.
32 Men Petrus och de som voro med honom voro förtyngda av sömn; då de sedan vaknade, sågo de hans härlighet och de båda männen, som stodo hos honom.
Pierre et ses compagnons étaient accablés de sommeil; mais, s'étant réveillés, ils virent sa gloire et les deux hommes qui se tenaient près de lui.
33 När så dessa skulle skiljas ifrån honom, sade Petrus till Jesus: »Mästare, har är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, en åt dig och en åt Moses och en åt Elias.» Han visste nämligen icke vad han sade.
Comme ces hommes se séparaient de Jésus, Pierre lui dit: Maître, il est bon pour nous d'être ici; dressons trois tentes, une pour toi, une pour Moïse, et une pour Élie! Car il ne savait pas ce qu'il disait.
34 Medan han så talade, kom en sky och överskyggde dem; och de blevo förskräckta, när de trädde in i skyn.
Il parlait encore, lorsqu'une nuée survint et les couvrit; et quand ils disparurent dans la nuée, les disciples furent saisis de crainte.
35 Och ur skyn kom en röst som sade: »Denne är min Son, den utvalde; hören honom.»
Alors on entendit une voix venant de la nuée, qui disait: Celui-ci est mon Fils, mon Élu, écoutez-le!
36 Och i detsamma som rösten kom, funno de Jesus vara där allena. -- Och de förtego detta och omtalade icke för någon på den tiden något av vad de hade sett.
Et pendant que cette voix se faisait entendre, Jésus se trouva seul. Ils gardèrent le silence, et ils ne dirent rien à personne de ce qu'ils avaient vu.
37 När de dagen därefter gingo ned från berget, hände sig att mycket folk kom honom till mötes.
Le jour suivant, comme ils descendaient de la montagne, une grande foule vint au devant de Jésus.
38 Då ropade en man ur folkhopen och sade: »Mästare, jag beder dig, se till min son, ty han är mitt enda barn.
Et un homme de la foule s'écria: Maître, je te prie, jette les yeux sur mon fils; car c'est mon seul enfant.
39 Det är så, att en ande plägar gripa fatt i honom, och strax skriar han då, och anden sliter och rycker honom, och fradgan står honom om munnen. Och det är med knapp nöd han släpper honom, sedan han har sönderbråkat honom.
Un esprit s'empare de lui, et soudain il pousse des cris; l'esprit l'agite avec violence, le fait écumer, et ne s'éloigne de lui qu'après l'avoir tout brisé.
40 Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de kunde det icke.»
J'ai prié tes disciples de le chasser, mais ils ne l'ont pu.
41 Då svarade Jesus och sade: »O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara hos eder och härda ut med eder? För hit din son.»
Jésus répondit: race incrédule et perverse, jusques à quand serai-je avec vous et vous supporterai-je? Amène ici ton fils.
42 Men ännu medan denne var på väg fram, kastade den onde anden omkull honom och slet och ryckte honom. Då tilltalade Jesus den orene anden strängt och gjorde gossen frisk och gav honom tillbaka åt hans fader.
Comme l'enfant approchait, le démon le jeta par terre et l'agita violemment. Mais Jésus parla sévèrement à l'esprit impur; il guérit l'enfant et le rendit à son père.
43 Och alla häpnade över Guds stora makt. Då nu alla förundrade sig över alla de gärningar som han gjorde, sade han till sina lärjungar:
Tous furent frappés de la puissance magnifique de Dieu. Et comme ils étaient tous dans l'admiration de tout ce que Jésus faisait, il dit à ses disciples:
44 »Tagen emot dessa ord med öppna öron: Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer.
Pour vous, retenez bien ce que je vais vous dire: Le Fils de l'homme va être livré entre les mains des hommes!
45 Men de förstodo icke detta som han sade, och det var förborgat för dem, så att de icke kunde fatta det; dock fruktade de att fråga honom om det som han hade sagt.
Mais ils ne comprenaient point cette parole: elle était voilée pour eux, de sorte qu'ils n'en saisissaient pas le sens. Et ils craignaient de l'interroger à ce sujet.
46 Och bland dem uppstod tanken på vilken av dem som vore störst.
Il survint entre eux une discussion pour savoir lequel était le plus grand parmi eux.
47 Men Jesus förstod deras hjärtans tankar och tog ett barn och ställde det bredvid sig
Mais Jésus, connaissant les pensées de leurs coeurs, prit un petit enfant, le mit auprès de lui,
48 och sade till dem: »Den som tager emot detta barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst bland eder alla, han är störst.
et il leur dit: Celui qui reçoit ce petit enfant en mon nom, me reçoit, et celui qui me reçoit, reçoit celui qui m'a envoyé. Car celui qui est le plus petit entre vous tous, c'est celui-là qui est grand!
49 Och Johannes tog till orda och sade: »Mästare, sågo huru en man drev ut onda andar genom ditt namn; och du ville hindra honom, eftersom han icke följde med oss.»
Jean prit la parole et dit: Maître, nous avons vu quelqu'un qui chassait les démons en ton nom, et nous l'en avons empêché parce qu'il ne te suit pas avec nous.
50 Men Jesus sade till honom: »Hindren honom icke; ty den som icke är emot eder, han är för eder.»
Mais Jésus lui dit: Ne l'en empêchez point; car celui qui n'est pas contre vous, est pour vous.
51 Då nu tiden var inne att han skulle bliva upptagen, beslöt han att ställa sin färd till Jerusalem.
Comme le temps où Jésus devait être enlevé du monde approchait, il prit résolument le chemin de Jérusalem.
52 Och han sände budbärare framför sig; och de gingo åstad och kommo in i en samaritisk by för att reda till åt honom.
Et il envoya des messagers devant lui. Ceux-ci, étant partis, entrèrent dans un village des Samaritains pour lui préparer un logement;
53 Men folket där tog icke emot honom, eftersom han var stadd på färd till Jerusalem.
mais les Samaritains ne le reçurent pas, parce qu'il se dirigeait vers Jérusalem.
54 När de båda lärjungarna Jakob i och Johannes förnummo detta, sade de: »Herre, vill du att vi skola bedja att eld kommer ned från himmelen och förtär dem?»
Jacques et Jean, ses disciples, voyant cela, dirent: Seigneur, veux-tu que nous disions que le feu descende du ciel et qu'il les consume?
55 Då vände han sig om och tillrättavisade dem.
Mais Jésus, se retournant, les réprimanda [et il leur dit: Vous ne savez de quel esprit vous êtes animés].
56 Och de gingo till en annan by.
Puis ils allèrent dans un autre village.
57 Medan de nu färdades fram på vägen, sade någon till honom: »Jag vill följa dig, varthelst du går.
Pendant qu'ils étaient en chemin, quelqu'un lui dit: Je te suivrai partout où tu iras.
58 Då svarade Jesus honom: »Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud.»
Jésus lui répondit: Les renards ont des tanières, les oiseaux du ciel ont des nids; mais le Fils de l'homme n'a pas où reposer sa tête.
59 Och till en annan sade han: »Föl; mig.» Men denne svarade: »Tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader.»
Il dit à un autre: Suis-moi. Celui-ci lui répondit: Permets-moi d'aller d'abord ensevelir mon père.
60 Då sade han till honom: »Låt de döda begrava sina döda; men gå du åstad och förkunna Guds rike.»
Mais Jésus lui dit: Laisse les morts ensevelir leurs morts; et toi, va annoncer le royaume de Dieu.
61 Åter en annan sade: »Jag vill följa dig, Herre, men tillstäd mig att först taga avsked av dem som höra till mitt hus.»
Un autre encore lui dit: Je te suivrai, Seigneur; mais permets-moi de prendre auparavant congé de ceux qui sont dans ma maison.
62 Då svarade Jesus honom: »Ingen som ser sig tillbaka, sedan han har satt sin hand till plogen, är skickad för Guds rike.»
Jésus lui dit: Celui qui, après avoir mis la main à la charrue, regarde en arrière, n'est pas propre au royaume de Dieu.
