Lukas 9
1 Och han kallade tillhopa de tolv och gav dem makt och myndighet över alla onda andar, så ock makt att bota sjukdomar.
Then He called the Twelve together and gave them power and authority over all the demons, and to cure diseases;
2 Och han sände ut dem till att predika Guds rike och till att bota sjuka.
and He sent them to proclaim the Kingdom of God and to heal the sick.
3 Och han sade till dem: »Tagen intet med eder på vägen, varken stav eller ränsel eller bröd eller penningar, och haven icke heller dubbla livklädnader.
And He said to them: “Take nothing for the journey—neither staffs nor knapsack nor bread nor money, neither have two tunics apiece.
4 Och när I haven kommit in något hus, så stannen där, till dess I lämnen den orten.
Whatever house you enter, stay there, and depart from there.
5 Och om man någonstädes icke tager emot eder, så gån bort ifrån den staden, och skudden stoftet av edra fötter, till ett vittnesbörd mot dem.»
But as many as do not receive you, when you depart from that town, shake off even the dust from your feet as a testimony against them.”
6 Och de gingo ut och vandrade igenom landet, från by till by, och förkunnade evangelium och botade sjuka allestädes.
So they set out and went around, village by village, evangelizing and healing everywhere.
7 Men när Herodes, landsfursten, fick höra om allt detta som skedde visste han icke vad han skulle tro. Ty somliga sade: »Det är Johannes, som har uppstått från de döda.»
Now Herod the tetrarch heard of all the things being done by Him; and he was perplexed, because it was said by some that John had risen from the dead,
8 Men andra sade: »Det är Elias, som har visat sig.» Andra åter sade: »Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.»
and by some that Elijah had appeared, and by others that one of the ancient prophets had arisen.
9 Men Herodes själv sade: »Johannes har jag låtit halshugga. Vem är då denne, som jag hör sådant om?» Och han sökte efter tillfälle att få se honom.
But Herod said, “John I beheaded; so who is this about whom I hear such things?” And he started trying to see Him.
10 Och apostlarna kommo tillbaka och förtäljde för Jesus huru stora ting de hade gjort. De tog han dem med sig och drog sig undan till en stad som hette Betsaida, där de kunde vara allena.
When the Apostles returned they reported to Him all that they had done. Then He took them and withdrew privately to a deserted place belonging to a town called Bethsaida.
11 Men när folket fick veta detta, gingo de efter honom. Och han lät dem komma till sig och talade till dem om Guds rike; och dem som behövde botas gjorde han friska.
But the crowds, being aware, followed Him. So He received them and started speaking to them about the Kingdom of God, and He cured those who needed healing.
12 Men dagen begynte nalkas sitt slut. Då trädde de tolv fram och sade till honom: »Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och gårdarna häromkring och skaffa sig härbärge och få mat; vi äro ju här i en öde trakt.»
Now when the day began to decline, the Twelve approached and said to Him, “Dismiss the crowd, so that they may go to the surrounding villages and their farms, lodge and find food; because we are in a deserted place here.”
13 Men han sade till dem: »Given I dem att äta.» De svarade: »Vi hava icke mer än fem bröd och två fiskar, såframt vi icke skola gå bort och köpa mat åt allt detta folk.»
But He said to them, “You feed them!” So they said, “We have no more than five loaves and two fish—unless we go and buy food for all this crowd”
14 Där voro nämligen vid pass fem tusen män. Då sade han till sina lärjungar: »Låten dem lägga sig ned i matlag, femtio eller så omkring i vart.»
(there were about five thousand men). But He said to His disciples, “Make them recline in groups of fifty!”
15 Och de gjorde så och läto dem alla lägga sig ned.
They did so, making them all recline.
16 Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och säg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav åt lärjungarna, för att de skulle lägga fram åt folket.
Then He took the five loaves and the two fish, and looking up to heaven He blessed and broke them, and gave them to the disciples to set before the multitude.
17 Och de åto alla och blevo mätta. sedan samlade man upp de stycken som hade blivit över efter dem, tolv korgar.
So they all ate and were filled, and twelve baskets of the pieces they left were taken up.
18 När han en gång hade dragit sig undan och var stadd i byn, voro hans lärjungar hos honom. Och han frågade dem och sade: »Vem säger folket mig vara?»
Now it happened, as He was alone praying, that the disciples joined Him, and He questioned them, saying, “Who do the crowds say I am?”
19 De svarade och sade: »Johannes döparen; dock säga andra Elias; andra åter säga: 'Det är någon av de gamla profeterna, som har uppstått.'»
In answer they said, “John the Baptizer, but others say ‘Elijah,’ while others that one of the ancient prophets has arisen.”
20 Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?» Petrus svarade och sade: »Guds Smorde.»
Then He said to them, “But you, who do you say that I am?” In answer Peter said, “The Christ of God!”
21 Då förbjöd han dem strängeligen att säga detta till någon.
But He strictly warned and commanded them to tell this to no one,
22 Och han sade: »Människosonen måste lida mycket, och han skall bliva förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och skall bliva dödad, men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
saying, “The Son of the Man must suffer many things, and be rejected by the elders and chief priests and scribes, and be killed, and the third day be raised up.”
23 Och han sade till alla: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig var dag; så följe han mig.
Then He said to everyone: “If anyone desires to come after me, let him deny himself and take up his cross, and follow me.
24 Ty den som vill bevara sitt liv han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall bevara det.
Because whoever desires to ‘save’ his life will waste it, but whoever ‘wastes’ his life for my sake, he will save it.
25 Och vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen, men mister sig själv eller själv går förlorad?
Further, what is a man profited if he gains the whole world, yet wastes or forfeits his very self?
26 Den som blyges för mig och för mina ord, för honom skall Människosonen blygas, när han kom mer i sin och min Faders och de heliga änglarnas härlighet.
Yes, whoever is ashamed of me and of my words, the Son of the Man will be ashamed of Him, whenever He comes in the glory—His, and the Father's, and of the holy angels.
27 Men sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike.»
However, I tell you truly: there are some standing here who will certainly not taste death until they see the Kingdom of God!”
28 Vid pass åtta dagar efter det att han hade talat detta tog han Petrus och Johannes och Jakob med sig och gick upp på berget för att bedja.
Now about eight days after these words, it happened that He took along Peter and John and James and went up on the mountain to pray.
29 Och under det att han bad, blev hans ansikte förvandlat, och hans kläder blevo skinande vita.
And as He prayed, the appearance of His face became different, and His clothing dazzling white.
30 Och de, två män stodo där och samtalade med honom, och dessa voro Moses och Elias.
And then, two men started talking with Him, who were Moses and Elijah;
31 De visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, vilken han skulle fullborda i Jerusalem.
they appeared in glory and were explaining His ‘departure’, that He was about to bring to fruition in Jerusalem.
32 Men Petrus och de som voro med honom voro förtyngda av sömn; då de sedan vaknade, sågo de hans härlighet och de båda männen, som stodo hos honom.
Now Peter and those with him were heavy with sleep; but becoming fully awake, they saw His glory, and the two men who stood with Him.
33 När så dessa skulle skiljas ifrån honom, sade Petrus till Jesus: »Mästare, har är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, en åt dig och en åt Moses och en åt Elias.» Han visste nämligen icke vad han sade.
Then it happened: as they were parting from Him, Peter said to Jesus: “Master, it is good for us to be here” and “Should we make three shelters: one for you, and one for Moses, and one for Elijah?”—not knowing what he was saying.
34 Medan han så talade, kom en sky och överskyggde dem; och de blevo förskräckta, när de trädde in i skyn.
But as he was saying this a cloud came and overshadowed them; and they became afraid as they entered the cloud.
35 Och ur skyn kom en röst som sade: »Denne är min Son, den utvalde; hören honom.»
And a Voice came out of the cloud, saying: “This is my beloved Son. Listen to Him!”
36 Och i detsamma som rösten kom, funno de Jesus vara där allena. -- Och de förtego detta och omtalade icke för någon på den tiden något av vad de hade sett.
When the Voice had ceased, Jesus was found alone. (They kept quiet and told no one in those days any of the things they had seen.)
37 När de dagen därefter gingo ned från berget, hände sig att mycket folk kom honom till mötes.
Now it happened on the next day, when they came down from the mountain, that a large crowd met Him.
38 Då ropade en man ur folkhopen och sade: »Mästare, jag beder dig, se till min son, ty han är mitt enda barn.
And then, a man from the crowd called out, saying: “Teacher, I beg you, look upon my son, for he is my only begotten.
39 Det är så, att en ande plägar gripa fatt i honom, och strax skriar han då, och anden sliter och rycker honom, och fradgan står honom om munnen. Och det är med knapp nöd han släpper honom, sedan han har sönderbråkat honom.
And oh, a spirit seizes him and he suddenly screams, and it convulses him with foaming, and it hardly departs from him, destroying him!
40 Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de kunde det icke.»
And I begged your disciples to cast it out, but they could not.”
41 Då svarade Jesus och sade: »O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara hos eder och härda ut med eder? För hit din son.»
Then in answer Jesus said: “O unbelieving and perverse generation, how long shall I be with you and put up with you (pl)? Bring your (sg) son here!”
42 Men ännu medan denne var på väg fram, kastade den onde anden omkull honom och slet och ryckte honom. Då tilltalade Jesus den orene anden strängt och gjorde gossen frisk och gav honom tillbaka åt hans fader.
But while he was still coming the demon threw him down and convulsed him. Then Jesus rebuked the unclean spirit, healed the child, and gave him back to his father.
43 Och alla häpnade över Guds stora makt. Då nu alla förundrade sig över alla de gärningar som han gjorde, sade han till sina lärjungar:
Everyone was amazed at the majesty of God. But while all were marveling at all the things which Jesus did, He said to His disciples,
44 »Tagen emot dessa ord med öppna öron: Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer.
“Let these words sink into your ears, because the Son of the Man is about to be betrayed into the hands of men.”
45 Men de förstodo icke detta som han sade, och det var förborgat för dem, så att de icke kunde fatta det; dock fruktade de att fråga honom om det som han hade sagt.
But they did not understand this saying; indeed it was concealed from them, in order that they should not perceive it; and they were afraid to ask Him about it.
46 Och bland dem uppstod tanken på vilken av dem som vore störst.
Then an argument started among them as to which of them would be the greatest.
47 Men Jesus förstod deras hjärtans tankar och tog ett barn och ställde det bredvid sig
So Jesus, perceiving the reasoning of their heart, took a little child and had him stand beside Him,
48 och sade till dem: »Den som tager emot detta barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst bland eder alla, han är störst.
and said to them: “Whoever receives this little child in my name receives me; and whoever receives me receives Him who sent me. Further, he who is least among all of you, he will be great.”
49 Och Johannes tog till orda och sade: »Mästare, sågo huru en man drev ut onda andar genom ditt namn; och du ville hindra honom, eftersom han icke följde med oss.»
Then John reacted by saying, “Master, we saw someone casting out demons in your name, and we forbade him because he does not follow with us.”
50 Men Jesus sade till honom: »Hindren honom icke; ty den som icke är emot eder, han är för eder.»
So Jesus said to him, “Do not forbid, because he who is not against us is for us.”
51 Då nu tiden var inne att han skulle bliva upptagen, beslöt han att ställa sin färd till Jerusalem.
Now it happened, as the days for His Ascension approached, that He set His face to go to Jerusalem,
52 Och han sände budbärare framför sig; och de gingo åstad och kommo in i en samaritisk by för att reda till åt honom.
and He sent messengers ahead of Him. And as they went, they entered a village of the Samaritans, so as to prepare for Him.
53 Men folket där tog icke emot honom, eftersom han var stadd på färd till Jerusalem.
But they did not receive Him, because He was heading for Jerusalem.
54 När de båda lärjungarna Jakob i och Johannes förnummo detta, sade de: »Herre, vill du att vi skola bedja att eld kommer ned från himmelen och förtär dem?»
Well, when His disciples, James and John, saw this, they said, “Lord, do you want us to call fire down from heaven and consume them, just like Elijah did?”
55 Då vände han sig om och tillrättavisade dem.
But He turned and rebuked them saying: “You do not know of what sort of spirit you are.
56 Och de gingo till en annan by.
Further, the Son of the Man did not come to destroy men's lives, but to save.” And they went to another village.
57 Medan de nu färdades fram på vägen, sade någon till honom: »Jag vill följa dig, varthelst du går.
Now as they journeyed on the road, it happened that someone said to Him, “Lord, I will follow you wherever you go.”
58 Då svarade Jesus honom: »Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud.»
So Jesus said to him, “The foxes have dens and the birds of the air have nests, but the Son of the Man has no place to lay His head.”
59 Och till en annan sade han: »Föl; mig.» Men denne svarade: »Tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader.»
Then He said to another, “Follow me!” But he said, “Lord, permit me first to go and bury my father.”
60 Då sade han till honom: »Låt de döda begrava sina döda; men gå du åstad och förkunna Guds rike.»
Jesus said to him, “Let the dead bury their own dead, but you go and proclaim the Kingdom of God.”
61 Åter en annan sade: »Jag vill följa dig, Herre, men tillstäd mig att först taga avsked av dem som höra till mitt hus.»
And another also said, “I will follow you, Lord, but first allow me to bid farewell to those who are at my house.”
62 Då svarade Jesus honom: »Ingen som ser sig tillbaka, sedan han har satt sin hand till plogen, är skickad för Guds rike.»
But Jesus said to him, “No one who puts his hand to ‘the plow’ and looks back is suitable for the Kingdom of God.”
