< Lukas 8 >

1 Därefter vandrade han igenom landet, från stad till stad och från by till by, och predikade och förkunnade evangelium om Guds rike. Och med honom följde de tolv,
Masigi matungda Jisuna Tengban Mapugi Ningthou leibakki Aphaba Pao sandoktuna sahar saharda amadi khunggang khunggangda chatlammi. Aduga tung-inba taranithoi adu Ibungoga loinarammi.
2 så ock några kvinnor som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena, ur vilken sju onda andar hade blivit utdrivna,
Amasung lai phattaba changlambadagi amadi anaba singdagi Ibungona phahanbikhiba nupi khara haibadi phattaba thawai taret tanthokkhiba Magdalene hainasu koubi Mary,
3 och Johanna, hustru till Herodes' fogde Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med sina ägodelar.
Herod-ki thabak pannaba Cuza-gi nupi Joanna, Susanna amadi atei nupisingsu Ibungoga loinarammi. Makhoina makhoi masagi leijaba maran mathumdagi Jisu amadi mahakki tung-inbasingbu mateng panglammi.
4 Då nu mycket folk kom tillhopa, i det att inbyggarna i de särskilda städerna begåvo sig ut till honom, sade han i en liknelse:
Amasung tongan tonganba saharsingdagi misingna Jisugi manakta laktuna mi chonna tillarabada, Ibungona makhoida pandam asi hairak-i,
5 »En såningsman gick ut för att så sin säd. Och när han sådde, föll somt vid vägen och blev nedtrampat, och himmelens fåglar åto upp det.
“Lou uba nupa amana maru hunba chatlammi. Amasung mahakna marusing adu loubukta asum hullakpada maru kharana lambida tare aduga madu misingna khongna netkhaire amasung atiyagi ucheksingnasu chakthokle.
6 Och somt föll på stengrund, och när det hade vuxit upp, torkade det bort, eftersom det icke där hade någon fuktighet.
Maru kharana nung marakta tare aduga madu hek hourakpaga ising inin leitabana thuna kangsille.
7 Och somt föll bland törnen, och törnena växte upp tillsammans därmed och förkvävde det.
Maru kharana tingkang pambi marakta tare aduga tingkhang pambising aduna maduga loinana houminnaraktuna madubu namhatle.
8 Men somt föll i god jord, och när det hade vuxit upp, bar det hundrafaldig frukt.» Sedan han hade talat detta, sade han med hög röst: »Den som har öron till att höra, han höre.»
Atei marusing aduna leihao leiba leibak mathakta tare aduga hougatlaktuna thakhiba adugi saruk chama chama henna mahei yalle.” Amasung Ibungona masi hairaba tungda, khonjel houna hairak-i, “Tananaba nakhong panba mahak aduna tasanu.”
9 Då frågade hans lärjungar honom vad denna liknelse betydde.
Adudagi Ibungogi tung-inbasing aduna Ibungoda hanglak-i, “Pandam asigi wahanthok karino?”
10 Han sade: »Eder är givet att lära känna Guds rikes hemligheter, men åt de andra meddelas de i liknelser, för att de med seende ögon intet skola se och med hörande öron intet förstå'.
Maduda Ibungona khumlak-i, “Tengban Mapu leibakki athuppa adu nakhoidadi khanghanbire adubu ateisingdadi makhoina una una udanaba aduga tana tana khangdanaba eina pandam oina ngangle.”
11 Så är nu detta liknelsens mening: Säden är Guds ord.
“Pandam asigi wahanthokti asini: Maru adu Tengban Mapugi waheini.
12 Och att den såddes vid vägen, det är sagt om dem som hava hört ordet, men sedan kommer djävulen och tager bort det ur deras hjärtan, för att de icke skola komma till tro och bliva frälsta.
Aduga lambida tariba marusing aduna Tengban Mapugi wa tarabasing aduni; adubu makhoina thajaduna kanbiba phangdanaba Devilna laktuna makhoigi thamoidagi Tengban Mapugi wa adu louthokhi.
13 Och att den såddes på stengrunden det är sagt om dem, som när de få höra ordet, taga emot det med glädje, men icke hava någon rot; de tro allenast till en tid, och i frestelsens stund avfalla de.
Nunglakta taba marusing aduna Tengban Mapugi wa taraga haraona lousinbasing aduni, Adubu makhoigi marasingdu luna tadaba maramna makhoina matam khara thajaramlaga changyeng lakpa matamda hekta tukhi.
14 Och att den föll bland törnena, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, gå bort och låta sig förkvävas av rikedomens omsorger och njutandet av livets goda och så icke föra något fram till mognad.
Tingkhang pambi marakta taba marusing aduna Tengban Mapugi wa tabasing aduni. Adubu punsigi langtaknaba, lanthum amadi punsigi harao nungaibana namhatkhi, amasung makhoigi maheidu keidoungeida heijing phade.
15 Men att den föll i den goda jorden, det är sagt om dem, som när de hava hört ordet, behålla det i rättsinniga och goda hjärtan och bära frukt i ståndaktighet.
Adubu leihao leiba leibak mathakta taba marusing adudi Tengban Mapugi wa adu taraga aphaba amasung haiba injaba thamoida madubu chetna thamjaduna mahei pandriba phaoba khanglibasing aduni.”
16 Ingen tänder ett ljus och gömmer det sedan under ett kärl eller sätter det under en bänk, utan man sätter det på en ljusstake, för att de som komma in skola se skenet.
“Mi kananasu thaomei than-gatlaga thumokna kupsinde nattraga kangkhada thamnade. Adubu manungda changlakpasing aduna mangal adu unanaba thaomei makhongda thaomei adu thammi.
17 Ty intet är fördolt, som icke skall bliva uppenbart, ej heller är något undangömt, som icke skall bliva känt och komma i dagen.
“Maramdi phongdokloidaba arotpa karisu leite, aduga khangloidaba nattraga phongloidaba athuppa karisu leite.
18 Akten fördenskull på huru I hören. Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han menar sig hava.»
“Maram aduna nakhoina karamna tabage haibadu cheksillu. Maramdi areiba mahak aduda henna pibigani aduga leitaba mangondagi mahakna leijei haina khanjaba khajiktang adu phaoba louthokkani.”
19 Och hans moder och hans bröder kommo och sökte honom, men för folkets skull kunde de icke komma in till honom.
Adudagidi Jisugi mama amasung manaosingna mahakpu unaba laklammi, adubu miyam adugi maramna makhoina Ibungogi manakta changba ngamlamde.
20 Då sade man till honom: »Din moder och dina broder stå härutanför och vilja träffa dig.»
Amasung kanagumba amana Ibungoda hairak-i, “Ibungogi ima amasung inaosingna Ibungobu unaningbagi mapanda leptuna leiri.”
21 Men han svarade och sade till dem: »Min moder och mina bröder äro dessa, som höra Guds ord och göra det.»
Maduda Jisuna khumladuna makhoi pumnamak aduda hairak-i, “Tengban Mapugi wa taraga madubu inba makhoi adu eigi ima amasung ichil-inaosingni.”
22 En dag steg han med sina lärjungar i en båt och sade till dem: »Låt oss fara över sjön till andra sidan.» Och de lade ut.
Nongma Jisuna magi tung-inbasingda hairak-i, “Eikhoi pat asigi wangmada chatsi.” Adudagi makhoina hida kakhattuna hidu hondokle.
23 Och medan de seglade fram, somnade han. Men en stormvind for ned över sjön, och deras båt begynte fyllas med vatten, så att de voro i fara.
Amasung makhoina asum hi honduna lakpada Ibungo tumthakhirammi. Adudagi ikhang khanghoudana akanba nonglei nungsit ama pat aduda humjillakle amasung hi aduda ising hajillaktuna makhoi pumnamak yamna khudongthibada tarammi.
24 Då gingo de fram och väckte upp honom och sade: »Mästare, Mästare, vi förgås.» När han så hade vaknat, näpste han vinden och vattnets vågor, och de stillades, och det blev lugnt.
Matamduda tung-inbasing aduna Ibungogi manakta laktuna mahakpu houdoktuna hairak-i, “Oja Ibungo, oja Ibungo! Eikhoi siba tare!” Maduda Ibungona hougatladuna nungsit amasung ithak ipom aduda lepnanaba yathang pirammi. Adudagi nonglei nungshit adu lepkhirammi amasung pumnamak tumin leikhirammi.
25 Därefter sade han till dem: »Var är eder tro?» Men de hade blivit häpna och förundrade sig och sade till varandra: »Vem är då denne? Han befaller ju både vindarna och vattnet, och de lyda honom.»
Aduga Ibungona tung-inbasing aduda hanglak-i, “Nakhoigi thajaba adu kadaino?” Maduda makhoina akiba amadi angakpaga loinana amaga amaga hangnarak-i, “Mahak asi karamba mino? Mahakna nungsit amadi ithak-ipomda phaoba yathang pi aduga makhoina mahakna haiba illi.”
26 Så foro de över till gerasenernas land, som ligger mitt emot Galileen.
Adudagi Jisu amadi mahakki tung-inbasingna Galilee ipak lanthoktuna Gerasa lamdamda laklammi.
27 Och när han hade stigit i land, kom en man från staden emot honom, en som var besatt av onda andar, och som under ganska lång tid icke hade haft kläder på sig och icke bodde i hus, utan bland gravarna.
Amasung Jisuna hidagi kangphalda kumthaba matam aduda sahar aduda leiba lai phattaba changba nupa amaga thengnarammi. Mahak matam kuinadagi maphi marol settana leirammi amasung mayumda leiramde. Adubu mahak mongphamsingda leirammi.
28 Då nu denne fick se Jesus, skriade han och föll ned för honom och sade med hög röst: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, son? Jag beder dig, plåga mig icke.»
Mahakna Jisubu hek ubaga kanna laoraduna Ibugogi khuyakhada tuthajaraga ahouba khonjelda hairak-i, “Jisu, Wangthoiraba Tengban Mapugi Macha, nangga eiga kari mari leinabage? Eina nangonda haijari, eibu awaba pibiganu.”
29 Jesus skulle nämligen just bjuda den orene anden att fara ut ur mannen. Ty i lång tid hade han farit svårt fram med mannen; och väl hade denne varit fängslad med kedjor och fotbojor och hållits i förvar, men han hade slitit sönder bojorna och hade av den onde anden blivit driven ut i öknarna.
Mahakna asumna hairibasi Jisuna hanna phattaba thawai aduda mangondagi chatkhinaba yathang pibagi maramnani. Phattaba thawai aduna mahakpu kayarak hanna pharammi, aduga mahakpu phajinduna makhong makhut yotling phalang chanduna thamlabasu mahakna madu pumnamaktu thadatli aduga phattaba thawai aduna chingduna mahakpu lamhang tumhangda puthok-i.
30 Jesus frågade honom: »Vad är ditt namn?» Han svarade: »Legion.» Ty det var många onda andar som hade farit in i honom.
Adudagi Jisuna mangonda hanglak-i, “Naming kari kou-i?” Maduda mahakna khumlak-i, “Tenggol kou-i.” Maramdi mangonda lai phattaba mayam ama changlammi.
31 Och dessa bådo Jesus att han icke skulle befalla dem att fara ned i avgrunden. (Abyssos g12)
Adudagi lai phattabasing aduna Ibungoda makhoibu makha naidaba komda chatnanaba yathang pibidanaba hanna hanna haijarammi. (Abyssos g12)
32 Nu gick där en ganska stor svinhjord i bet på berget. Och de bådo honom att han ville tillstädja dem att fara in i svinen. Och han tillstadde dem det.
Aduga yamlaba ok sanggu ama manak nakpa chingmai aduwaida machinjak chaduna leirammi. Amasung phattaba laising aduna Ibungoda makhoibu oksing aduda changhanbinaba haijare. Aduga maduda Ibungona yabire.
33 Då gåvo sig de onda andarna åstad ut ur mannen och foro in i svinen. Och hjorden störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade.
Adudagi lai phattabasing aduna nupa adudagi thoraktuna oksing aduda changlammi amasung angamba chingmai adudagi patta chentharaklaga iraknaduna sire.
34 Men när herdarna sågo vad som hade skett, flydde de och berättade härom i staden och på landsbygden.
Ok senbasing aduna thokkhiba thoudok adu ubada chenkhiduna saharsing amadi khul khulsingda pao adu talammi.
35 Och folket gick ut för att se vad som hade skett. När de då kommo till Jesus, funno de mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, sitta invid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.
Aduga thoudok adu yengnaba misingna thoraklammi. Adudagi makhoina Jisugi manakta lakpa matamda lai phattaba changlambadagi thokkhraba nupa adu maphi settuna wakhal tana Jisugi khuyada phamduna leiba adu makhoina thengnarammi amasung maduda makhoi kirammi.
36 Och de som hade sett händelsen omtalade för dem huru den besatte hade blivit botad.
Amasung thoudok adubu uhouba mising aduna phattaba lai changba nupa aduna kamdouna phakhibage haibadu mising aduda tamlammi.
37 Allt folket ifrån den kringliggande trakten av gerasenernas land bad då Jesus att han skulle gå bort ifrån dem, ty de voro gripna av stor förskräckelse. Så steg han då i en båt för att vända tillbaka.
Adudagi Gerasa-gi akoibada leiba miyam apumba aduna Jisuda mapham adu thadoktuna chatpikhinaba haijarammi, maramdi makhoi adukki matik kirammi. Maram aduna Jisuna hida tongladuna mapham adu thadoknaba touba matamda,
38 Och mannen, ur vilken de onda andarna hade blivit utdrivna, bad honom att få följa honom. Men Jesus tillsade honom att gå, med de orden:
Lai phattaba changlamba nupa aduna Jisuda haijarak-i, “Eihaksu Ibungoga loinana chatchage.” Adubu Jisuna asumna hairaduna nupa adu thakhirammi,
39 »Vänd tillbaka hem, och förtälj huru stora ting Gud har gjort med dig.» Då gick han bort och förkunnade i hela staden huru stora ting Jesus hade gjort med honom.
“Nahakna yumda handuna Tengban Mapuna nangonda kayada chaoba thabak toubikhre haibadu tamlu” Aduga nupa aduna chatkhraga Jisuna mangonda kayada chaoba thabak toubikhibage haibadu sahar sinba thungna tamlammi.
40 När Jesus kom tillbaka, mottogs han av folket; ty alla väntade de på honom.
Jisuna patki wangmada halakpa matamda miyamna mabu haraona oklammi, maramdi makhoi pumnamakna Ibungobu ngaiduna leirammi.
41 Då kom där en man, vid namn Jairus, som var föreståndare för synagogan. Denne föll ned för Jesu fötter och bad honom att han skulle komma till hans hus;
Adudagi maming Jairus kouba synagogue-ki luchingba ama laktuna Jisugi khuyada tuthajaduna mahakki yumda Ibungona lakpinaba haijarammi,
42 ty han hade ett enda barn, en dotter, vid pass tolv år gammal, som låg för döden. Men under det att han var på väg dit, trängde folket hårt på honom.
Maramdi mahakki chahi taranithoi surabi amata pokchabi machanupi sigadourammi. Aduga Jisuna lambida lakpada miyam aduna Ibungogi maikei khudingmakta yomsillammi.
43 Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år och icke hade kunnat botas av någon.
Makhoisingdugi marakta chahi taranithoi chupna ee taduna naraklabi ama yaorammi. Mahakna laiyengba mi kaya amada mahakki leijaba pumanmak puthoktuna layenglurabasu kana amatana mahakpu phahanba ngamlamde.
44 Hon närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel, och strax stannade hennes blodgång
Amasung mahakna Ibungogi tungda laktuna Ibungogi phijida sokcharammi aduga khudak aduda mahakki ee taramba adu lepkhirammi.
45 Men Jesus frågade: »Vem var det som rörde vid mig?» Då alla nekade till att hava gjort det, sade Petrus: »Mästare, hela folkhopen trycker och tränger dig ju.»
Maduda Jisuna hanglak-i, “Kanana eingonda sokhibage?” Aduga pumnamakna sokte hairabada, Peter-na Ibungoda hairak-i, “Oja Ibungo, Mi pumnamakna Ibungoda omsinduna insinnabanani.”
46 Men Jesus sade: »Det var någon som rörde vid mig; ty jag kände att kraft gick ut ifrån mig.»
Adubu Jisuna hairak-i, “Kanagumba amana eibu sokkhre maramdi eingondagi panggal thokkhiba adu ei khangngi.”
47 Då nu kvinnan såg att hon icke hade blivit obemärkt, kom hon fram bävande och föll ned för honom och omtalade inför allt folket varför hon hade rört vid honom, och huru hon strax hade blivit frisk.
Adudagi nupi aduna lotpa yararoi haiba khanglabada tanik tanikna laklaga Ibungogi khuyada tuthajarammi. Aduga mahakna Ibungoda kari maramgidamak sokkhiba aduga kamdouna mahakki anabadu khudaktuda phakhibage haibadu miyam adugi mangda mahakna haidokle.
48 Då sade han till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid.»
Maduda Ibungona mangonda hairak-i, “Ichanupi, Nanggi thajabana nahakpu phahanbire; ingthana chatcharo.”
49 Medan han ännu talade, kom någon från synagogföreståndarens hus och sade: »Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak.»
Jisuna wa asi hairingei matamduda synagogue-ki luchingba Jairus-ki yumdagi paopuba mi ama laktuna Jairus-ta hairak-i, “Nahakki nachanupi sire, aduna oja Ibungobu amuk wahalluraganu.”
50 Men när Jesus hörde detta, sade han till honom: »Frukta icke; tro allenast, så får hon liv igen.»
Hairiba adu tabada Jisuna Jairus-ta hairak-i, “Kiganu, thada thajou aduga mahakpu soidana phahanbigani.”
51 Och när han hade kommit fram till hans hus, tillstadde han ingen att gå med ditin, utom Petrus och Johannes och Jakob och därtill flickans fader och moder.
Adudagi makhoina Jairus-ki yumda thunglabada, Jisuna Peter, John, Jacob amadi nupimacha adugi mama mapa nattana kana amatabu manungda changhallamde.
52 Och alla gräto och jämrade sig över henne. Men han sade: »Gråten icke; hon är icke död, hon sover.»
Aduga mi pumnamakna nupimacha adugidamak kaplammi amasung tengtha nawoirammi. Adubu Jisuna hairak-i, “Kapkanu, mahak siba natte, mahak tumlibani.”
53 Då hånlogo de åt honom, ty de visste ju att hon var död.
Maduda makhoi pumnamakna mahak sire haiba khangbana Ibungobu noknarammi.
54 Men han tog henne vid handen och sade med hög röst: »Flicka, stå upp.»
Adubu Jisuna mahakki makhuttu pairaduna houna hairak-i, “Nupimacha, hougatlu.”
55 Då kom hennes ande igen, och hon stod strax upp. Och han tillsade att man skulle giva henne något att äta.
Maduda nupimacha adugi thawaidu amuk hallaktuna mahak khudak aduda lepkhatlakle. Adudagi Jisuna nupimacha aduda chananaba karigumba khara pinanaba makhoida hairammi.
56 Och hennes föräldrar blevo uppfyllda av häpnad; men han förbjöd dem att för någon omtala vad som hade skett.
Amasung nupimacha adugi mama mapa adu ingak ngaklammi, adubu thokhiba thoudok adu mi kana amatada tamthoktanaba Ibungona makhoida yathang pirammi.

< Lukas 8 >