Lukas 7
1 När han nu hade talat allt detta till slut inför folket, gick han in i Kapernaum.
(And since *N(k)O*) He had completed all the declarations of Him in the hearing of the people, He entered into Capernaum.
2 Men där var en hövitsman som hade en tjänare, vilken låg sjuk och var nära döden; och denne var högt skattad av honom.
Of a centurion then a certain servant sick being was about to die who was to him valued highly.
3 Då han nu fick höra om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och bad honom komma och bota hans tjänare.
Having heard then about Jesus he sent to Him elders of the Jews begging Him that having come He may save the servant of him.
4 När dessa kommo till Jesus, bådo de honom enträget och sade: »Han är värd att du gör honom detta,
And having come to Jesus they were begging Him earnestly saying that Worthy he is to whom (You will grant *N(K)O*) this;
5 ty han har vårt folk kärt, och det är han som har byggt synagogan åt oss.»
he loves for the nation of us and the synagogue he himself built for us.
6 Då gick Jesus med dem. Men när han icke var långt ifrån hövitsmannens hus, sände denne några av sina vänner och lät säga till honom: »Herre, gör dig icke omak; ty jag är icke värdig att du går in under mitt tak.
And Jesus was going with them. Already then when he not far being distant from the house sent (to him *ko*) friends the centurion saying to Him; Lord, not do be troubled; not for worthy I am that under the roof of mine You may come,
7 Därför har jag ej heller aktat mig själv värdig att komma till dig Men säg ett ord, så bliver min tjänare frisk.
therefore neither myself counted I worthy to You to come. but do say a word, and (let be healed *N(k)O*) the servant of mine.
8 Jag är ju själv en man som står under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så.»
Also for I myself a man am under authority appointed, having under myself soldiers. and I say to this [one]; do go, and he goes, and to another; do come, and he comes, and to the servant of mine; do enact this, and he enacts [it].
9 När Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: »Jag säger eder: Icke ens i Israel har jag funnit så stor tro.»
Having heard then these things Jesus marveled at him; and having turned to the following Him crowd He said; I say to you, (not even *NK(o)*) in Israel such great faith did I find.
10 Och de som hade blivit utsända gingo hem igen och funno tjänaren vara frisk.
And having returned to the house the [ones] having been sent found the (ailing *K*) servant in good health.
11 Därefter begav han sig till en stad som hette Nain; och med honom gingo hans lärjungar och mycket folk.
And it came to pass on (the *N(k)O*) next [day] (He went *N(k)O*) into a town being called Nain, and were going with Him the disciples of Him (many *K*) and a crowd great.
12 Och se, då han kom nära stadsporten, bars där ut en död, och han var sin moders ende son, och hon var änka; och en ganska stor hop folk ifrån staden gick med henne.
As then He drew near to the gate of the town, also behold was being carried out [one] having died only begotten son from the mother of him, and she was a widow; And a crowd of the town considerable was with her.
13 När Herren fick se henne, ömkade han sig över henne och sade till henne: »Gråt icke.»
And having seen her the Lord was moved with compassion on her and He said to her; Not do weep.
14 Och han gick fram och rörde vid båren, och de som buro stannade. Och han sade: »Unge man, jag säger dig: Stå upp.»
And having come up He touched the bier; those then bearing [it] stopped; And He said; Young man, to you I say, do be arised.
15 Då satte sig den döde upp och begynte tala. Och han gav honom åt hans moder.
And sat up the dead [man] and began to speak. and He gave him to the mother of him.
16 Och alla betogos av häpnad och prisade Gud och sade: Den stor profet har uppstått ibland oss» och: »Gud har sett till sitt folk.»
Seized then fear (all, *N(k)O*) and they were glorifying God saying that A prophet great (was raised up *N(k)O*) among us! and that Has visited God the people of Him!
17 Och detta tal om honom gick ut i hela Judeen och i hela landet däromkring.
And went out report this in all Judea concerning Him and (in *ko*) in all the surrounding region.
18 Och allt detta fick Johannes höra berättas av sina lärjungar.
And brought word to John the disciples of him concerning all these things.
19 Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar och sände dem till Herren med denna fråga: »Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?»
And having called near two certain the disciples of him John sent [them] to the (Lord *N(K)O*) saying; You yourself are the coming [One], or (another *NK(o)*) are we to look for?
20 När mannen kommo fram till honom, sade de: »Johannes döparen har sänt oss till dig och låter fråga: 'Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?'»
Having come then to Him the men said; John the Baptist (has sent *N(k)O*) us to you saying; You yourself are the coming [One], or another are we to look for?
21 Just då höll Jesus på med att bota många som ledo av sjukdomar och plågor, eller som voro besatta av onda andar, och åt många blinda gav han deras syn.
At (that very *N(k)O*) (now *k*) hour He healed many of diseases and afflictions and spirits evil and to blind many He granted (*k*) to see.
22 Och han svarade och sade till männen: »Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I haven sett och hört: blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'.
And answering (Jesus *k*) He said to them; Having gone do relate to John what you have seen and heard: (that *ko*) Blind receive sight, lame walk, lepers are cleansed, (and *no*) deaf hear, dead are raised, poor are evangelised,
23 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten.»
And blessed is who might not shall be offended in Me myself.
24 När sedan Johannes' sändebud hade gått sin väg, begynte han tala till folket om Johannes: »Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden?
When were departing then the messengers of John He began to speak to (the crowds *NK(o)*) concerning John: What (did you go out *N(k)O*) into the wilderness to see? A reed by [the] wind shaken?
25 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära präktiga kläder och leva i kräslighet, dem finnen I ju i konungapalatsen.
But what (have you gone out *N(k)O*) to see? A man in fine clothing arrayed? Behold those in clothing splendid and in luxury living in the palaces are.
26 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han.
But what (have you gone out *N(k)O*) to see? A prophet? Yes I say to you; and [one] more excellent than a prophet.
27 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.'
This is he concerning whom it has been written: Behold (I myself *k*) I send the messenger of Mine before [the] face of you who will prepare the way of You before You.’
28 Jag säger eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen varit större än Johannes; men den som är minst i Guds rike är likväl större än han.
I say (for *k*) to you; a greater among [those] born of women (prophet *KO*) (*k*) (than John *N(K)O*) no [one] is. yet the least in the kingdom of God greater than he is.
29 Så gav ock allt folket som hörde honom Gud rätt, jämväl publikanerna, och läto döpa sig med Johannes' dop.
And all the people having heard even the tax collectors declared as righteous God having been baptized [with] the baptism of John.
30 Men fariséerna och de lagkloke föraktade Guds rådslut i fråga om dem själva och läto icke döpa sig av honom.
but the Pharisees and the lawyers the counsel of God rejected as to themselves not having been baptized by him.
31 Vad skall jag då likna detta släktes människor vid? Ja, vad äro de lika?
(said now Lord *K*) To what therefore will I liken the men of the generation this And to what are they like?
32 De äro lika barn som sitta på torget och ropa till varandra och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke gråtit.'
Like are they to little children in the marketplace sitting and calling to each other (one *no*) (and *k*) (says: *N(k)(o)*) We piped to you, and not you did dance; we sang a dirge (to you *k*) and not you did weep.
33 Ty Johannes döparen har kommit, och han äter icke bröd och dricker ej heller vin, och så sägen I: 'Han är besatt av en ond ande.'
Has come for John the Baptist (neither *N(k)O*) eating bread nor drinking wine and you say; A demon He has.
34 Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och nu sägen I: 'Se, vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!'
Has come the Son of Man eating and drinking, and you say; Behold a man a glutton and a drunkard, a friend of tax collectors and of sinners.
35 Men Visheten har fått rätt av alla sina barn.»
And was justified wisdom by all the children of her.
36 Och en farisé inbjöd honom till en måltid hos sig; och han gick in i fariséens hus och lade sig till bords.
Was asking now one Him of the Pharisees that He may eat with him. and having entered into (the house *N(k)O*) of the Pharisee (He was sat. *N(K)O*)
37 Nu fanns där i staden en synderska; och när denna fick veta att han låg till bords i fariséens hus, gick hon dit med en alabasterflaska med smörjelse
And behold a woman who was in the city a sinner. (And *no*) she having known that (reclines back *N(k)O*) in the house of the Pharisee, having taken an alabaster flask of fragrant oil
38 och stannade bakom honom vid hans fötter, gråtande, och begynte väta hans fötter med sina tårar och torkade dem med sitt huvudhår och kysste ivrigt hans fötter och smorde dem med smörjelsen.
and having stood behind at the feet of Him weeping with the tears she began to wet the feet of Him and with the hairs of the head of her she was wiping [them] and was kissing the feet of Him and was anointing [them] with the fragrant oil.
39 Men när fariséen som hade inbjudit honom såg detta, sade han vid sig själv: »Vore denne en profet, så skulle han känna till, vilken och hurudan denna kvinna är, som rör vid honom; han skulle då veta att hon är en synderska.»
Having seen now the Pharisee the [one] having invited Him he spoke within himself saying; This if He was (*o*) prophet, he have known then would who and what the woman [is] who touches Him for a sinner she is.
40 Då tog Jesus till orda och sade till honom: »Simon, jag har något att säga dig.» Han svarade: »Mästare, säg det.
And answering Jesus said to him; Simon, I have to you something to say. And; Teacher do say [it], he says.
41 »En man som lånade ut penningar hade två gäldenärer. Den ene var skyldig honom fem hundra silverpenningar, den andre femtio.
Two debtors there were to a creditor certain. the one was owing denarii five hundred, and the other fifty.
42 Men då de icke kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?»
Nothing were having (now *k*) they to pay to both he forgave. Which therefore of them (do tell *k*) more will love him
43 Simon svarade och sade: »Jag menar den åt vilken han efterskänkte mest.» Då sade han till honom: »Rätt dömde du»
Answering (now *ko*) Simon said; I take it that [he] to whom the most he forgave. And He said to him; Rightly You have judged.
44 Och så vände han sig åt kvinnan och sade till Simon: »Ser du denna kvinna? När jag kom in i ditt hus, gav du mig intet vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår.
And having turned to the woman to Simon He was saying; See you this the woman? I entered of you into the house, water to Me for (the *ko*) feet (of mine *k*) not you gave; with her however tears she wet My feet and with the hair (the head *K*) of her wiped [them].
45 Du gav mig ingen hälsningskyss, men ända ifrån den stund då jag kom hitin, har hon icke upphört att ivrigt kyssa mina fötter.
A kiss to Me not you gave; she herself however from which [time] I came in not she has ceased kissing My feet.
46 Du smorde icke mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med smörjelse.
With oil the head of Mine not you did anoint; she herself however with fragrant oil anointed the feet of Mine.
47 Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet.»
of this Because I say to you, have been forgiven the sins of her many, for she loved much; to whom however little is forgiven, little he loves.
48 Sedan sade han till henne: »Dina synder äro dig förlåtna.»
He said then to her; Have been forgiven your sins.
49 Då begynte de som voro bordsgäster jämte honom att säga vid sig själva: »Vem är denne, som till och med förlåter synder?»
And began those reclining to say within themselves; Who this is who even sins forgives?
50 Men han sade till kvinnan: »Din tro har frälst dig. Gå i frid.»
He said then to the woman; The faith of You has saved you; do go in peace.
