Lukas 6
1 Och det hände sig på en sabbat att han tog vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar ryckte av axen och gnuggade sönder dem med händerna och åto.
Cholngahni khat Yeshuan bulei lai ajot lai hin, aseijui ten changvui asihtan un, akhut uvah anoiyun, chang chu aneuvin ahi.
2 Då sade några av fariséerna; »Huru kunnen I göra vad som icke är lovligt att göra på sabbaten?
Ahivangin Pharisee ho phabep in, “Ipi jeh'a nanghon dan nasuhkeh uva Cholngah nia bolngailou chang-ga nalolhah uham?” atiuve.
3 Jesus svarade och sade till dem: »Haven I icke läst om det som David gjorde, när han själv och de som följde honom blevo hungriga:
Yeshuan adonbut in, “Pathen Lekhabua kisun David le aloiten agilkel pettah uva ipi anabol'u nasimdoh khah lou u ham?
4 huru han då gick in i Guds hus och tog skådebröden och åt, och jämväl gav åt dem som följde honom, fastän det ju icke är lovligt för andra än allenast för prästerna att äta sådant bröd?»
Ama Pathen in'a alut'in, dan asukeh in, thempu ho bouseh in anehthei changlhah theng chu anen ahi. Akiloipi ho jong phabep khat apen ahi.” ati.
5 Därefter sade han till dem: »Människosonen är herre över sabbaten.»
Chule Yeshuan aseiben, “Mihem Chapa hi Cholngah ni chung jenga jong pakai ahi” ati. Yeshuan Khut-Jetlang Ngoi Pasal Khat Adamsah
6 På en annan sabbat hände sig att han gick in i synagogan och undervisade. Där var då en man vilkens högra hand var förvissnad.
Cholngah nikho dang khat a Yeshuan kikhopna in'a thu ahil laiyin mikhat akhut jetlang ngoi khat aumin ahi.
7 Och de skriftlärde och fariséerna vaktade på honom, för att se om han botade någon på sabbaten; de ville nämligen finna något att anklaga honom för.
Hou danthuhil ho le Pharisee hon Yeshua chu avelhi keuvun ahi. Hichepa chu asuhdam poupouleh Cholngah nin na atonge tia ngohna neiding atiu ahi.
8 Men han förstod deras tankar och sade till mannen som hade den förvissnade handen: »Stå upp, och träd fram.» Då stod han upp och trädde fram.
Ahivangin Yeshuan alunggel'u ahen ahi. Akhut ngoipa jah'a chun, “Hungin lang mijouse masangah hung ding tem'in,” tin akou tai. Hijehchun mipa jong chu malangah ahungin ahi.
9 Sedan sade Jesus till dem: »Jag vill göra eder en fråga. Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att förgöra det?»
Chuin Yeshuan anelkal ho jah'a, “Ken nangho thudoh khat kaneiye. Danthun Cholngah nia thilphabol aphal'am, ahilouleh thilse bolnading nikho ham? Hiche nikho hi hinkho huhhing nading nikho hai ahiloule suhset nading nikho ham?” ati.
10 Och han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: »Räck ut din hand.» Och han gjorde så; och hans hand blev frisk igen.
Aman amaho chu khat khat in ahin golvet vet in chule mipa jah'a chun aseitai, “Nakhut lhangdoh in” ati. Chutichun mipa chun akhut alhangdoh in ahile thahsemphat ahitai.
11 Men de blevo såsom ursinniga och talade med varandra om vad de skulle kunna företaga sig mot Jesus.
Hiche a hin Yeshua galmi ho chu alunghang un amachu ilo ding ham ti akihoukhom tauve. Yeshuan Seijui Ding Som Le Ni Alhendoh
12 Så hände sig på den tiden att han gick åstad upp på berget för att bedja; och han blev kvar där över natten i bön till Gud.
Nikhat hitiho jou sotloulaiyin Yeshua molchung khat ah taona mang din achetouvin, chule jankhovah in Pathen hengah ataove.
13 Men när det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och utvalde bland dem tolv, som han ock benämnde apostlar:
Ajing khovah in aseijuite jouse akoukhom soh keiyin amaho lah achun solchah dingin somleni alhengdoh in ahi. Amin hou chu hiche ahi:
14 Simon, vilken han ock gav namnet Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob och Johannes och Filippus och Bartolomeus
Simon (Peter asah), Andrew (Peter sopipa), James, John, Philip, Bartholomew
15 och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Simon, som kallades ivraren;
Matthew, Thomas, James (Alphaeus chapa), Simon (Zealot tia kikou),
16 vidare Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, den som blev en förrädare.
Judas (James chapa), chule Judas Iscariot (khonunga ajohdohpa) ahiuve. Yeshuan Mi Tamtah Na-Atoh Peh
17 Dessa tog han nu med sig och steg åter ned och stannade på en jämn plats; och en stor skara av hans lärjungar var där församlad, så ock en stor hop folk ifrån hela Judeen och Jerusalem, och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon.
Molchunga pat amaho ahungsuh uchun aseijui ho Yeshua toh, mun beh achamlai len khat ah adingun, anungjui tamtah chule mihonpi chun aumkimvel uve. Hichea chun mipi Judea gam pumpi le Jerusalem a kon chule sahlam Tyre le Sidon gam twipang langa pat'a hung jong aumun ahi.
18 Dessa hade kommit för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar. Och jämväl de som voro kvalda av orena andar blevo botade.
Amaho chu ama thusei ngai ding le anat nahou kijendam sah dinga hungu ahi; chule lhagao boh in asuh genthei hojong jendam in aumuve.
19 Och allt folket sökte att få röra vid honom, ty kraft gick ut ifrån honom och botade alla.
Mijousen ama chu tohkhah agocheh un ahi ajeh chu suhdam na thaneina chu ama a kona potdoh ahi, chule mijouse asudam in ahi.
20 Och han lyfte upp sina ögon och säg på sina lärjungar och sade: »Saliga ären I, som ären fattiga, ty eder hör Guds rike till.
Chuin Yeshuan aseijuite henglam ngan aseitai “Avaichate Pathen in phatthei naboh uhen, Ijeh inem itile Pathen Lenggam chu nanghoa ahi.
21 Saliga ären I, som nu hungren, ty I skolen bliva mättade. Saliga ären I, som nu gråten, ty I skolen le.
Tua gilkel te Pathen in phatthei naboh uhen, ijeh inem itile lungnachima naum diu ahi. Tua kap te Pathen in phatthei naboh uhen, ijeh inem itile phat khatleh nanui diu ahi”
22 Saliga ären I, när människorna för Människosonens skull hata eder och förskjuta och smäda eder och kasta bort edert namn såsom något ont.
Phattheinan nangah uve, Mihem Chapa najui jeh uva mihon namuda uva napampai uva nataitom uva chule aphalouva nagaosap teng uleh.
23 Glädjens på den dagen, ja, springen upp av fröjd, ty se, eder lön är stor i himmelen. På samma satt gjorde ju deras fäder med profeterna.
Hichu aso teng leh kipah un! Henge, kipah'in kichom un! Ijeh inem itile tohphatman lentah in Van-gam ah nangah uve. Chule geldoh jingun, apu apateu chun khanglui lai themgao hojong chutobang chun anabol uve.
24 Men ve eder, I som ären rika, ty I haven fått ut eder hugnad!
Ipi lungkham nan nangau hitam nangho ahaote ho, ijeh inem itile nakipanau chu tua bou naneiyu ahitai.
25 Ve eder, som nu ären mätta, ty I skolen hungra! Ve eder, som nu len, ty I skolen sörja och gråta!
Ipi lungkham nan nangau hitam nangho tua thaochet'a uma ninglhing te, ijeh inem itile gilkelna nasatah Phat khat'in nangah jing uve. Ipi lungkham nan nangau hitam tua nui te, ijeh inem itile nanui nau chu kana le lunghem na kisoh ding ahi.
26 Ve eder, när alla människor tala väl om eder! På samma sätt gjorde ju deras fader i fråga om de falska profeterna.
Ipi lungkham nan nangau hitam nangho japin apachat ho, ijeh inem itile apu apateu jong chun themgao lhem ho ana pachat u anahi. Melma Chunga Lungsetna Nei Ding
27 Men till eder, som hören mig, säger jag: Älsken edra ovänner, gören gott mot dem som hata eder,
“Ahin, nangho thu ngainom ho, keiman kasei ahi, nagalmi teu ngailu'uvin! Namuda teu hengah thilpha bol'un.”
28 välsignen dem som förbanna eder, bedjen för dem som förorätta eder.
Nasamse teu phattheiboh un. Nasukha teu dingin taovun.
29 Om någon slår dig på den ena kinden, så håll ock fram den andra åt honom; och om någon tager manteln ifrån dig, så förvägra honom icke heller livklädnaden.
Mi khattou vin nabengphe langkhat abeh le, nabeng langkhat jong do peh in. Khattouvin na ponlen alah got leh na sangkhol jong peh than.
30 Giv åt var och en som beder dig; och om någon tager ifrån dig vad som är ditt, så kräv det icke igen.
Athum chan chu pein; chule nathil nanga kona akilahdoh teng leh, nunglah ding gohih in.
31 Såsom I viljen att människorna skola göra mot eder, så skolen I ock göra mot dem.
Min nang nabol nadinga nadei dan bang bangin midang komah bol'in.
32 Om I älsken dem som älska eder, vad tack kunnen I få därför? Också syndare älska ju dem av vilka de bliva älskade.
Nangman nangailu ho bou nangailut le, ipi jeh'a nakithang at ding ham? Michonse ten jong angailuteu angailut u ahi!
33 Och om I gören gott mot dem som göra eder gott, vad tack kunnen I få därför? Också syndare göra ju detsamma.
Chuleh nachunga thilpha bol ho kom bouseh a thilpha nabol leh, ipijeh a nakithang at ding ham? Michonse ten jong hichan chu abol'u ahi!
34 Och om I lånen åt dem av vilka I kunnen hoppas att själva få något, vad tack kunnen I få därför? Också syndare låna ju åt syndare för att få lika igen.
Chuleh nangman nahin sajou ding hokom'a bou sum naphal leh, ipi jeh a nang kithang-at ding nahim? Michonse ten jong michonse te kom ma'a abon'a nungmu dinga aphal thei ahi.
35 Nej, älsken edra ovänner, och gören gott och given lån utan att hoppas på någon gengäld. Då skall eder lön bliva stor, och då skolen I vara den Högstes barn; ty han är mild mot de otacksamma och onda.
“Nagalmiteu ngailu uvin! Amaho komah thilpha bol'un. Nungmu ding kinem louvin phal'un. Chuteng van'a kon natohphat man'u chu len ding ahi, chule Chungnung pen chate umchan tahtah natho diu ahi, ajeh chu ama hi kipaje helou hole migilou ho dinga pha ahi.
36 Varen barmhärtiga, såsom eder Fader är barmhärtig.
Napau mikhoto them ahi banga nangho jong khoto them nahi diu ahi. Midang Chunga Thu-Tanna
37 Dömen icke, så skolen I icke bliva dömda; fördömen icke, så skolen I icke bliva fördömda. Förlåten, och eder skall bliva förlåtet.
Midang chungthu tan hih'in chule nang chungthu jong kitan louding ahi. Midang demna thu seihih in, achutiloule nachunga hung lhung ding ahi. Midang ho ngaidam in nang jong nakingaidam ding ahi.
38 Given, och eder skall bliva givet. Ett gott mått, väl packat, skakat och överflödande, skall man giva eder i skötet; ty med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder igen.»
Pein, chutileh namu ding ahi. Nathilpeh chu aboncha a nangma kom hung kile ding ahi–akison chahkheh, lo chah kheh sa, mun a-on nadinga, letset'a chule naphei chunga kisunglha ding ahi. Napehdoh jat chun namu ding jat aphotchen ding ahi,” ati.
39 Han framställde ock för dem denna liknelse: »Kan väl en blind leda en blind? Falla de icke då båda i gropen?
Chuin Yeshuan thutekah hicheng hi aseiye: “Mitcho khat chun midang kaihoi theiyin tem? Anilhon'a kokhuh a lhalut lhon talou ding ham?”
40 Lärjungen är icke förmer än sin mästare; när någon bliver fullärd, så bliver han allenast sin mästare lik.
Jillai ho ajilkungpau sangin alenjo poi. Amavang jillai khat bulhingset'a kichuh chu ajilkungpa tobang hiding ahi.
41 Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?
“Chuleh ibol'a naloi nagol mit'a bohhal um chu nalunggim pi ham nangma mit'a inkam uma chu?”
42 Huru kan du säga till din broder: 'Broder, låt mig taga ut grandet i ditt öga', du som icke ser bjälken i ditt eget öga? Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan tala ut grandet i din broders öga.
Nangma mit'a inkam kimu louva, “Jol, namit'a bohhal um chu nalahdoh peh inge, tia seiding iti nagel theiyuham? Miphalhem, amasan nangma mit'a inkam chu kilah doh masat in, chutileh nagol mit'a bohhal um chu abol ding dan nahet ding ahi. Thingphung Agan Aki-Hedoh In Ahi.”
43 Ty intet gott träd finnes, som bär dålig frukt, och lika litet finnes något dåligt träd som bär god frukt;
“Thingphung pha khat in ga phalou asodoh theipoi, chule thingphung phalou vin ga pha asodoh ngaipoi.
44 vart och ett träd kännes ju igen på sin frukt. Icke hämtar man väl fikon ifrån törnen, ej heller skördar man vindruvor av törnbuskar.
Thingphung khat chu agan akihen ahi. Theichang ga lingphung hoa konin akilou khapoi, chule lengpiga jong lingboh ah akilou poi.
45 En god människa bär ur sitt hjärtas goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är; ty vad hennes hjärta är fullt av, det talar hennes mun. --
Miphan alungsung thilkholna pha a konin thilpha asodoh in, chule migilouvin alungsung thilkholna phalouva konin thilse asodohe. Nasei chu ipi hileh nalungsunga hung kondoh ahi.
46 Men varför ropen I till mig: 'Herre, Herre', och gören dock icke vad jag säger?
“Hijeh a chu ibol'a ‘Pakai, Pakai’ tia neikou jing uham, kasei bon bollou uva?
47 Var och en som kommer till mig och hör mina ord och gör efter dem, vem han är lik, det skall jag visa eder.
Keiman koiham khat kahenga hunga, kathuhil ngaiya, chule eijui ho chu itobang hidiu ham navetsah unge.
48 Han är lik en man som ville bygga ett hus och som då grävde djupt och lade dess grund på hälleberget. När sedan översvämning kom, störtade sig vattenströmmen mot det huset, men den förmådde dock icke skaka det, eftersom det var så byggt.
Ama chu mikhat inkhat sa'a abulphu ding thuhtah'a laiya akhombul song chunga phut tobang ahi. Twi ahungso'a in chu ahin nuh jong leh dettah a kisa ahijeh chun adingdet kheh in ahi.
49 Men den som hör och icke gör, han är lik en man som byggde ett hus på blotta jorden, utan att lägga någon grund. Och vattenströmmen störtade sig emot det, och strax föll det samman, och det husets fall blev stort.»
Amavang koihileh athu ja'a chule nunglou hochu mikhat akhombul umlouva insa tobang ahi. Twipi ahungso'a hasuh a asuh le alhu pai ji tai.” ati.
