< Lukas 5 >
1 Då nu en gång folket, för att höra Guds ord, trängde sig inpå honom där han stod vid Gennesarets sjö,
Ik aaw Iyesus Genseret' aats k'ari gúratse need' dek't b́ befere ay ashuwots b́ maants t'int Ik'i aap'tso k'ebosh bo gifniyefere bo teshi.
2 fick han se två båtar ligga vid sjöstranden; men de som fiskade hade gått i land och höllo på att skölja sina nät.
Bí aats k'ari gúrats t'iindek't need'iru jelb gitwotsi bek'b́k'ri, mus' detsirwotsmó jelbwotsitse kesht bo mus'i kambwotsi bo mashfera botesh.
3 Då steg han i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut något litet från land. Sedan satte han sig ned och undervisade folket från båten.
Iyesus jelbwotsitsi iku, Simoonk wottsuts b́ kindi. Simonshowere «Jelbani datsatse aats k'aromaants aab taash t'intswe» bí et. Maniye okoon jelbú'ats bedek't ash asho b́ daniyiri b́ tesh.
4 Och när han hade slutat att tala, sade han till Simon: »Lägg ut på djupet; och kasten där ut edra nät till fångst.»
B́ keewrwo b́ ishyakon Sim'onsh, «Jelbu ay dek't k'arts aats k'aromaants wokide'er neenat n tohuwotsn mus' detsosh juwore, » b́ et.
5 Då svarade Simon och sade: »Mästare, vi hava arbetat hela natten och fått intet; men på ditt ord vill jag kasta ut näten.»
Sim'onwere «Danifono! t'ú jamo maawron gatsaat eegor deshatsone, nee ni'etihakonmó, hambe! mus'i kambo shap'etwone, » bí et.
6 Och när de hade gjort så, fingo de en stor hop fiskar i sina nät; och näten gingo sönder.
Mus'i kambman bo shap'tsok'on kambo b́ gad'efetso weeralo ayts mus'o detsbodek'i.
7 Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten, att dessa skulle komma och hjälpa dem. Och de kommo och fyllde upp båda båtarna, så att de begynte sjunka.
Mansh k'osh jelbutse fa'a bo tohuwotsi kolon waar boosh geetso bo dabitwok'o bo s'eeǵ, boowere waat git jelbuwots limosh muk'i boborfetsosh mus'on s'eents bok'r.
8 När Simon Petrus såg detta, föll han ned för Jesu knän och sade: »Gå bort ifrån mig, Herre; jag är en syndig människa.»
Simon P'et'ros man bek'b́k'rtsok'on Iyesus shinats tuk'umalgutsat, «Doonzono, Taa morretsk t wottsotse t maants t'ink'aye!» bí et.
9 Ty för detta fiskafänges skull hade han och alla som voro med honom betagits av häpnad,
Han bíettsonwere bínat bínton teshts b́ tohjamwots bo detsts mus'i aytsatse tuutson ayidek't adt boteshtsotsna.
10 jämväl Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, som deltogo med Simon i fisket. Men Jesus sade till Simon: »Frukta icke; härefter skall du fånga människor.»
Mank'o Sim'on tooh wottswots Zebdiwos nanawots Yak'obnat Yohansń adtni botesh. Iyesus Simonsh «Shenono shatk'aye, Haniyehakon ash detsetwo wotitune» bí et.
11 Och de förde båtarna i land och lämnade alltsammans och följde honom.
Bowere jelbuwotsi aats gúúrats bot'intsi hakon jam keewo k'azk'rat Iyesus shuuts shoydek't botuwi.
12 Och medan han var i en av städerna, hände sig, att där kom en man som var full av spetälska. När denne fick se Jesus, föll han ned på sitt ansikte och bad honom och sade: »Herre, vill du, så kan du göra mig ren.»
Ik aaw Iyesus kit ikutse b́befere bíatso een shodon detsetso, eenshodonwere bí ats jamats keshutstso ash iko b́ maants b́ waa, Iyesusi b́ bek'ktsok'on b́ baron datsats gúp'gup'dek't t doonzo «Ni eekiyal taan s'ayintso falfne, » et bín b́ k'oni.
13 Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: »Jag vill; bliv ren.» Och strax vek spetälskan ifrån honom.
Iyesuswere b́ kisho jargdek' bín shuu'at «Eekere! s'ayine!» bí et. Ashmanwere manoor b́ een shodatse s'ayin b́wutsi.
14 Och han förbjöd honom att omtala detta för någon, men tillade: »Gå åstad och visa dig för prästen och frambär för din rening ett offer, såsom Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»
Manats dabt hank'o ett bí azazi «Keewan konshor nkewrawok'owa, ernmó niamtsok'on n tooko kahniwotssh kitswe, ash jamosh gaw b́wotitwok'owa n s'ayintsi jango Muse b́ azaztso woshoono t'intswe.»
15 Men ryktet om honom spridde sig dess mer; och mycket folk samlade sig för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar.
Iyesus shútso iki k'oshortsoniyere bogo shiye b́guuts, ay ashuwotswere b́keewo k'ebonat boshodotse kashosh geeyat bo kakuwefo.
16 Men han drog sig undan till öde trakter och bad.
Bímó ash aalok k'ayamrni Ik'o b́ k'onfo.
17 Nu hände sig en dag, då han undervisade folket, att där sutto några fariséer och laglärare -- sådana hade nämligen kommit dit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem -- och Herrens kraft verkade, så att sjuka blevo botade av honom.
Ik aaw Iyesus daniyoke b́befere ferisawi eteetswotsnat Muse nemo danifwotsn b́ganoke bedek'tni bo tesh, bo Gelilnat Yihud gál jamotse Iyerusalem kitotsnowere watswotsu fa'ano botesh. Iyesus shodetswotsi b́ kashiru doonzo ango bíntoni b́tesh.
18 Då kommo några män dit med en lam man, som de buro på en säng; och de försökte komma in med honom för att lägga honom ned framför Jesus.
Ash dúr iko es'oń kur dek'ts ash ashuwots Iyesusmaants dek't bowaa, Iyesus bítse b́ beyiru moots kindsh de'er b́shinats beezo geyatni bo tesh,
19 Men då de för folkets skull icke kunde finna något annat sätt att komma in med honom stego de upp på taket och släppte honom tillika med sängen ned genom tegelbeläggningen, mitt ibland dem, framför Jesus.
Ernmó asho bí'aytsatse tuutson durman moots kindsho bomaaw, mansh máá tookats dek' bokesh, máá tokono wogdek't máá maac'ots bí'es'onton Iyesus shinats orshdek't gedebok'ri.
20 När han såg deras tro, sade han: »Min vän, dina synder äro dig förlåtna.»
Iyesuswere bo aman amano b́bek'tsok'on durosh, «Ashono neena! n morro niatse sholbazere, » bí et.
21 Då begynte de skriftlärde och fariséerna tänka så: »Vad är denne för en, som talar så hädiska ord? Vem kan förlåta synder utom Gud allena?»
Nem danifuwotsnat ferisawino etefwotsn «Kone bíwo Ik'o c'ashirwani? Ash morro oorowe etosh falitwo Ik'oniye okoon k'osho kone fa'oni?» ett bo gitsotse bo gawfera botesh.
22 Men Jesus förnam deras tankar och svarade och sade till dem: »Vad är det I tänken i edra hjärtan?
Iyesuswere bo bogawirman dank'rat boosh hank'o bíet, «It nibotse eegoshe hank'o it gawiri?
23 Vilket är lättare att säga: 'Dina synder äro dig förlåtna' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
B́woteferemó ‹N morro neesh oorowe› etonat, ‹Tuur amee!› etotse aaw ketefa?
24 Men för att I skolen veta, att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig» (och härmed vände han sig till den lame): »Stå upp, tag din säng och gå hem.»
Ernmó ash na'o datsatse morro oorowe etosh alo b́detstsok'o dano itsh geyife» ett ash durmansh, «Ashono neena tuuwe, ni es'o kur de'er n galomand amee!» bí eti.
25 Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud.
Dúronwere manoor ash ashuwots shinatse tuut, bíats k'eedek't b́teshts es'o kurdek't, Ik'o údefere b́ galomand bí ami.
26 Och de grepos alla av bestörtning och prisade Gud; och de sade, fulla av häpnad: »Vi hava i dag sett förunderliga ting.»
Manoke fa'a ash jamwotswere ayidek't adfetst, shatoon «Hambets adits keewo bek'rone, » etfetst Ik'o bo údi.
27 Sedan begav han sig därifrån. Och han fick se en publikan, vid namn Levi, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.»
Maniyere il Iyesus manoke kesht bíamfere Lewi eteetso t'ilish ko'ifo t'ilish b́dek'foke b́befere bek'krat «T shuutso wowe» bí et.
28 Då lämnade han allt och stod upp och följde honom.
Lewi were jobk' ett jamó k'azk'rat b́ shuutso bíami.
29 Och Levi gjorde i sitt hus ett stort gästabud för honom; och en stor hop publikaner och andra voro bordsgäster där jämte dem.
Maniye il Lewi b́mootse Iyesus mangosha ett een wotts móónat úshon k'aniyi b́k'ri, b́ k'anits móónat úshono t'ilish kakuf ayuwotsnat k'oshwotsu ay ash ashuwotsu datseyatni botesh.
30 Men fariséerna -- särskilt de skriftlärde bland dem -- knorrade mot hans lärjungar och sade: »Huru kunnen I äta och dricka med publikaner och syndare?»
Ferisawi eteefwotsnat bo jir wotts nem danifwots «T'ilish ko'ifwotsntonat morrotswotsnton maat b́ úshiri eegoshe?» ett Iyesus danifuwots aats bo mumund.
31 Då svarade Jesus och sade till dem: »De är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Iyesus hank'o et boosh bí'anyi, «Shodtswotssha bako jeenwotssh atetso geyiratse,
32 Jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare, till bättring.
Taa t wáá morretswots naandrone bo etetwok'o s'eegosha bako kááwwotsi s'egoshaliye.»
33 Och de sade till honom: »Johannes' lärjungar fasta ofta och hålla böner, sammalunda ock fariséernas; men dina lärjungar äta och dricka.»
Ik ik ashuwots Iyesussh, «Yohansnat ferisawiwotsn bo danifwots ayoto s'oomefno, Ik'ono k'onfnere, n danifwots jam aawo máát bo'úshir eegoshe?» ett bín boaati.
34 Jesus svarade dem: »Icke kunnen I väl ålägga bröllopsgästerna att fasta, medan brudgummen ännu är hos dem?
Iyesuswere hank'o ett boosh bí aani, «Guuyo bonton b́befere guuy jishfwots bo s'oomo boosh geyitwe etatnya it gawiri?
35 Men en annan tid skall komma, och då, när brudgummen tages ifrån dem, då, på den tiden, skola de fasta.» --
Ernmó guuyo booke k'a'údek'et aawo weetwe, manoor s'oomitúne.»
36 Han framställde ock för dem denna liknelse: »Ingen river av en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal mantel; om någon så gjorde, skulle han icke allenast riva sönder den nya manteln, utan därtill komme, att lappen från den nya manteln icke skulle passa den gamla.
Manatse tuut Iyesus jewrdek' boosh ik keewo b́keewi, «Shemi handri but'o shemi nataats shipfo konwor aaliye, mank'o b́k'aliyalmó shemi handro gad'ni b́k'riti, but'i handronwere shemi natosh woteratse.
37 Ej heller slår någon nytt vin i gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle det nya vinet spränga sönder läglarna, och vinet skulle spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades.
Mank'o weyni biri arwi natots weyni biri handro gas'fo aaliye, gas'eyalmó weyni biri handrman aruman t'up'inibk'riti, weyni birmanwere kud'ni b́gutsiti, arwonwere finats jinatse.
38 Nej, nytt vin bör man slå i nya läglar. --
Mansh weyni handr biro arwi handrots gaas'o geyife,
39 Och ingen som har druckit gammalt vin vill sedan gärna hava nytt; ty han tycker, att det gamla är bättre.»
Weyni biri kats úshtso weyni biri beno úsho geeratse, ‹Ja'atso weyni biri katso k'anefe, › bí eteti.»