Lukas 24
1 Men på första veckodagen kommo de, tidigt i själva dagbräckningen, till graven med de välluktande kryddor som de hade tillrett.
ⲁ̅ϧⲉⲛ ⳿ⲫⲟⲩⲁⲓ ⲇⲉ ⳿ⲛⲧⲉ ⲛⲓⲥⲁⲃⲃⲁⲧⲟⲛ ⳿ⲛϣⲱⲣⲡ ⳿ⲉⲙⲁϣⲱ ⲁⲩ⳿ⲓ ⳿ⲉⲡⲓ⳿ⲙϩⲁⲩ ⳿ⲉⲁⲩ⳿ⲓⲛⲓ ⳿ⲛⲛⲓ⳿ⲥⲑⲟⲓ ⳿ⲉⲧⲁⲩⲥⲉⲃⲧⲱⲧⲟⲩ.
2 Och de funno stenen vara bortvältrad från graven.
ⲃ̅ⲁⲩϫⲓⲙⲓ ⲇⲉ ⳿ⲙⲡⲓ⳿ⲱⲛⲓ ⳿ⲉⲁⲩ⳿ⲥⲕⲉⲣⲕⲱⲣϥ ⲥⲁⲃⲟⲗ ⳿ⲙⲡⲓ⳿ⲙϩⲁⲩ.
3 Då gingo de ditin, men funno icke Herren Jesu kropp.
ⲅ̅⳿ⲉⲧⲁⲩϣⲉ ⲇⲉ ⳿ⲉϧⲟⲩⲛ ⳿ⲙⲡⲟⲩϫⲉⲙ ⳿ⲡⲥⲱⲙⲁ ⳿ⲛⲧⲉ Ⲡ⳪ Ⲓⲏ̅ⲥ̅.
4 När de nu icke visste vad de skulle tänka härom, se, då stodo två man framför dem i skinande kläder.
ⲇ̅ⲁⲥϣⲱⲡⲓ ⲇⲉ ⲉⲩⲉⲣⲁⲡⲟⲣⲓⲥⲑⲉ ⲉⲑⲃⲉ ⲫⲁⲓ ϩⲏⲡⲡⲉ ⲓⲥ ⲣⲱⲙⲓ ⲃ̅ ⲁⲩⲟϩⲓ ⳿ⲉⲣⲁⲧⲟⲩ ⲥⲁ⳿ⲡϣⲱⲓ ⳿ⲙⲙⲱⲟⲩ ϧⲉⲛ ϩⲁⲛϩⲉⲃⲥⲱ ⲉⲩϩⲓⲥⲉⲧⲉⲃⲣⲏϫ ⳿ⲉⲃⲟⲗ.
5 Och de blevo förskräckta och böjde sina ansikten ned mot jorden. Då sade mannen till dem »Varför söken I den levande bland de döda?
ⲉ̅ⲉⲧⲁⲩϣⲱⲡⲓ ⲇⲉ ϧⲉⲛ ⲟⲩϩⲟϯ ⲟⲩⲟϩ ⲉⲩⲣⲓⲕⲓ ⳿ⲙⲡⲟⲩϩⲟ ⳿ⲉ⳿ⲡⲕⲁϩⲓ ⲡⲉϫⲱⲟⲩ ⲛⲱⲟⲩ ϫⲉ ⲉⲑⲃⲉⲟⲩ ⲧⲉⲧⲉⲛⲕⲱϯ ⳿ⲛⲥⲁ ⲡⲉⲧⲟⲛϧ ⲛⲉⲙ ⲓⲣⲉϥⲙⲱⲟⲩⲧ.
6 Han är icke har, han är uppstånden. Kommen ihåg vad han talade till eder, medan han ännu var i Galileen, huru han sade:
ⲋ̅⳿ⲛ⳿ϥⲭⲏ ⳿ⲙⲡⲁⲓⲙⲁ ⲁⲛ ⲁⲗⲗⲁ ⲁϥⲧⲱⲛϥ ⲁⲣⲓ⳿ⲫⲙⲉⲩⲓ ⳿ⲙ⳿ⲫⲣⲏϯ ⲉⲧⲁϥⲥⲁϫⲓ ⲛⲉⲙⲱⲧⲉⲛ ⲉⲧⲓ ⲉϥϧⲉⲛ ϯⲅⲁⲗⲓⲗⲉ⳿ⲁ.
7 'Människosonen måste bliva överlämnad i syndiga människors händer och bliva korsfäst; men på tredje dagen skall han uppstå igen.'»
ⲍ̅ϥϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ϩⲱϯ ⳿ⲛⲧⲟⲩϯ ⳿ⲙ⳿ⲡϣⲏ ⲣⲓ ⳿ⲙ⳿ⲫⲣⲱⲙⲓ ⳿ⲉ⳿ϧⲣⲏⲓ ⳿ⲉⲛⲉⲛϫⲓϫ ⳿ⲛϩⲁⲛⲣⲱⲙⲓ ⳿ⲛⲣⲉϥⲉⲣⲛⲟⲃⲓ ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲛⲥⲉⲁϣϥ ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲛⲧⲉϥⲧⲱⲛϥ ϧⲉⲛ ⲡⲓⲙⲁϩⲅ̅ ⲛ⳿ⲉϩⲟⲟⲩ.
8 Då kommo de ihåg hans ord.
ⲏ̅ⲟⲩⲟϩ ⲁⲩⲉⲣ⳿ⲫⲙⲉⲩⲓ ⳿ⲛⲛⲉϥⲥⲁϫⲓ.
9 Och de vände tillbaka från graven och omtalade allt detta för de elva och för alla de andra. --
ⲑ̅ⲟⲩⲟϩ ⲉⲧⲁⲩⲧⲁⲥⲑⲟ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ϩⲁ ⲡⲓ⳿ⲙϩⲁⲩ ⲁⲩⲧⲁⲙⲉ ⲡⲓⲓ̅ⲁ̅ ⳿ⲉⲛⲁⲓ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲛⲉⲙ ⲓⲥⲱϫⲡ ⲧⲏⲣⲟⲩ.
10 Kvinnorna voro Maria från Magdala och Johanna och den Maria som var Jakobs moder. Och jämväl de andra kvinnorna instämde med dem och sade detsamma till apostlarna.
ⲓ̅ⲛⲉ ⲙⲁⲣⲓ⳿ⲁ ⲇⲉ ⲧⲉ ϯⲙⲁⲅⲇⲁⲗⲓⲛⲏ ⲛⲉⲙ ⲓⲱⲁⲛⲛⲁ ⲛⲉⲙ ⲙⲁⲣⲓ⳿ⲁ ⳿ⲛⲧⲉ ⲓⲁⲕⲱⲃⲟⲥ ⲛⲉⲙ ⳿ⲡⲥⲱϫⲡ ⲉⲑⲛⲉⲙⲱⲟⲩ ⲛⲏ ⳿ⲉⲛⲁⲩϫⲱ ⳿ⲛⲛⲁⲓ ⳿ⲛⲛⲓⲁⲡⲟⲥⲧⲟⲗⲟⲥ.
11 Deras ord syntes dock för dessa vara löst tal, och de trodde dem icke.
ⲓ̅ⲁ̅ⲟⲩⲟϩ ⲁⲩⲟⲩⲱⲛϩ ⳿ⲛϫⲉ ⲛⲁⲓⲥⲁϫⲓ ⳿ⲙⲡⲟⲩ⳿ⲙⲑⲟ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ⳿ⲙ⳿ⲫⲣⲏϯ ⳿ⲛⲟⲩⲉⲃϣⲓ ⲟⲩⲟϩ ⲛⲁⲩⲧⲉⲛϩⲟⲧⲟⲩ ⲁⲛ ⲡⲉ.
12 Men Petrus stod upp och skyndade till graven; och när han lutade sig ditin såg han där allenast linnebindlarna. Sedan gick han hem till sitt, uppfylld av förundran över det som hade skett.
ⲓ̅ⲃ̅ⲉⲧⲣⲟⲥ ⲇⲉ ⲁϥⲧⲱⲛϥ ⲁϥϭⲟϫⲓ ⳿ⲉⲡⲓ⳿ⲙϩⲁⲩ ⲟⲩⲟϩ ⲉⲧⲁϥⲥⲟⲙⲥ ⳿ⲉϧⲟⲩⲛ ⲁϥⲛⲁⲩ ⳿ⲉⲛⲓ⳿ϩⲃⲱⲥ ⳿ⲙⲙⲁⲩⲁⲧⲟⲩ ⲟⲩⲟϩ ⲁϥϣⲉ ⲛⲁϥ ⳿ⲉⲡⲉϥⲏⲓ ⲉϥⲉⲣ⳿ϣⲫⲏⲣⲓ ⲙⲫⲏⲉⲧⲁϥϣⲱⲡⲓ.
13 Men två av dem voro samma dag stadda på vandring till en by som hette Emmaus, och som låg sextio stadiers väg från Jerusalem.
ⲓ̅ⲅ̅ⲟⲩⲟϩ ϩⲏⲡⲡⲉ ⲓⲥ ⲃ̅ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ⳿ⲛϧⲏⲧⲟⲩ ⲛⲁⲩⲙⲟϣⲓ ⲡⲉ ϧⲉⲛ ⲡⲓ⳿ⲉϩⲟⲟⲩ ⳿ⲉⲧⲉ⳿ⲙⲙⲁⲩ ⲉⲩⲛⲁ ⳿ⲉⲟⲩϯⲙⲓ ⲉⲥⲟⲩⲏⲟⲩ ⳿ⲛ⳿ⲓⲗ̅ⲏ̅ⲙ̅ ⲁⲩ ⲝ̅ ⳿ⲛ⳿ⲥⲧⲁⲇⲓⲟⲛ ⳿ⲉⲡⲉⲥⲣⲁⲛ ⲉⲙⲙⲁⲟⲩⲥ.
14 Och de samtalade med varandra om allt detta som hade skett.
ⲓ̅ⲇ̅ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲛⲑⲱⲟⲩ ⲛⲁⲩⲥⲁϫⲓ ⲛⲉⲙ ⲛⲟⲩⲉⲣⲏ ⲟⲩ ⲉⲑⲃⲉ ⲛⲁⲓ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲉⲧⲁϥϣⲱⲡⲓ.
15 Medan de nu samtalade och överlade med varandra, nalkades Jesus själv och gick med dem.
ⲓ̅ⲉ̅ⲟⲩⲟϩ ⲥϣⲱⲡⲓ ⲉⲩⲥⲁϫⲓ ⲟⲩⲟϩ ⲉⲩⲕⲱϯ ⳿ⲛⲑⲟϥ ϩⲱϥ Ⲓⲏ̅ⲥ̅ ⲁϥϧⲱⲛⲧ ⳿ⲉⲣⲱⲟⲩ ⲁϥⲙⲟϣⲓ ⲛⲉⲙⲱⲟⲩ.
16 Men deras ögon voro tillslutna, så att de icke kände igen honom.
ⲓ̅ⲋ̅ⲛⲁⲩ⳿ⲁⲙⲟⲛⲓ ⲇⲉ ⳿ⲛⲛⲟⲩⲃⲁⲗ ⳿ⲉ⳿ϣⲧⲉⲙⲥⲟⲩⲱⲛϥ.
17 Och han sade till dem: »Vad är det I talen om med varandra, medan I gån här?» Då stannade de och sågo bedrövade ut.
ⲓ̅ⲍ̅ⲡⲉϫⲁϥ ⲇⲉ ⲛⲱⲟⲩ ϫⲉ ⲛⲁⲓⲥⲁϫⲓ ⲟⲩ ⲛⲉ ⲉⲧⲉⲧⲉⲛϫⲱ ⳿ⲙⲙⲱⲟⲩ ⲛⲉⲙ ⲛⲉⲧⲉⲛⲉⲣⲏⲟⲩ ⲉⲣⲉⲧⲉⲛⲙⲟϣⲓ ⲟⲩⲟϩ ⲁⲩⲟϩⲓ ⳿ⲉⲣⲁⲧⲟⲩ ⲉⲩⲟⲕⲉⲙ.
18 Och den ene, som hette Kleopas, svarade och sade till honom: »Du är väl en främling i Jerusalem, den ende som icke har hört vad där har skett i dessa dagar?»
ⲓ̅ⲏ̅ⲁϥⲉⲣⲟⲩⲱ ⲇⲉ ⳿ⲛϫⲉ ⲟⲩⲁⲓ ⳿ⲉⲡⲉϥⲣⲁⲛ ⲡⲉ ⲕⲗⲉⲟⲡⲁⲥ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⳿ⲛⲑⲟⲕ ⳿ⲙⲙⲁⲩⲁⲧⲕ ⲉⲧϣⲟⲡ ϧⲉⲛ ⳿ⲓⲗ̅ⲏ̅ⲙ̅ ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲙⲡⲉⲕ⳿ⲉⲙⲓ ⳿ⲉⲛⲏ ⲧⲁⲩϣⲱⲡⲓ ⳿ⲛϧⲏⲧⲥ ϧⲉⲛ ⲛⲁⲓ⳿ⲉϩⲟⲟⲩ.
19 Han frågade dem: »Vad då?» De svarade honom: »Det som har skett med Jesus från Nasaret, vilken var en profet, mäktig i gärningar och ord inför Gud och allt folket:
ⲓ̅ⲑ̅ⲟⲩⲟϩ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲱⲟⲩ ϫⲉ ⲟⲩ ⲛⲉ ⳿ⲛⲑⲱⲟⲩ ⲇⲉ ⲡⲉϫⲱⲟⲩ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⲛⲏⲉⲧⲁⲩϣⲱⲡⲓ ⳿ⲛⲒⲏ̅ⲥ̅ ⲓⲣⲉⲙⲛⲁⲍⲁⲣⲉⲑ ⲫⲏⲉⲧⲁϥϣⲱⲡⲓ ⳿ⲛⲟⲩⲣⲱⲙⲓ ⳿ⲙ⳿ⲡⲣⲟⲫⲏⲧⲏⲥ ⳿ⲉⲟⲩⲟⲛ ⳿ϣϫⲟⲙ ⳿ⲙⲙⲟϥ ϧⲉⲛ ⳿ⲡϩⲱⲃ ⲛⲉⲙ ⳿ⲡⲥⲁϫⲓ ⳿ⲙⲡⲉ⳿ⲙⲑⲟ ⳿ⲙⲫϯ ⲛⲉⲙ ⲡⲓⲗⲁⲟⲥ ⲧⲏⲣϥ.
20 huru nämligen våra överstepräster och rådsherrar hava utlämnat honom till att dömas till döden och hava korsfäst honom.
ⲕ̅ϩⲱⲥⲇⲉ ⲁⲩⲧⲏⲓϥ ⳿ⲛϫⲉ ⲛⲓⲁⲣⲭⲓⲉⲣⲉⲩⲥ ⲛⲉⲙ ⲛⲓⲁⲣⲭⲱⲛ ⲉⲩϩⲁⲡ ⳿ⲛⲧⲉ ⳿ⲫⲙⲟⲩ ⲟⲩⲟϩ ⲁⲩⲁϣϥ.
21 Men vi hoppades att han var den som skulle förlossa Israel. Och likväl, till allt detta kommer att det redan är tredje dagen sedan detta skedde.
ⲕ̅ⲁ̅⳿ⲁⲛⲟⲛ ⲇⲉ ⲁⲛⲉⲣϩⲉⲗⲡⲓⲥ ϫⲉ ⲁⲓ ⲡⲉⲑⲛⲁⲥⲱϯ ⳿ⲙⲡⲓⲥ̅ⲗ̅ ⲁⲗⲗⲁ ⲛⲉⲙ ⲛⲁⲓ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲧⲉϥⲙⲁϩⲅ̅ ⳿ⲛ⳿ⲉϩⲟⲟⲩ ⲡⲉ ⲫⲁⲓ ⲓⲥϫⲉⲛ ⲉⲧⲁ ⲛⲁⲓ ϣⲱⲡⲓ.
22 Men nu hava därjämte några av våra kvinnor gjort oss häpna; ty sedan de bittida på morgonen hade varit vid graven
ⲕ̅ⲃ̅ⲁⲗⲗⲁ ⲛⲉⲙ ϩⲁⲛⲕⲉϩⲓ⳿ⲟⲙⲓ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ⳿ⲛϧⲏⲧⲉⲛ ⲁⲩ⳿ⲑⲣⲉⲛⲉⲣ⳿ϣⲫⲏⲣⲓ ⳿ⲉⲁⲩϣⲉ ⲛⲱⲟⲩ ⳿ⲉⲡⲓ⳿ⲙϩⲁⲩ ⳿ⲛϣⲱⲣⲡ.
23 och icke funnit hans kropp, kommo de igen och sade att de till och med hade sett en änglasyn, och änglarna hade sagt att han levde.
ⲕ̅ⲅ̅ⲟⲩⲟϩ ⲉⲧⲉ⳿ⲙⲡⲟⲩϫⲉⲙ ⲡⲉϥⲥⲱⲙⲁ ⲁⲩ⳿ⲓ ⲉⲩϫⲱ ⳿ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲁⲛⲛⲁⲩ ⲉⲟⲩⲟⲩⲱⲛϩ ⳿ⲛⲧⲉ ϩⲁⲛⲁⲅⲅⲉⲗⲟⲥ ⲛⲏⲉⲧϫⲱ ⳿ⲙⲙⲟⲥ ⳿ⲉⲣⲟϥ ϫⲉ ⳿ϥⲟⲛϧ.
24 Och när några av dem som voro med oss gingo bort till graven, funno de det vara så som kvinnorna hade sagt, men honom själv sågo de icke.»
ⲕ̅ⲇ̅ⲟⲩⲟϩ ⲁⲩϣⲉ ⲛⲱⲟⲩ ⳿ⲛϫⲉ ϩⲁⲛⲟⲩⲟⲛ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ⳿ⲛϧⲏⲧⲉⲛ ⳿ⲉⲡⲓ⳿ⲙϩⲁⲩ ⲩϫⲓⲙⲓ ⳿ⲙ⳿ⲫⲣⲏϯ ⲉⲧⲁ ⲛⲓⲕⲉϩⲓ⳿ⲟⲙⲓ ϫⲟⲥ ⳿ⲛⲑⲟϥ ⲇⲉ ⳿ⲙⲡⲟⲩⲛⲁⲩ ⳿ⲉⲣⲟϥ.
25 Då sade han till dem: »O, huru oförståndiga ären I icke och tröghjärtade till att tro på allt vad profeterna hava talat!
ⲕ̅ⲉ̅ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲛⲑⲟϥ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲱⲟⲩ ϫⲉ ⲱ ⲛⲓⲁⲛⲟⲏⲧⲟⲥ ⲟⲩⲟϩ ⲉⲧⲟⲥⲕ ⲉⲛ ⲟⲩϩⲏⲧ ⳿ⲉⲛⲁϩϯ ⳿ⲉϩⲱⲃ ⲛⲓⲃⲉⲛ ⲉⲧⲁⲩⲥⲁϫⲓ ⳿ⲙⲙⲱⲟⲩ ⳿ⲛϫⲉ ⲛⲓⲡⲣⲟⲫⲏⲧⲏⲥ.
26 Måste icke Messias lida detta, för I att så ingå i sin härlighet?»
ⲕ̅ⲋ̅ⲙⲏ ⲛⲁⲥⲭⲏ ⲁⲛ ⲉⲑⲣⲉ Ⲡⲭ̅ⲥ̅ ϭⲓ ⳿ⲛⲛⲁⲓ⳿ⲙⲕⲁⲩϩ ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲛⲧⲉϥϣⲉ ⲉϧⲟⲩⲛ ⳿ⲉⲡⲉϥⲱⲟⲩ.
27 Och han begynte att genomgå Moses och alla profeterna och uttydde för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom.
ⲕ̅ⲍ̅ⲟⲩⲟϩ ⲉⲧⲁϥⲉⲣϩⲏⲧⲥ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ϧⲉⲛ ⲙⲱ⳿ⲩⲥⲏⲥ ⲛⲉⲙ ⲛⲓⲡⲣⲟⲫⲏⲧⲏⲥ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲛⲁϥⲉⲣⲙⲏ ⲛⲉⲩⲓⲛ ⲛⲱⲟⲩ ϫⲉ ⲟⲩ ⲛⲉ ⲛⲏ ⲧϧⲉⲛ ⲛⲓ⳿ⲅⲣⲁⲫⲏ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲉⲑⲃⲏⲧϥ.
28 När de nu nalkades byn dit de voro på väg, ställde han sig som om han ville gå vidare.
ⲕ̅ⲏ̅ⲟⲩⲟϩ ⲁⲩϧⲱⲛⲧ ⳿ⲉⲡⲓϯⲙⲓ ⲉⲛⲁⲩⲛⲁϣⲉ ⳿ⲉⲣⲟϥ ⳿ⲛⲑⲟϥ ⲇⲉ ⲁϥⲉⲣ ⳿ⲙ⳿ⲫⲣⲏϯ ⲉϥⲛⲁⲟⲩⲉⲓ ⲉϥⲙⲟϣⲓ.
29 Men de nödgade honom och sade: »Bliv kvar hos oss, ty det lider mot aftonen, och dagen nalkas redan sitt slut.» Då gick han ditin och stannade kvar hos dem.
ⲕ̅ⲑ̅ⲟⲩⲟϩ ⲛⲁⲩ⳿ⲁⲙⲟⲛⲓ ⳿ⲙⲙⲟϥ ⳿ⲛϫⲟⲛⲥ ⲉⲩϫⲱ ⳿ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲟϩⲓ ⲛⲉⲙⲁⲛ ϫⲉ ⲣⲟⲩϩⲓ ⲟⲩⲟϩ ϩⲏⲇⲏ ⲁϥⲣⲓⲕⲓ ⳿ⲛϫⲉ ⲡⲓ⳿ⲉϩⲟⲟⲩ ⲟⲩⲟϩ ⲁϥ⳿ⲓ ⳿ⲉϧⲟⲩⲛ ⲉ ⲛⲧⲉϥⲟϩⲓ ⲛⲉⲙⲱⲟⲩ.
30 Och när han nu låg till bords med dem, tog han brödet och välsignade och bröt det och räckte åt dem.
ⲗ̅ⲟⲩⲟϩ ⲁⲥϣⲱⲡⲓ ⲉⲧⲁϥⲣⲱⲧⲉⲃ ⲛⲉⲙⲱⲟⲩ ⲉⲧⲁϥϭⲓ ⳿ⲙⲡⲓⲱⲓⲕ ⲁϥ⳿ⲥⲙⲟⲩ ⳿ⲉⲣⲟϥ ⲟⲩⲟϩ ⲉⲧⲁϥⲫⲁϣϥ ⲛⲁϥϯ ⲛⲱⲟⲩ ⲡⲉ.
31 Därvid öppnades deras ögon, så att de kände igen honom. Men då försvann han ur deras åsyn.
ⲗ̅ⲁ̅⳿ⲛⲑⲱⲟⲩ ⲇⲉ ⳿ⲁ ⲛⲟⲩⲃⲁⲗ ⲟⲩⲱⲛ ⲟⲩⲟϩ ⲁⲩⲥⲟⲩⲱⲛϥ ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲛⲑⲟϥ ⲁϥⲉⲣⲁⲑⲟⲩⲱⲛϩ ⳿ⲉⲃⲟⲗϩⲁⲣⲱⲟⲩ.
32 Och de sade till varandra: »Voro icke våra hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna för oss?»
ⲗ̅ⲃ̅ⲟⲩⲟϩ ⲡⲉϫⲱⲟⲩ ⳿ⲛⲛⲟⲩ⳿ⲉⲣⲏⲟⲩ ϫⲉ ⲙⲏ ⲛⲁⲣⲉ ⲡⲉⲛϩⲏⲧ ⲣⲟⲕϩ ⲁⲛ ⲡⲉ ⳿ⲛ⳿ϧⲣⲏⲓ ⳿ⲛϧⲏⲧⲉⲛ ϩⲱⲥ ⲁϥⲥⲁϫⲓ ⲛⲉⲙⲁⲛ ϩⲓ ⲡⲓⲙⲱⲓⲧ ⲉϥⲟⲩⲱⲛϩ ⳿ⲉⲛⲓ⳿ⲅⲣⲁⲫⲏ ⲛⲁⲛ ⳿ⲉⲃⲟⲗ.
33 Och i samma stund stodo de upp och vände tillbaka till Jerusalem; och de funno där de elva församlade, så ock de andra som hade slutit sig till dem.
ⲗ̅ⲅ̅ⲩⲟϩ ⲁⲩⲧⲱⲟⲩⲛⲟⲩ ϧⲉⲛ ϯⲟⲩⲛⲟⲩ ⳿ⲉⲧⲉ⳿ⲙⲙⲁⲩ ⲁⲩⲧⲁⲥⲑⲟ ⳿ⲉⲓⲗ̅ⲏ̅ⲙ̅ ⲟⲩⲟϩ ⲁⲩϫⲓⲙⲓ ⳿ⲙⲡⲓⲓ̅ⲁ̅ ⲉⲩⲑⲟⲩⲏⲧ ⲛⲉⲙ ⲛⲏⲉⲑⲛⲉⲙⲱⲟⲩ.
34 Och dessa sade: »Herren är verkligen uppstånden, och han har visat sig för Simon.»
ⲗ̅ⲇ̅ⲉⲩϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ϫⲉ ⲟⲛⲧⲱⲥ ⲁϥⲧⲱⲛϥ ⳿ⲛϫⲉ Ⲡ⳪ ⲟⲩⲟϩ ⲁϥⲟⲩⲟⲛϩϥ ⳿ⲉⲥⲓⲙⲱⲛ.
35 Då förtäljde de själva vad som hade skett på vägen, och huru han hade blivit igenkänd av dem, när han bröt brödet.
ⲗ̅ⲉ̅ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲛⲑⲱⲟⲩ ⲛⲁⲩⲥⲁϫⲓ ⳿ⲛⲛⲏⲉⲧϧⲉⲛ ⲡⲓⲙⲱⲓⲧ ⲛⲉⲙ ⳿ⲙ⳿ⲫⲣⲏϯ ⲧⲁϥⲟⲩⲱⲛϩ ⳿ⲉ⳿ⲣⲱⲟⲩ ϧⲉⲛ ⲡⲓⲫⲱϣ ⳿ⲛⲧⲉ ⲡⲓⲱⲓⲕ.
36 Medan de nu talade härom, stod han själv mitt ibland dem och sade till dem: »Frid vare med eder.
ⲗ̅ⲋ̅ⲛⲁⲓ ⲇⲉ ⲉⲩⲥⲁϫⲓ ⳿ⲙⲙⲱⲟⲩ ⳿ⲛⲑⲟϥ Ⲓⲏ̅ⲥ̅ ⲁϥⲟϩⲓ ⳿ⲉⲣⲁⲧϥ ϧⲉⲛ ⲧⲟⲩⲙⲏϯ ⲟⲩⲟϩ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲱⲟⲩ ϫⲉ ϯϩⲓⲣⲏⲛⲏ ⲛⲱⲧⲉⲛ.
37 Då blevo de förfärade och uppfylldes av fruktan och trodde att det var en ande de sågo.
ⲗ̅ⲍ̅ⲉⲧⲁⲩ⳿ϣⲑⲟⲣⲧⲉⲣ ⲇⲉ ⲟⲩⲟϩ ⲉⲧⲁⲩϣⲱⲡⲓ ϧⲉⲛ ⲟⲩϩⲟϯ ⲛⲁⲩⲙⲉⲩⲓ ϫⲉ ⲟⲩⲡ͞ⲛⲁ̅ ⲡⲉ ⲉⲧⲟⲩⲛⲁⲩ ⳿ⲉⲣⲟϥ.
38 Men han sade till dem: »Varför ären I så förskräckta, och varför uppstiga tvivel i edra hjärtan?
ⲗ̅ⲏ̅ⲟⲩⲟϩ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲱⲟⲩ ϫⲉ ⲉⲑⲃⲉⲟⲩ ⲧⲉⲧⲉⲛ⳿ϣⲧⲉⲣⲑⲱⲣ ⲟⲩⲟϩ ⲉⲑⲃⲉⲟⲩ ⲥⲉⲛⲏⲟⲩ ⳿ⲛϫⲉ ϩⲁⲛⲙⲉⲩⲓ ⳿ⲉϫⲉⲛ ⲛⲉⲧⲉⲛϩⲏⲧ.
39 Sen här mina händer och mina fötter, och sen att det är jag själv; ja, tagen på mig och sen. En ande har ju icke kött och ben, såsom I sen mig hava.»
ⲗ̅ⲑ̅⳿ⲁⲛⲁⲩ ⲉⲛⲁϫⲓϫ ⲛⲉⲙ ⲛⲁϭⲁⲗⲁⲩϫ ϫⲉ ⳿ⲁⲛⲟⲕ ⲡⲉ ϫⲟⲙϫⲉⲙ ⳿ⲉⲣⲟⲓ ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲁⲛⲁⲩ ϫⲉ ⳿ⲙⲙⲟⲛ ⲡ͞ⲛⲁ̅ ⳿ⲉⲟⲩⲟⲛⲧⲉϥ ⲥⲁⲣⲝ ϩⲓ ⲕⲁⲥ ⲕⲁⲧⲁ⳿ⲫⲣⲏϯ ⲉⲧⲉⲧⲉⲛⲛⲁⲩ ⲉⲣⲟⲓ ⳿ⲉⲟⲩⲟⲛ ⳿ⲙⲙⲟⲓ.
40 Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter.
ⲙ̅ⲟⲩⲟϩ ⲫⲁⲓ ⲉⲧⲁϥϫⲟϥ ⲁϥⲧⲁⲙⲱⲟⲩ ⳿ⲉⲛⲉϥϫⲓϫ ⲛⲉⲙ ⲛⲉϥϭⲁⲗⲁⲩϫ.
41 Men då de ännu icke trodde, för glädjes skull, utan allenast förundrade sig, sade han till dem: »Haven I här något att äta?»
ⲙ̅ⲁ̅ⲉⲧⲓ ⲇⲉ ⲉⲩⲟⲓ ⳿ⲛⲁⲑⲛⲁϩϯ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ϧⲉⲛ ⲡⲓⲣⲁϣⲓ ⲟⲩⲟϩ ⲉⲩⲉⲣ⳿ϣⲫⲏⲣⲓ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲱⲟⲩ ϫⲉ ⲟⲩⲟⲛⲧⲉⲧⲉⲛ ⳿ⲛⲭⲁⲓ ⳿ⲛⲟⲩⲱⲙ ⳿ⲙⲡⲁⲓⲙⲁ.
42 Då räckte de honom ett stycke stekt fisk och något av en honungskaka;
ⲙ̅ⲃ̅⳿ⲛⲑⲱⲟⲩ ⲇⲉ ⲁⲩϯ ⲛⲁϥ ⳿ⲛⲟⲩⲙⲉⲣⲟⲥ ⳿ⲛⲧⲉ ⲩⲧⲉⲃⲧ ⲉϥϫⲉϥϫⲱϥ ⲛⲉⲙ ⲟⲩⲙⲟⲩⲗϩ ⳿ⲛ⳿ⲉⲃⲓⲱ.
43 och han tog det och åt därav i deras åsyn.
ⲙ̅ⲅ̅ⲟⲩⲟϩ ⲉⲧⲁϥϭⲓ ⳿ⲙⲡⲟⲩ⳿ⲙⲑⲟ ⲁϥⲟⲩⲱⲙ.
44 Och han sade till dem: »Det är såsom jag sade till eder, medan jag ännu var bland eder, att allt måste fullbordas, som är skrivet om mig i Moses' lag och hos profeterna och i psalmerna.»
ⲙ̅ⲇ̅ⲡⲉϫⲁϥ ⲇⲉ ⲛⲱⲟⲩ ϫⲉ ⲛⲁⲓ ⲛⲉ ⲁⲥⲁϫⲓ ⲉⲧⲁⲓϫⲟⲧⲟⲩ ⲛⲱⲧⲉⲛ ⲉⲧⲓ ⲉⲓⲭⲏ ⲛⲉⲙⲱⲧⲉⲛ ϫⲉ ϩⲱϯ ⳿ⲛⲧⲟⲩϫⲱⲕ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ⳿ⲛϫⲉ ϩⲱⲃ ⲛⲓⲃⲉⲛ ⲉⲧ⳿ⲥϧⲏⲟⲩⲧ ϧⲉⲛ ⳿ⲫⲛⲟⲙⲟⲥ ⳿ⲙⲙⲱ⳿ⲩⲥⲏⲥ ⲛⲉⲙ ⲓ⳿ⲡⲣⲟⲫⲏⲧⲏⲥ ⲛⲉⲙ ⲛⲓⲯⲁⲗⲙⲟⲥ ⲉⲑⲃⲏⲧ.
45 Därefter öppnade han deras sinnen, så att de förstodo skrifterna.
ⲙ̅ⲉ̅ⲧⲟⲧⲉ ⲁϥⲟⲩⲱⲛ ⳿ⲙⲡⲟⲩϩⲏⲧ ⲉⲑⲣⲟⲩⲕⲁϯ ⳿ⲉⲛⲓ⳿ⲅⲣⲁⲫⲏ ⲟⲩⲟϩ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲱⲟⲩ.
46 Och han sade till dem: »Det är så skrivet, att Messias skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda,
ⲙ̅ⲋ̅ϫⲉ ⲥ⳿ⲥϧⲏⲟⲩⲧ ⳿ⲙⲡⲁⲓⲣⲏϯ ⲉⲑⲣⲉ Ⲡⲭ̅ⲥ̅ ϣⲉⲡ⳿ⲙⲕⲁϩ ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲛⲧⲉϥⲧⲱⲛϥ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ϧⲉⲛ ⲛⲏⲉⲑⲙⲱⲟⲩⲧ ϧⲉⲛ ⲡⲓⲙⲁϩⲅ̅ ⳿ⲛ⳿ⲉϩⲟⲟⲩ.
47 och att bättring till syndernas förlåtelse i hans namn skulle predikas bland alla folk, och först i Jerusalem.
ⲙ̅ⲍ̅ⲟⲩⲟϩ ⲛⲧⲟⲩϩⲓⲱⲓϣ ⳿ⲛⲟⲩⲙⲉⲧⲁⲛⲟⲓ⳿ⲁ ϧⲉⲛ ⲡⲉϥⲣⲁⲛ ⳿ⲉ⳿ⲡⲭⲁ ⲛⲟⲃⲓ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ϧⲉⲛ ⲛⲓⲉⲑⲛⲟⲥ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⳿ⲉⲁⲧⲉⲧⲉⲛⲉⲣϩⲏⲧⲥ ⲓⲥϫⲉⲛ ⳿ⲓⲗ̅ⲏ̅ⲙ̅.
48 I kunnen vittna härom.
ⲙ̅ⲏ̅⳿ⲛⲑⲱⲧⲉⲛ ⲧⲉⲣⲙⲉⲑⲣⲉ ϧⲁ ⲛⲁⲓ.
49 Och se, jag vill sända till eder vad min Fader har utlovat. Men I skolen stanna kvar här i staden, till dess I från höjden bliven beklädda med kraft.»
ⲙ̅ⲑ̅ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲁⲛⲟⲕ ϯⲛⲁⲟⲩⲱⲣⲡ ⳿ⲙⲡⲓⲱϣ ⳿ⲛⲧⲉ ⲡⲁⲓⲱⲧ ⳿ⲉϫⲉⲛ ⲑⲏⲛⲟⲩ ⳿ⲛⲑⲱⲧⲉⲛ ⲇⲉ ϩⲉⲙⲥⲓ ϧⲉⲛ ϯⲃⲁⲕⲓ ϣⲁⲧⲉⲧⲉⲛϭⲓ ⲛⲟⲩϫⲟⲙ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ϧⲉⲛ ⳿ⲡϭⲓⲥⲓ.
50 Sedan förde han dem ut till Betania; och där lyfte han upp sina händer och välsignade dem.
ⲛ̅ⲟⲩⲟϩ ⲁϥ⳿ⲉⲛⲟⲩ ⳿ⲉⲃⲟⲗ ϣⲁ ⲃⲏⲑⲁⲛⲓ⳿ⲁ ⲟⲩⲟϩ ⲉⲧⲁϥϥⲁⲓ ⳿ⲛⲛⲉϥϫⲓϫ ⳿ⲉ⳿ⲡϣⲱⲓ ⲁϥ⳿ⲥⲙⲟⲩ ⳿ⲉⲣⲱⲟⲩ.
51 Och medan han välsignade dem, försvann han ifrån dem och blev upptagen till himmelen.
ⲛ̅ⲁ̅ⲩⲟϩ ⲁⲥϣⲱⲡⲓ ϧⲉⲛ ⳿ⲡϫⲓⲛⲧⲉϥ⳿ⲥⲙⲟⲩ ⳿ⲉⲣⲱⲟⲩ ⲁϥⲟⲩⲱϯ ⲥⲁⲃⲟⲗ ⳿ⲙⲙⲱⲟⲩ ⲟⲩⲟϩ ⲛⲁⲩⲱⲗⲓ ⳿ⲙⲙⲟϥ ⲡⲉ ⳿ⲉ⳿ⲡϣⲱⲓ ⳿ⲉ⳿ⲧⲫⲉ.
52 Då tillbådo de honom och vände sedan tillbaka till Jerusalem, uppfyllda av stor glädje.
ⲛ̅ⲃ̅ⲟⲩⲟϩ ⳿ⲛⲑⲱⲟⲩ ⲧⲁⲩⲟⲩⲱϣⲧ ⳿ⲙⲙⲟϥ ⲁⲩⲕⲟⲧⲟⲩ ⳿ⲉ⳿ⲓⲗ̅ⲏ̅ⲙ̅ ⲛⲉⲙ ⲟⲩⲛⲓϣϯ ⳿ⲛⲣⲁϣⲓ.
53 Och de voro sedan alltid i helgedomen och lovade Gud.
ⲛ̅ⲅ̅ⲟⲩⲟϩ ⲛⲁⲩⲭⲏ ⳿ⲛⲥⲏⲟⲩ ⲛⲓⲃⲉⲛ ϧⲉⲛ ⲡⲓⲉⲣⲫⲉⲓ ⲉⲩ⳿ⲥⲙⲟⲩ ⳿ⲉⲫϯ
