Lukas 24
1 Men på första veckodagen kommo de, tidigt i själva dagbräckningen, till graven med de välluktande kryddor som de hade tillrett.
ⲁ̅ϦⲈⲚ ⲪⲞⲨⲀⲒ ⲚⲦⲈⲚⲒⲤⲀⲂⲂⲀⲦⲞⲚ ⲚϢⲞⲢⲠ ⲈⲘⲀϢⲰ ⲀⲨⲒ ⲈⲠⲒⲘϨⲀⲨ ⲈⲀⲨⲒⲚⲒ ⲚⲚⲒⲤⲐⲞⲒ ⲈⲦⲀⲨⲤⲈⲂⲦⲰⲦⲞⲨ.
2 Och de funno stenen vara bortvältrad från graven.
ⲃ̅ⲀⲨϪⲒⲘⲒ ⲆⲈ ⲘⲠⲒⲰⲚⲒ ⲈⲀⲨⲤⲔⲈⲢⲔⲰⲢϤ ⲤⲀⲂⲞⲖ ⲘⲠⲒⲘϨⲀⲨ.
3 Då gingo de ditin, men funno icke Herren Jesu kropp.
ⲅ̅ⲈⲦⲀⲨϢⲈ ⲆⲈ ⲈϦⲞⲨⲚ ⲘⲠⲞⲨϪⲈⲘ ⲠⲤⲰⲘⲀ ⲚⲦⲈⲠϬⲞⲒⲤ ⲒⲎⲤⲞⲨⲤ.
4 När de nu icke visste vad de skulle tänka härom, se, då stodo två man framför dem i skinande kläder.
ⲇ̅ⲀⲤϢⲰⲠⲒ ⲆⲈ ⲈⲨⲈⲢⲀⲠⲞⲢⲒⲤⲐⲈ ⲈⲐⲂⲈⲪⲀⲒ ϨⲎⲠⲠⲈ ⲒⲤ ⲢⲰⲘⲒ ⲂⲀⲨⲞϨⲒ ⲈⲢⲀⲦⲞⲨ ⲤⲀⲠϢⲰⲒ ⲘⲘⲰⲞⲨ ϦⲈⲚϨⲀⲚϨⲈⲂⲤⲰ ⲈⲨϨⲒⲤⲈⲦⲈⲂⲢⲎϪ ⲈⲂⲞⲖ.
5 Och de blevo förskräckta och böjde sina ansikten ned mot jorden. Då sade mannen till dem »Varför söken I den levande bland de döda?
ⲉ̅ⲈⲦⲀⲨϢⲰⲠⲒ ⲆⲈ ϦⲈⲚⲞⲨϨⲞϮ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲨⲢⲒⲔⲒ ⲘⲠⲞⲨϨⲞ ⲈⲠⲔⲀϨⲒ ⲠⲈϪⲰⲞⲨ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ ⲈⲐⲂⲈⲞⲨ ⲦⲈⲦⲈⲚⲔⲰϮ ⲚⲤⲀⲠⲈⲦⲞⲚϦ ⲚⲈⲘ ⲚⲒⲢⲈϤⲘⲰⲞⲨⲦ
6 Han är icke har, han är uppstånden. Kommen ihåg vad han talade till eder, medan han ännu var i Galileen, huru han sade:
ⲋ̅ⲚϤⲬⲎ ⲘⲠⲀⲒⲘⲀ ⲀⲚ ⲀⲖⲖⲀ ⲀϤⲦⲰⲚϤ ⲀⲢⲒⲪⲘⲈⲨⲒ ⲘⲪⲢⲎϮ ⲈⲦⲀϤⲤⲀϪⲒ ⲚⲈⲘⲰⲦⲈⲚ ⲈⲦⲒ ⲈϤϦⲈⲚ ϮⲄⲀⲖⲒⲖⲈⲀ
7 'Människosonen måste bliva överlämnad i syndiga människors händer och bliva korsfäst; men på tredje dagen skall han uppstå igen.'»
ⲍ̅ⲈϤϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ϨⲰϮ ⲚⲦⲞⲨϮ ⲘⲠϢⲎ ⲢⲒ ⲘⲪⲢⲰⲘⲒ ⲈϦⲢⲎⲒ ⲈⲚⲈⲚϪⲒϪ ⲚϨⲀⲚⲢⲰⲘⲒ ⲚⲢⲈϤⲈⲢⲚⲞⲂⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲤⲈⲀϢϤ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲦⲈϤⲦⲰⲚϤ ϦⲈⲚⲠⲒⲘⲀϨⲄ ⲚⲈϨⲞⲞⲨ.
8 Då kommo de ihåg hans ord.
ⲏ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲈⲢⲪⲘⲈⲨⲒ ⲚⲚⲈϤⲤⲀϪⲒ
9 Och de vände tillbaka från graven och omtalade allt detta för de elva och för alla de andra. --
ⲑ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀⲨⲦⲀⲤⲐⲞ ⲈⲂⲞⲖ ϨⲀ ⲠⲒⲘϨⲀⲨ ⲀⲨⲦⲀⲘⲈ ⲠⲒⲒⲀ ⲈⲚⲀⲒ ⲦⲎⲢⲞⲨ ⲚⲈⲘ ⲚⲒⲤⲰϪⲠ ⲦⲎⲢⲞⲨ.
10 Kvinnorna voro Maria från Magdala och Johanna och den Maria som var Jakobs moder. Och jämväl de andra kvinnorna instämde med dem och sade detsamma till apostlarna.
ⲓ̅ⲚⲈ ⲘⲀⲢⲒⲀ ⲆⲈ ⲦⲈ ϮⲘⲀⲄⲆⲀⲖⲒⲚⲎ ⲚⲈⲘ ⲒⲰⲀⲚⲚⲀ ⲚⲈⲘ ⲘⲀⲢⲒⲀ ⲚⲦⲈⲒⲀⲔⲰⲂⲞⲤ ⲚⲈⲘ ⲠⲤⲰϪⲠ ⲈⲐⲚⲈⲘⲰⲞⲨ ⲚⲎ ⲈⲚⲀⲨϪⲰ ⲚⲚⲀⲒ ⲚⲚⲒⲀⲠⲞⲤⲦⲞⲖⲞⲤ
11 Deras ord syntes dock för dessa vara löst tal, och de trodde dem icke.
ⲓ̅ⲁ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲞⲨⲰⲚϨ ⲚϪⲈⲚⲀⲒⲤⲀϪⲒ ⲘⲠⲞⲨⲘⲐⲞ ⲈⲂⲞⲖ ⲘⲪⲢⲎϮ ⲚⲞⲨⲈⲂϢⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨⲦⲈⲚϨⲞⲦⲞⲨ ⲀⲚ ⲠⲈ.
12 Men Petrus stod upp och skyndade till graven; och när han lutade sig ditin såg han där allenast linnebindlarna. Sedan gick han hem till sitt, uppfylld av förundran över det som hade skett.
ⲓ̅ⲃ̅ⲠⲈⲦⲢⲞⲤ ⲆⲈ ⲀϤⲦⲰⲚϤ ⲀϤϬⲞϪⲒ ⲈⲠⲒⲘϨⲀⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲤⲞⲘⲤ ⲈϦⲞⲨⲚ ⲀϤⲚⲀⲨ ⲈⲚⲒϨⲂⲰⲤ ⲘⲘⲀⲨⲀⲦⲞⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲀϤϢⲈ ⲚⲀϤ ⲈⲠⲈϤⲎⲒ ⲈϤⲈⲢϢⲪⲎⲢⲒ ⲘⲪⲎ ⲈⲦⲀϤϢⲰⲠⲒ.
13 Men två av dem voro samma dag stadda på vandring till en by som hette Emmaus, och som låg sextio stadiers väg från Jerusalem.
ⲓ̅ⲅ̅ⲞⲨⲞϨ ϨⲎⲠⲠⲈ ⲒⲤ ⲂⲈⲂⲞⲖ ⲚϦⲎⲦⲞⲨ ⲚⲀⲨⲘⲞϢⲒ ⲠⲈ ϦⲈⲚⲠⲒⲈϨⲞⲞⲨ ⲈⲦⲈⲘⲘⲀⲨ ⲈⲨⲚⲀ ⲈⲞⲨϮⲘⲒ ⲈⲤⲞⲨⲎⲞⲨ ⲚⲒⲈⲢⲞⲤⲀⲖⲎⲘ ⲚⲀⲨ ⲜⲚⲤⲦⲀⲆⲒⲞⲚ ⲈⲠⲈⲤⲢⲀⲚ ⲈⲘⲘⲀⲞⲨⲤ.
14 Och de samtalade med varandra om allt detta som hade skett.
ⲓ̅ⲇ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲐⲰⲞⲨ ⲚⲀⲨⲤⲀϪⲒ ⲚⲈⲘ ⲚⲞⲨⲈⲢⲎ ⲞⲨ ⲈⲐⲂⲈ ⲚⲀⲒ ⲦⲎⲢⲞⲨ ⲈⲦⲀϤϢⲰⲠⲒ.
15 Medan de nu samtalade och överlade med varandra, nalkades Jesus själv och gick med dem.
ⲓ̅ⲉ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤϢⲰⲠⲒ ⲈⲨⲤⲀϪⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲨⲔⲰϮ ⲚⲐⲞϤ ϨⲰϤ ⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲀϤϦⲰⲚⲦ ⲈⲢⲰⲞⲨ ⲀϤⲘⲞϢⲒ ⲚⲈⲘⲰⲞⲨ.
16 Men deras ögon voro tillslutna, så att de icke kände igen honom.
ⲓ̅ⲋ̅ⲚⲀⲨⲀⲘⲞⲚⲒ ⲆⲈ ⲚⲚⲞⲨⲂⲀⲖ ⲈϢⲦⲈⲘⲤⲞⲨⲰⲚϤ.
17 Och han sade till dem: »Vad är det I talen om med varandra, medan I gån här?» Då stannade de och sågo bedrövade ut.
ⲓ̅ⲍ̅ⲠⲈϪⲀϤ ⲆⲈ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ ⲚⲀⲒⲤⲀϪⲒ ⲞⲨ ⲚⲈⲈⲦⲈⲦⲈⲚϪⲰ ⲘⲘⲰⲞⲨ ⲚⲈⲘ ⲚⲈⲦⲈⲚⲈⲢⲎⲞⲨ ⲈⲢⲈⲦⲈⲚⲘⲞϢⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲞϨⲒ ⲈⲢⲀⲦⲞⲨ ⲈⲨⲞⲔⲈⲘ.
18 Och den ene, som hette Kleopas, svarade och sade till honom: »Du är väl en främling i Jerusalem, den ende som icke har hört vad där har skett i dessa dagar?»
ⲓ̅ⲏ̅ⲀϤⲈⲢⲞⲨⲰ ⲆⲈ ⲚϪⲈⲞⲨⲀⲒ ⲈⲠⲈϤⲢⲀⲚ ⲠⲈ ⲔⲖⲈⲞⲠⲀⲤ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲀϤ ϪⲈ ⲚⲐⲞⲔ ⲘⲘⲀⲨⲀⲦⲔ ⲈⲦϢⲞⲠ ϦⲈⲚⲒⲈⲢⲞⲤⲀⲖⲎⲘ ⲞⲨⲞϨ ⲘⲠⲈⲔⲈⲘⲒ ⲈⲚⲎ ⲈⲦⲀⲨϢⲰⲠⲒ ⲚϦⲎⲦⲤ ϦⲈⲚⲚⲀⲒⲈϨⲞⲞⲨ.
19 Han frågade dem: »Vad då?» De svarade honom: »Det som har skett med Jesus från Nasaret, vilken var en profet, mäktig i gärningar och ord inför Gud och allt folket:
ⲓ̅ⲑ̅ⲞⲨⲞϨ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ ⲞⲨ ⲚⲈⲚⲐⲰⲞⲨ ⲆⲈ ⲠⲈϪⲰⲞⲨ ⲚⲀϤ ϪⲈ ⲚⲎ ⲈⲦⲀⲨϢⲰⲠⲒ ⲚⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲠⲒⲢⲈⲘⲚⲀⲌⲀⲢⲈⲐ ⲪⲎ ⲈⲦⲀϤϢⲰⲠⲒ ⲚⲞⲨⲢⲰⲘⲒ ⲘⲠⲢⲞⲪⲎⲦⲎⲤ ⲈⲞⲨⲞⲚ ϢϪⲞⲘ ⲘⲘⲞϤ ϦⲈⲚⲠϨⲰⲂ ⲚⲈⲘ ⲠⲤⲀϪⲒ ⲘⲠⲈⲘⲐⲞ ⲘⲪⲚⲞⲨϮ ⲚⲈⲘ ⲠⲒⲖⲀⲞⲤ ⲦⲎⲢϤ
20 huru nämligen våra överstepräster och rådsherrar hava utlämnat honom till att dömas till döden och hava korsfäst honom.
ⲕ̅ϨⲰⲤⲆⲈ ⲀⲨⲦⲎⲒϤ ⲚϪⲈⲚⲒⲀⲢⲬⲒⲈⲢⲈⲨⲤ ⲚⲈⲘ ⲚⲒⲀⲢⲬⲰⲚ ⲈⲨϨⲀⲠ ⲚⲦⲈⲪⲘⲞⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲀϢϤ.
21 Men vi hoppades att han var den som skulle förlossa Israel. Och likväl, till allt detta kommer att det redan är tredje dagen sedan detta skedde.
ⲕ̅ⲁ̅ⲀⲚⲞⲚ ⲆⲈ ⲀⲚⲈⲢϨⲈⲖⲠⲒⲤ ϪⲈ ⲪⲀⲒ ⲠⲈⲐⲚⲀⲤⲰϮ ⲘⲠⲒⲤⲖ ⲀⲖⲖⲀ ⲚⲈⲘ ⲚⲀⲒ ⲦⲎⲢⲞⲨ ⲦⲈϤⲘⲀϨⲄ ⲚⲈϨⲞⲞⲨ ⲠⲈ ⲪⲀⲒ ⲒⲤϪⲈⲚ ⲈⲦⲀ ⲚⲀⲒ ϢⲰⲠⲒ.
22 Men nu hava därjämte några av våra kvinnor gjort oss häpna; ty sedan de bittida på morgonen hade varit vid graven
ⲕ̅ⲃ̅ⲀⲖⲖⲀ ⲚⲈⲘ ϨⲀⲚⲔⲈϨⲒⲞⲘⲒ ⲈⲂⲞⲖ ⲚϦⲎⲦⲈⲚ ⲀⲨⲐⲢⲈⲚⲈⲢϢⲪⲎⲢⲒ ⲈⲀⲨϢⲈ ⲚⲰⲞⲨ ⲈⲠⲒⲘϨⲀⲨ ⲚϢⲰⲢⲠ
23 och icke funnit hans kropp, kommo de igen och sade att de till och med hade sett en änglasyn, och änglarna hade sagt att han levde.
ⲕ̅ⲅ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲈⲘⲠⲞⲨϪⲈⲘ ⲠⲈϤⲤⲰⲘⲀ ⲀⲨⲒ ⲈⲨϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ⲀⲚⲚⲀⲨ ⲈⲞⲨⲞⲨⲰⲚϨ ⲚⲦⲈϨⲀⲚⲀⲄⲄⲈⲖⲞⲤ ⲚⲎ ⲈⲦϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ⲈⲢⲞϤ ϪⲈ ϤⲞⲚϦ
24 Och när några av dem som voro med oss gingo bort till graven, funno de det vara så som kvinnorna hade sagt, men honom själv sågo de icke.»
ⲕ̅ⲇ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨϢⲈ ⲚⲰⲞⲨ ⲚϪⲈϨⲀⲚⲞⲨⲞⲚ ⲈⲂⲞⲖ ⲚϦⲎⲦⲈⲚ ⲈⲠⲒⲘϨⲀⲨ ⲀⲨϪⲒⲘⲒ ⲘⲪⲢⲎϮ ⲈⲦⲀ ⲚⲒⲔⲈϨⲒⲞⲘⲒ ϪⲞⲤ ⲚⲐⲞϤ ⲆⲈ ⲘⲠⲞⲨⲚⲀⲨ ⲈⲢⲞϤ
25 Då sade han till dem: »O, huru oförståndiga ären I icke och tröghjärtade till att tro på allt vad profeterna hava talat!
ⲕ̅ⲉ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲐⲞϤ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ Ⲱ- ⲚⲒⲀⲚⲞⲎⲦⲞⲤ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲞⲤⲔ ϦⲈⲚⲠⲞⲨϨⲎⲦ ⲈⲚⲀϨϮ ⲈϨⲰⲂ ⲚⲒⲂⲈⲚ ⲈⲦⲀⲨⲤⲀϪⲒ ⲘⲘⲰⲞⲨ ⲚϪⲈⲚⲒⲠⲢⲞⲪⲎⲦⲎⲤ
26 Måste icke Messias lida detta, för I att så ingå i sin härlighet?»
ⲕ̅ⲋ̅ⲘⲎ ⲚⲀⲤⲬⲎ ⲀⲚ ⲈⲐⲢⲈ ⲠⲬⲢⲒⲤⲦⲞⲤ ϬⲒ ⲚⲚⲀⲒⲘⲔⲀⲨϨ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲦⲈϤϢⲈ ⲈϦⲞⲨⲚ ⲈⲠⲈϤⲰⲞⲨ.
27 Och han begynte att genomgå Moses och alla profeterna och uttydde för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom.
ⲕ̅ⲍ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲈⲢϨⲎⲦⲤ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲘⲰⲨⲤⲎⲤ ⲚⲈⲘ ⲚⲒⲠⲢⲞⲪⲎⲦⲎⲤ ⲦⲎⲢⲞⲨ ⲚⲀϤⲈⲢⲘⲎ ⲚⲈⲨⲒⲚ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ ⲞⲨ ⲚⲈⲚⲎ ⲈⲦϦⲈⲚ ⲚⲒⲄⲢⲀⲪⲎ ⲦⲎⲢⲞⲨ ⲈⲐⲂⲎⲦϤ.
28 När de nu nalkades byn dit de voro på väg, ställde han sig som om han ville gå vidare.
ⲕ̅ⲏ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨϦⲰⲚⲦ ⲈⲠⲒϮⲘⲒ ⲈⲚⲀⲨⲚⲀϢⲈ ⲈⲢⲞϤ ⲚⲐⲞϤ ⲆⲈ ⲀϤⲈⲢ ⲘⲪⲢⲎϮ ⲈϤⲚⲀⲞⲨⲈⲒ ⲈϤⲘⲞϢⲒ.
29 Men de nödgade honom och sade: »Bliv kvar hos oss, ty det lider mot aftonen, och dagen nalkas redan sitt slut.» Då gick han ditin och stannade kvar hos dem.
ⲕ̅ⲑ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨⲀⲘⲞⲚⲒ ⲘⲘⲞϤ ⲚϪⲞⲚⲤ ⲈⲨϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ⲞϨⲒ ⲚⲈⲘⲀⲚ ϪⲈ ⲢⲞⲨϨⲒ ⲞⲨⲞϨ ϨⲎⲆⲎ ⲀϤⲢⲒⲔⲒ ⲚϪⲈⲠⲒⲈϨⲞⲞⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲀϤⲒ ⲈϦⲞⲨⲚ ϪⲈ ⲚⲦⲈϤⲞϨⲒ ⲚⲈⲘⲰⲞⲨ.
30 Och när han nu låg till bords med dem, tog han brödet och välsignade och bröt det och räckte åt dem.
ⲗ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤϢⲰⲠⲒ ⲈⲦⲀϤⲢⲰⲦⲈⲂ ⲚⲈⲘⲰⲞⲨ ⲈⲦⲀϤϬⲒ ⲘⲠⲒⲰⲒⲔ ⲀϤⲤⲘⲞⲨ ⲈⲢⲞϤ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤⲪⲀϢϤ ⲚⲀϤϮ ⲚⲰⲞⲨ ⲠⲈ.
31 Därvid öppnades deras ögon, så att de kände igen honom. Men då försvann han ur deras åsyn.
ⲗ̅ⲁ̅ⲚⲐⲰⲞⲨ ⲆⲈ ⲀⲚⲞⲨⲂⲀⲖ ⲞⲨⲰⲚ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲤⲞⲨⲰⲚϤ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲐⲞϤ ⲀϤⲈⲢⲀⲐⲞⲨⲰⲚϨ ⲈⲂⲞⲖ ϨⲀⲢⲰⲞⲨ.
32 Och de sade till varandra: »Voro icke våra hjärtan brinnande i oss, när han talade med oss på vägen och uttydde skrifterna för oss?»
ⲗ̅ⲃ̅ⲞⲨⲞϨ ⲠⲈϪⲰⲞⲨ ⲚⲚⲞⲨⲈⲢⲎⲞⲨ ϪⲈ ⲘⲎ ⲚⲀⲢⲈ ⲚⲈⲚϨⲎⲦ ⲢⲞⲔϨ ⲀⲚ ⲠⲈ ⲚϦⲢⲎⲒ ⲚϦⲎⲦⲈⲚ ϨⲰⲤ ⲈϤⲤⲀϪⲒ ⲚⲈⲘⲀⲚ ϦⲈⲚⲠⲒⲘⲰⲒⲦ ⲈϤⲞⲨⲰⲚϨ ⲚⲚⲒⲄⲢⲀⲪⲎ ⲚⲀⲚ
33 Och i samma stund stodo de upp och vände tillbaka till Jerusalem; och de funno där de elva församlade, så ock de andra som hade slutit sig till dem.
ⲗ̅ⲅ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲦⲰⲞⲨⲚⲞⲨ ϦⲈⲚϮⲞⲨⲚⲞⲨ ⲈⲦⲈⲘⲘⲀⲨ ⲀⲨⲦⲀⲤⲐⲞ ⲈⲒⲈⲢⲞⲤⲀⲖⲎⲘ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨϪⲒⲘⲒ ⲘⲠⲒⲒⲀ ⲈⲨⲐⲞⲨⲎⲦ ⲚⲈⲘ ⲚⲎ ⲈⲐⲚⲈⲘⲰⲞⲨ
34 Och dessa sade: »Herren är verkligen uppstånden, och han har visat sig för Simon.»
ⲗ̅ⲇ̅ⲈⲨϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ⲞⲚⲦⲰⲤ ⲀϤⲦⲰⲚϤ ⲚϪⲈⲠϬⲞⲒⲤ ⲞⲨⲞϨ ⲀϤⲞⲨⲞⲚϨϤ ⲈⲤⲒⲘⲰⲚ
35 Då förtäljde de själva vad som hade skett på vägen, och huru han hade blivit igenkänd av dem, när han bröt brödet.
ⲗ̅ⲉ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲐⲰⲞⲨ ⲚⲀⲨⲤⲀϪⲒ ⲚⲚⲎ ⲈⲦϦⲈⲚ ⲠⲒⲘⲰⲒⲦ ⲚⲈⲘ ⲘⲪⲢⲎϮ ⲈⲦⲀϤⲞⲨⲰⲚϨ ⲈⲢⲰⲞⲨ ϦⲈⲚⲠⲒⲪⲰϢ ⲚⲦⲈⲠⲒⲰⲒⲔ.
36 Medan de nu talade härom, stod han själv mitt ibland dem och sade till dem: »Frid vare med eder.
ⲗ̅ⲋ̅ⲚⲀⲒ ⲆⲈ ⲈⲨⲤⲀϪⲒ ⲘⲘⲰⲞⲨ ⲚⲐⲞϤ ⲒⲎⲤⲞⲨⲤ ⲀϤⲞϨⲒ ⲈⲢⲀⲦϤ ϦⲈⲚⲦⲞⲨⲘⲎϮ ⲞⲨⲞϨ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ ϮϨⲒⲢⲎⲚⲎ ⲚⲰⲦⲈⲚ
37 Då blevo de förfärade och uppfylldes av fruktan och trodde att det var en ande de sågo.
ⲗ̅ⲍ̅ⲈⲦⲀⲨϢⲐⲞⲢⲦⲈⲢ ⲆⲈ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀⲨϢⲰⲠⲒ ϦⲈⲚⲞⲨϨⲞϮ ⲚⲀⲨⲘⲈⲨⲒ ϪⲈ ⲞⲨⲠⲚⲈⲨⲘⲀⲠⲈ ⲈⲦⲞⲨⲚⲀⲨ ⲈⲢⲞϤ.
38 Men han sade till dem: »Varför ären I så förskräckta, och varför uppstiga tvivel i edra hjärtan?
ⲗ̅ⲏ̅ⲞⲨⲞϨ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ ⲈⲐⲂⲈⲞⲨ ⲦⲈⲦⲈⲚϢⲦⲈⲢⲐⲰⲢ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲐⲂⲈⲞⲨ ⲤⲈⲚⲎⲞⲨ ⲚϪⲈϨⲀⲚⲘⲈⲨⲒ ⲈϪⲈⲚ ⲚⲈⲦⲈⲚϨⲎⲦ
39 Sen här mina händer och mina fötter, och sen att det är jag själv; ja, tagen på mig och sen. En ande har ju icke kött och ben, såsom I sen mig hava.»
ⲗ̅ⲑ̅ⲀⲚⲀⲨ ⲈⲚⲀϪⲒϪ ⲚⲈⲘ ⲚⲀϬⲀⲖⲀⲨϪ ϪⲈ ⲀⲚⲞⲔ ⲠⲈ ϪⲞⲘϪⲈⲘ ⲈⲢⲞⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲚⲀⲨ ϪⲈ ⲘⲘⲞⲚ ⲠⲚⲈⲨⲘⲀⲈⲞⲨⲞⲚⲦⲈϤ ⲤⲀⲢⲜ ϨⲒ ⲔⲀⲤ ⲔⲀⲦⲀ ⲪⲢⲎϮ ⲈⲦⲈⲦⲈⲚⲚⲀⲨ ⲈⲢⲞⲒ ⲈⲞⲨⲞⲚ ⲘⲘⲞⲒ.
40 Och när han hade sagt detta, visade han dem sina händer och sina fötter.
ⲙ̅ⲞⲨⲞϨ ⲪⲀⲒ ⲈⲦⲀϤϪⲞϤ ⲀϤⲦⲀⲘⲰⲞⲨ ⲈⲚⲈϤϪⲒϪ ⲚⲈⲘ ⲚⲈϤϬⲀⲖⲀⲨϪ.
41 Men då de ännu icke trodde, för glädjes skull, utan allenast förundrade sig, sade han till dem: »Haven I här något att äta?»
ⲙ̅ⲁ̅ⲈⲦⲒ ⲆⲈ ⲈⲨⲞⲒ ⲚⲀⲐⲚⲀϨϮ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲠⲒⲢⲀϢⲒ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲨⲈⲢϢⲪⲎⲢⲒ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ ⲞⲨⲞⲚⲦⲈⲦⲈⲚ ⲚⲬⲀⲒ ⲚⲞⲨⲰⲘ ⲘⲠⲀⲒⲘⲀ.
42 Då räckte de honom ett stycke stekt fisk och något av en honungskaka;
ⲙ̅ⲃ̅ⲚⲐⲰⲞⲨ ⲆⲈ ⲀⲨϮ ⲚⲀϤ ⲚⲞⲨⲘⲈⲢⲞⲤ ⲚⲦⲈⲞⲨⲦⲈⲂⲦ ⲈϤϪⲈϤϪⲰϤ ⲚⲈⲘ ⲞⲨⲘⲞⲨⲖϨ ⲚⲈⲂⲒⲰ.
43 och han tog det och åt därav i deras åsyn.
ⲙ̅ⲅ̅ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤϬⲒ ⲘⲠⲞⲨⲘⲐⲞ ⲀϤⲞⲨⲰⲘ.
44 Och han sade till dem: »Det är såsom jag sade till eder, medan jag ännu var bland eder, att allt måste fullbordas, som är skrivet om mig i Moses' lag och hos profeterna och i psalmerna.»
ⲙ̅ⲇ̅ⲠⲈϪⲀϤ ⲆⲈ ⲚⲰⲞⲨ ϪⲈ ⲚⲀⲒ ⲚⲈⲚⲀⲤⲀϪⲒ ⲈⲦⲀⲒϪⲞⲦⲞⲨ ⲚⲰⲦⲈⲚ ⲈⲦⲒ ⲈⲒⲬⲎ ⲚⲈⲘⲰⲦⲈⲚ ϪⲈ ϨⲰϮ ⲚⲦⲞⲨϪⲰⲔ ⲈⲂⲞⲖ ⲚϪⲈϨⲰⲂ ⲚⲒⲂⲈⲚ ⲈⲦⲤϦⲎⲞⲨⲦ ϦⲈⲚⲪⲚⲞⲘⲞⲤ ⲘⲘⲰⲨⲤⲎⲤ ⲚⲈⲘ ⲚⲒⲠⲢⲞⲪⲎⲦⲎⲤ ⲚⲈⲘ ⲚⲒⲮⲀⲖⲘⲞⲤ ⲈⲐⲂⲎⲦ
45 Därefter öppnade han deras sinnen, så att de förstodo skrifterna.
ⲙ̅ⲉ̅ⲦⲞⲦⲈ ⲀϤⲞⲨⲰⲚ ⲘⲠⲞⲨϨⲎⲦ ⲈⲐⲢⲞⲨⲔⲀϮ ⲈⲚⲒⲄⲢⲀⲪⲎ ⲞⲨⲞϨ ⲠⲈϪⲀϤ ⲚⲰⲞⲨ.
46 Och han sade till dem: »Det är så skrivet, att Messias skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda,
ⲙ̅ⲋ̅ϪⲈ ⲀⲤⲤϦⲎⲞⲨⲦ ⲘⲠⲀⲒⲢⲎϮ ⲈⲐⲢⲈ ⲠⲬⲢⲒⲤⲦⲞⲤ ϢⲈⲠⲘⲔⲀϨ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲦⲈϤⲦⲰⲚϤ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲚⲎ ⲈⲐⲘⲰⲞⲨⲦ ϦⲈⲚⲠⲒⲘⲀϨⲄ ⲚⲈϨⲞⲞⲨ
47 och att bättring till syndernas förlåtelse i hans namn skulle predikas bland alla folk, och först i Jerusalem.
ⲙ̅ⲍ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲦⲞⲨϨⲒⲰⲒϢ ⲚⲞⲨⲘⲈⲦⲀⲚⲞⲒⲀ ϦⲈⲚⲠⲈϤⲢⲀⲚ ⲈⲠⲬⲀ ⲚⲞⲂⲒ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲚⲒⲈⲐⲚⲞⲤ ⲦⲎⲢⲞⲨ ⲈⲀⲦⲈⲦⲈⲚⲈⲢϨⲎⲦⲤ ⲒⲤϪⲈⲚ ⲒⲈⲢⲞⲤⲀⲖⲎⲘ.
48 I kunnen vittna härom.
ⲙ̅ⲏ̅ⲚⲐⲰⲦⲈⲚ ⲈⲦⲈⲢⲘⲈⲐⲢⲈ ϦⲀ ⲚⲀⲒ
49 Och se, jag vill sända till eder vad min Fader har utlovat. Men I skolen stanna kvar här i staden, till dess I från höjden bliven beklädda med kraft.»
ⲙ̅ⲑ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲚⲞⲔ ϮⲚⲀⲞⲨⲰⲢⲠ ⲘⲠⲒⲰϢ ⲚⲦⲈⲠⲀⲒⲰⲦ ⲈϪⲈⲚ ⲐⲎⲚⲞⲨ ⲚⲐⲰⲦⲈⲚ ⲆⲈ ϨⲈⲘⲤⲒ ϦⲈⲚϮⲂⲀⲔⲒ ϢⲀⲦⲈⲦⲈⲚϬⲒ ⲚⲞⲨϪⲞⲘ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲠϬⲒⲤⲒ.
50 Sedan förde han dem ut till Betania; och där lyfte han upp sina händer och välsignade dem.
ⲛ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀϤⲈⲚⲞⲨ ⲈⲂⲞⲖ ϢⲀ ⲂⲎⲐⲀⲚⲒⲀ ⲞⲨⲞϨ ⲈⲦⲀϤϤⲀⲒ ⲚⲚⲈϤϪⲒϪ ⲈⲠϢⲰⲒ ⲀϤⲤⲘⲞⲨ ⲈⲢⲰⲞⲨ.
51 Och medan han välsignade dem, försvann han ifrån dem och blev upptagen till himmelen.
ⲛ̅ⲁ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲤϢⲰⲠⲒ ϦⲈⲚⲠϪⲒⲚⲦⲈϤⲤⲘⲞⲨ ⲈⲢⲰⲞⲨ ⲀϤⲞⲨⲰϮ ⲤⲀⲂⲞⲖ ⲘⲘⲰⲞⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨⲰⲖⲒ ⲘⲘⲞϤ ⲠⲈ ⲈⲠϢⲰⲒ ⲈⲦⲪⲈ.
52 Då tillbådo de honom och vände sedan tillbaka till Jerusalem, uppfyllda av stor glädje.
ⲛ̅ⲃ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲐⲰⲞⲨ ⲈⲦⲀⲨⲞⲨⲰϢⲦ ⲘⲘⲞϤ ⲀⲨⲔⲞⲦⲞⲨ ⲈⲒⲈⲢⲞⲤⲀⲖⲎⲘ ⲚⲈⲘ ⲞⲨⲚⲒϢϮ ⲚⲢⲀϢⲒ
53 Och de voro sedan alltid i helgedomen och lovade Gud.
ⲛ̅ⲅ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲀⲨⲬⲎ ⲚⲤⲎⲞⲨ ⲚⲒⲂⲈⲚ ϦⲈⲚⲠⲒⲈⲢⲪⲈⲒ ⲈⲨⲤⲘⲞⲨ ⲈⲪⲚⲞⲨϮ.
