Lukas 23
1 Och de stodo upp, hela hopen, och förde honom till Pilatus.
Bhemelela obungano gwonti, bhatwala hwa Pilato.
2 Där begynte de anklaga honom och sade: »Vi hava funnit att denne man förleder vårt folk och vill förhindra att man giver kejsaren skatt, och att han säger sig vara Messias, en konung.»
Bhandile hutake, bhayanga, “Tilolile ono natezya itaifa lyetu na bhazubhile abhantu bhagaje hupele Okaisari, esonga ayanjile eyaje omwhale yoyo ni Klisiti, Mwene.”
3 Då frågade Pilatus honom och sade: Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»
Pilato wabhozya, wayanga, “Awe wewe omwene Owayahudi?” Wagalula wabhabhola, “Awe wayanga.”
4 Men Pilatus sade till översteprästerna och till folket: »Jag finner intet brottsligt hos denne man.»
Pilato wabhola agosi abhemakohani na mabungono, “Sendilola izu lyalili libhibhi hwa mntu ono”.
5 Då blevo de ännu ivrigare och sade: »Han uppviglar med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån Galileen och ända hit.»
Wape bhahwikazile sana, bhayanga, “Abhasonje sonje abhantu, amanyizyaga evyahudi yonti, afume Galilaya mpaka ohu.”
6 När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen.
U Pilato nawovwa ego abhozyezye nkashele ono mntu wa Hugalilaya?
7 Och då han fick veta att han var från det land som lydde under Herodes' välde, sände han honom bort till Herodes, som under dessa dalar också var i Jerusalem.
Na apete enongwa eyaje alichini wa Herode, atwalile wa Herode, afwanaje omwahale wape ahali hu Yerusalemu ensiku ezyo.
8 När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad, ty han hade sedan lång tid velat se honom; han hade nämligen hört talas om honom, och han hoppades nu att få se honom göra något tecken.
Na Herode nalolile u Yesu ashimile tee afwanaje ali ahwanza tee hulole afume ensiku nyinji. Afwane nesho ayovwezye enongwe zyakwe, wasobhela alole ishala yebhambilwe nomwahale.
9 Men fastän han ställde ganska många frågor på Jesus, svarade denne honom intet.
Wabhozya enongwa nyinji omwahale sewagalulo lyalyonti.
10 Och översteprästerna och de skriftlärde stodo där och anklagade honom häftigt.
Agosi abhemakuhani na simbi bhimelela bhataka humaha gonti.
11 Men Herodes och hans krigsfolk bemötte honom med förakt och begabbade honom; och sedan de hade satt på honom en lysande klädnad, sände de honom tillbaka till Pilatus.
Basi Herode wabhombo lema, pandwemo na sikali bhakwe, wasolanya na wakwalizye amenda amenza, esho wawezye hwa Pilato.
12 Och Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; Förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap.
Basi isiku lila Herode na Pilato bhakonde ne abhe lafiki afwanaje epo ahwanda bhali bhavisenye bhebho hwe bhebho.
13 Sedan kallade Pilatus tillhopa översteprästerna och rådsherrarna och folket
Na Pilato wabhatanya agosi wa makuhani na gosi na bhantu,
14 och sade till dem: »I haven fört till mig denne man och sagt att han förleder folket; och jag har nu i eder närvaro anställt rannsakning med honom, men icke funnit honom skyldig till något av det som I anklagen honom för.
Wabhola, “Mntu ono mletile hwiline nensheje atezyo abhantu nane enyaa, enamuye amambo gakwe hwitagalila lyenyu, ka sendilolile hwamwahale ikosa lyalyonti katika enongwa zya mtakile.
15 Och ej heller Herodes har funnit honom skyldig; han har ju sänt honom tillbaka till oss. I sen alltså att denne icke har gjort något som förtjänar döden.
Wala, hata o Herode, nkashile awezizye hwilite basi enyua, sagalilole enongwa yayonti lyabhombile lyali hwanziwa aje afwanje.
16 Därför vill jag giva honom lös, medan jag har tuktat honom.»
Esho basi embahuwelele nahumwalule.
(Esho, Pilato yukazimisizye humwaulile ofungwa omo isiku elye esikulukulu).
18 Då skriade hela hopen och sade: »Hav bort denne, och giv oss Barabbas lös.»
Bhahwaga ibwago wonti pandwemo bhayanga, “Mwefwe ono, otuulile o Baraba!”
19 (Denne man hade blivit kastad i fängelse på grund av ett upplopp, som hade ägt rum i staden, och för ett dråps skull.)
Wape mntu watagwelwe mwijele kwaji fitina efumile hwiboma, kwajili yengoga.
20 Åter talade Pilatus till dem, ty han önskade att kunna giva Jesus lös.
Basi Pilato wayanga nabho mala habhele hushila shanzaga humwaulile u Yesu.
21 Men de ropade emot honom: »Korsfäst, korsfäst honom!»
Lelo bhabwaga ibwago, bhayanga, “Msulubishe, msulubishe.”
22 Då talade han till dem för tredje gången och frågade: »Vad ont har denne då gjort? Jag har icke funnit honom skyldig till något som förtjänar döden Därför vill jag giva honom lös, sedan jag har tuktat honom.»
Wabhola emala eyatatu, afwane wele, ono abhombile mabhibhi wele, sendolile hwamwahale enongwa zyazihwanziwa aje afwe, basi nkashele na welela embahumwaile.”
23 Men de lågo över honom med höga rop och begärde att han skulle låta korsfästa honom; och deras rop blevo honom övermäktiga.
Lelo bhafumia amazu hunguvu zyonti, bhabhabha asulubiwe. Amazu gabho gamena.
24 Då dömde Pilatus att så skulle ske, som de begärde.
Pilato walonga aje gabhahwunza gubhombeshe.
25 Och han lösgav den man de begärde, den som hade blivit kastad i fängelse för upplopp och dråp; men Jesus utlämnade han, för att med honom skulle ske efter deras vilja.
Wamwaula ola yabhatajile mwisela kwajili eyefilina nu negoga, ola yabhamwanzaga wafumia o Yesu bhabhombele shabhahwanza.
26 När de sedan förde bort honom, fingo de fatt en man, Simon från Cyrene, som kom utifrån marken; på honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus.
Nabhalai bhahusogotya, bhakhatu omntu omo, o Simoni Omkirene, ali afumile hugonda bhalweha ikhobhanyo aweje hwikhosi lyakwe u Yesu.
27 Men en stor hop folk följde med honom, bland dem också kvinnor som jämrade sig och gräto över honom.
Obungano ogosi owabhantu bhalondolela na bhashe bhabhali bhahikhoma evifubha na huzundelele.
28 Då vände Jesus sig om till dem och sade: »I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn.
U Yesu wabhagulushila wayanga amwe mwalendu abhahu Yerusalemu, msuhandilele ane, shwililasi enafsi zyenu na bhana bhenyu.
29 Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di.'
Eshi, enyi ensiku zihwenze nabhayinga hafu bhabhuli bhagumba nufyanda vyao vyase vipapa na mabhelo ga segahwosya.
30 Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss.'
Esho nabhayanda agabhozye amagamba tigweleli notugamba tigubekayi.
31 Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!»
Afwanaje nkashile bhabhomba amambo ega hwikwi ilyoro, ebhabhe wele hwilyo?”
32 Jämväl två andra, två ogärningsmän, fördes ut för att avlivas tillika med honom.
Bhatwala bhabhele abhamwabho abhe makasa bhabudwe pandwemo nuwo.
33 Och när de hade kommit till den plats som kallades »Huvudskallen» korsfäste de honom där, så ock ogärningsmännen, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
Nabhafishile pamopame papa kwiziwa Fuvu litwe, epo pasulubisizye omwahale panda wemo ba bhemakosa omo oupande owendelo omo opande omongo.
34 Men Jesus sade. »Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --
U Yesu waga, “Baba, ubhasajile afwanaje sebhemenge lyabhabhomba bhagabhanya amenda gakwe, bhakhoma ekora.
35 Men folket stod och såg därpå. Och jämväl rådsherrarna drevo gäck med honom och sade: »Andra har han hjälpt; nu må han hjälpa sig själv, om han är Guds Smorde, den utvalde.»
Abhantu bhemelela bhenye bhala agosi bhape bhabhombela ezalau, bhayanga, “Ahauye abhanje. Ahwiyu ule yoyo nkashile yu Klisiti owa Ngolobhe oteule wakwe.”
36 Också krigsmännen gingo fram och begabbade honom och räckte honom ättikvin
Bhala asikali bhape bhazalale bhabhalila nu huletele esiki,
37 och sade: »Är du judarnas konung, så hjälp dig själv.»
ohu bhayanga nkashile awe oli mwene owa yahudi, hwiyaule umwene”
38 Men över honom hade man ock satt upp en överskrift: »Denne är judarnas konung.»
Pamwanya yakwe pali amandishi, “ONO NDIYO MWENE WA MWENE WAYAHUDI.”
39 Och en av de ogärningsmän som voro där upphängda smädade honom och sade: »Du är ju Messias; hjälp då dig själv och oss.»
Nomo owabhala owikosa yabhakhomeleye aujile, wayanga, “Eshi awe sagawe Klisiti? Hwiyaule enafsi yuho nute.”
40 Då tillrättavisade honom den andre och svarade och sade: »Fruktar icke heller du Gud, du som är under samma dom?
Lelo ula owabhele wagalula waidamila wayanga, “Awe sohwumwogopa hata Ongolobhe, nawe olimundongo zyezyo?
41 Oss vederfares detta med all rätt, ty vi lida vad våra gärningar äro värda, men denne man har intet ont gjort.»
Gape gelyoli hwaliti atee, afwanaje tipewa oshahara gwetu, gwaguhwanziwa humamba getu. Eshi ono sabhombile lyalyonti lyasaga ufaa.”
42 Sedan sade han: »Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.»
Basi wayanga, “Yesu, onizushe nawayinjila humwene waho.”
43 Han svarade honom: »Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.»
U Yesu wabhola, “Eteha, ehubhola, sanyono eshi onzubha pandwemo nane Paradiso.”
44 Det var nu omkring sjätte timmen; då kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen,
Epo yuli efishile esala eya saa sita, yabha nkisi juu ya pasi ponti hadi saa tisa,
45 i det att solen miste sitt sken. Och förlåten i templet rämnade mitt itu.
esanya lipongoshe okhozyo lwakwe, elyenda elye shibhanza lyazembuha paha.
46 Och Jesus ropade med hög röst och sade: »Fader, i dina händer befaller jag min ande.» Och när han hade sagt detta, gav han upp andan.
U Yesu walila hwizu igosi, wayanga, “Baba makhono gaho, enjibheha eroho yane,” Na wamala ayanje ego wadumula eroho.
47 Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: »Så var då denne verkligen en rättfärdig man!»
Ula Oakida nuwalula gagafumie atukuzizye Ongolobhe, wayanga, “Lyoli omntu ono aliwelyoli.”
48 Och när allt folket, de som hade kommit tillsammans för att se härpå, sågo vad som skedde, slogo de sig för bröstet och vände hem igen.
Na mubungano gonti ega bhantu bhabhali bhabhungene ahwenye amambo ego nabhalolile gagabhombeshe bhabhala amwabho bhahwi khoma khoma evifubha.
49 Men alla hans vänner stodo på avstånd och sågo detta, bland dem också några kvinnor, de som hade följt med honom från Galileen.
Nabhonti bhamanye nawo na bhala abhashe bhalongozenye nawo afume Hugalilaya, bhemelela sahutuli, bhahwenga amambo ego.
50 Nu var där en rådsherre, vi namn Josef, en god och rättfärdig man,
Na enya wafumila omntu omo itawa lyakwe yo Yusufu, ambaye mntu wa hwikolo ti, omntu, omwinza owe lyoli,
51 som icke hade samtyckt till deras rådslag och gärning. Han var från Arimatea, en stad i Judeen; och han väntade på Guds rike.
(Wala saga alyeteshe ishauli lyabho), wape mntu wa Armathaya, iboma elya yahudi, antele awenyelezya umwene owa Ngolobhe.
52 Denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
Omntu oyo abhalile huwa Pilato, ahanzaga apewa obele gwa Yesu.
53 Och han tog ned den och svepte den i en linneduk. Sedan lade han den i en grav som var uthuggen i klippan, och där ännu ingen hade varit lagd.
Wagwisya wagubwenesya esanda yakitani waubhaha mwakaburi lyalibenwe paka pansi, lyelyali sabhe hwelwe omntu mhati yakwe.
54 Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå.
Na isiku lila lyali lisiku elye mandalizi, elyatoye lyanda ahwinjile.
55 Och de kvinnor, som med honom hade kommit från Galileen, följde efter och sågo graven och sågo huru hans kropp lades ned däri.
Nabhala abhashe, bhahenzele nawo afume Hugalilaya bhalondoleye, bhayilola inkongwa na bele gwakwe sagwabhehwelwe.
56 Sedan vände de hem igen och redde till välluktande kryddor och smörjelse; men på sabbaten voro de stilla, efter lagens bud.
Bhawela bhabhomba tayali anukato na marashi. Ni siku elyatoye bhamile neshi shabhamuye.
