Lukas 23
1 Och de stodo upp, hela hopen, och förde honom till Pilatus.
Inkopano yonse chiya zimana mwi wulu, ni kuleta Jesu kwa Pilato.
2 Där begynte de anklaga honom och sade: »Vi hava funnit att denne man förleder vårt folk och vill förhindra att man giver kejsaren skatt, och att han säger sig vara Messias, en konung.»
Chiba muhambiliza indaba, kuti; “twa wana uzu muntu na hambusa mahasi etu; u kanisa bantu ku zwisikiza Sesara mutelo, mi ulisumpa kuti njeye krisite, Ireeza”.
3 Då frågade Pilatus honom och sade: Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»
Pilato cha mubuza, “kuti kana nji we Ireeza wa majuda?” Chetaba kuti, “wa wamba”.
4 Men Pilatus sade till översteprästerna och till folket: »Jag finner intet brottsligt hos denne man.»
Pilato cha wambila Maprisita bakulwna ni nyangela, kani wani mulandu kozu muntu.
5 Då blevo de ännu ivrigare och sade: »Han uppviglar med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån Galileen och ända hit.»
Chiba koza kuti “U lyanganisa chisi, Na kwete kuluta bantu mwa Judea yonse, a sali kutanga kwa Galilea, nikwiza kusika kunu”.
6 När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var från Galileen.
Pilato hazuwa zo, cha buza kuti kanti Jesu Mugalilea.
7 Och då han fick veta att han var från det land som lydde under Herodes' välde, sände han honom bort till Herodes, som under dessa dalar också var i Jerusalem.
Mi halemuha kuti ukazwa mwi puso ya Heroda, cha tumina Jesu kwa Heroda, uzo ya bali kwi kala naye mwa Jelusalema awo mazuba.
8 När Herodes fick se Jesus, blev han mycket glad, ty han hade sedan lång tid velat se honom; han hade nämligen hört talas om honom, och han hoppades nu att få se honom göra något tecken.
Heroda ha bona Jesu, aba tabi maswe, ka kuli aba hindi inako na saka kumu bona, kazitu zingi za kwe za bazuwi, mi aba sepete kuti kamu bone na tenda imakazo.
9 Men fastän han ställde ganska många frågor på Jesus, svarade denne honom intet.
Heroda aba buzi Jesu cha manzwi mangi, kono Jesu kena betabi chimwi.
10 Och översteprästerna och de skriftlärde stodo där och anklagade honom häftigt.
Baprisita ba kulwana ni bañoli chiba zimana, chiba muzinga indaba ko kukoza.
11 Men Herodes och hans krigsfolk bemötte honom med förakt och begabbade honom; och sedan de hade satt på honom en lysande klädnad, sände de honom tillbaka till Pilatus.
Heroda niba libeleli bakwe chiba mutuka, kumu shewununa, niku muzwatika zi zwato zilotu, niku muboza Jesu kwa Pilato hape.
12 Och Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; Förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap.
Pilato ni Heroda chibaba muntu ni mulikani lolo luzuba, kono ibali muntu ni chila chakwe.
13 Sedan kallade Pilatus tillhopa översteprästerna och rådsherrarna och folket
Imi pilato cha kunganya ba prisita niba yendisi babo mane ni chisi.
14 och sade till dem: »I haven fört till mig denne man och sagt att han förleder folket; och jag har nu i eder närvaro anställt rannsakning med honom, men icke funnit honom skyldig till något av det som I anklagen honom för.
Chose cha wamba ku bali, “mwani letela uzu muntu, ni mucho kuti uzo yo hambusa chisi, ime namu buza habusu bwenu, kono kena na wana bubi bwakwe uzu mukwame ku amana nizi mu kwete kumu hambiliza.
15 Och ej heller Herodes har funnit honom skyldig; han har ju sänt honom tillbaka till oss. I sen alltså att denne icke har gjort något som förtjänar döden.
Imi naye Hereda wa bona bulyo, cingi wa muboza kwetu, Ka mulole, Uzu muntu ka kwina cha foseze chi wola kumu cwala ku kwi haiwa.
16 Därför vill jag giva honom lös, medan jag har tuktat honom.»
Imi he kani mushupe niku mulukulula”.
18 Då skriade hela hopen och sade: »Hav bort denne, och giv oss Barabbas lös.»
Imi machaba onse aba huwelezi, ni kuti “ehawe uzo mi ulukulule Barabasi!”
19 (Denne man hade blivit kastad i fängelse på grund av ett upplopp, som hade ägt rum i staden, och för ett dråps skull.)
I ye Barabasi aba bikwa mwi tolongo ibaka lyo kuleta mulandu mu munzi ni kwi haya.
20 Åter talade Pilatus till dem, ty han önskade att kunna giva Jesus lös.
Pilato cho kutabela kulukulula Jesu cha wamba nabo hape.
21 Men de ropade emot honom: »Korsfäst, korsfäst honom!»
Chiba huweleza kuti aye ha chi fapano, “mi akokotelwe”. Chawamba nabo hape totatwe
22 Då talade han till dem för tredje gången och frågade: »Vad ont har denne då gjort? Jag har icke funnit honom skyldig till något som förtjänar döden Därför vill jag giva honom lös, sedan jag har tuktat honom.»
“kuti kanti chibi cha foseze uzu mukwame njezihi? Chi swanela ifu lya kwe, ka kwina chafoseze, kani mushupe niku mulukulula”.
23 Men de lågo över honom med höga rop och begärde att han skulle låta korsfästa honom; och deras rop blevo honom övermäktiga.
Kono ba bapiheleli ka manzwi ahanzi, chiba laela kuti a kokotelwe, manzwi abo chi akoma Pilato.
24 Då dömde Pilatus att så skulle ske, som de begärde.
Mi Pilato cha kosola indaba, chati ku tendiwe muba sakila.
25 Och han lösgav den man de begärde, den som hade blivit kastad i fängelse för upplopp och dråp; men Jesus utlämnade han, för att med honom skulle ske efter deras vilja.
Imi cha lukulula ya bali kusuminwe mwi tolongo kama fosisa akwe, nika kwi haya, uzo iba kumbila Imi chabaha Jesu kuti ba ntende muba sakila.
26 När de sedan förde bort honom, fingo de fatt en man, Simon från Cyrene, som kom utifrån marken; på honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus.
Haba mutwala ku kwi haiwa, chiba kwata mukwame we zina lya Simoni wa kwa Sireni, ya bali kuzwa ku mawa, niku mutwikisa chifapano, no kwi cilila Jesu,
27 Men en stor hop folk följde med honom, bland dem också kvinnor som jämrade sig och gräto över honom.
vungi bwa chi chava va va mwi chilili, ni vanakazi va vali kulila, chevaka lyakwe.
28 Då vände Jesus sig om till dem och sade: »I Jerusalems döttrar, gråten icke över mig, utan gråten över eder själva och över edra barn.
Jesu cha sanduka, niku wamba kuti vanakazi va Jerusalema, kanzi mulili ivaka lyangu kono mulile lwenu nilwa vana venu.
29 Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di.'
Ka kuti mukwize mazuva ete niva wambe kuti, vena imvuyoti vanakazi vasa zali, niva mavumo aseni ku zala, niva mavele aseni kunyosa.
30 Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss.'
vantu njete niva tange ku wambila ziwulu, vati 'mutuwile hewulu', ni ku tuwulu kavati muntu 'vwike'.
31 Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!»
Kakuti hava tenda izo kuchi kuni chivombete, kakuve vule kuchizumite?”
32 Jämväl två andra, två ogärningsmän, fördes ut för att avlivas tillika med honom.
Bamwi bakwame, ni zisinyi zobele, baba hitizwe naye kukwi haiwa.
33 Och när de hade kommit till den plats som kallades »Huvudskallen» korsfäste de honom där, så ock ogärningsmännen, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
Hava sika haka wulu kasumpwa “Gologota”, chiva mukokotela ha chifapano ha mwina nizi sinyi, chimwi kuvulyo, chimwi kuvuzohoto.
34 Men Jesus sade. »Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --
Jesu chacho, “Tayo Uva kwatile, ka kuti kabezi ziva tenda”. Chiva li aluhanyeza zi zwata za kwe cho ku laula.
35 Men folket stod och såg därpå. Och jämväl rådsherrarna drevo gäck med honom och sade: »Andra har han hjälpt; nu må han hjälpa sig själv, om han är Guds Smorde, den utvalde.»
Chisi chiva zimene, niku lolela kuba ye ndisi hava vali kumu sheunwina, chivati “Avali kutusa vantu, mu muleke ali tuse mwine, heva njeye krisite wa Ireeza, yava ketwa”.
36 Också krigsmännen gingo fram och begabbade honom och räckte honom ättikvin
Masole va vakumu nyefula niku chunina niva muchuka vinega,
37 och sade: »Är du judarnas konung, så hjälp dig själv.»
Chivati,” haiva U mulena wa majuda uli tuse U mwine.”
38 Men över honom hade man ock satt upp en överskrift: »Denne är judarnas konung.»
Kuvena chisupo kwali, “Nji Simwine wa Majuda”
39 Och en av de ogärningsmän som voro där upphängda smädade honom och sade: »Du är ju Messias; hjälp då dig själv och oss.»
Zumwi wa vasa yava hanzi naye chamu tuka kuti, “kanjewe Kresite? Lituse umwine niku tu tusa,
40 Då tillrättavisade honom den andre och svarade och sade: »Fruktar icke heller du Gud, du som är under samma dom?
vamwi chiva munyansa?” Kana kotiyi Ireeza, sina hawina muchi kuka chi swana?
41 Oss vederfares detta med all rätt, ty vi lida vad våra gärningar äro värda, men denne man har intet ont gjort.»
Iswe itukelo yetu kuva hanu ka kuti tu fosete, tuli tumelela ma fosisa etu, kono uzu mukwame kena mafosisa.
42 Sedan sade han: »Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.»
Chazwila ha vusu “Jesu noni hupule mu muvuso wako.”
43 Han svarade honom: »Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.»
Jesu ava wambi kwali, “niku wambila ka vuniti, Sunu mobe name mwi paradaisi”.
44 Det var nu omkring sjätte timmen; då kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen,
Chivali ku patalala kwe zuva ka sikisi, mi kasinkwe cikeza kuwumba inkanda yonse kutwala ka naini,
45 i det att solen miste sitt sken. Och förlåten i templet rämnade mitt itu.
mi chikwava ni kusiha, isila lya mwi kereke chilya ñatuka hakati.
46 Och Jesus ropade med hög röst och sade: »Fader, i dina händer befaller jag min ande.» Och när han hade sagt detta, gav han upp andan.
Chalila chezwi lihanzi, Jesu chati, “Tayo, ni vika luhuho lwangu mu mayaza ako.”
47 Men när hövitsmannen såg vad som skedde, prisade han Gud och sade: »Så var då denne verkligen en rättfärdig man!»
Ha mana ku wamba bulyo nicha maniñwa luhuho, iñanga wempi za vakanteli ha vona ziva tendahali, chalumba Ireeza, “ni kuti niti, uzu muntu ava shiyeme”.
48 Och när allt folket, de som hade kommit tillsammans för att se härpå, sågo vad som skedde, slogo de sig för bröstet och vände hem igen.
Imi vungi bwa vantu va vezi kulwela, zi vali ku tenda hala, nichi va vola niva li kava hazi zuva.
49 Men alla hans vänner stodo på avstånd och sågo detta, bland dem också några kvinnor, de som hade följt med honom från Galileen.
Imi vavezi Jesu, ni vanakazi va vali ku mwi chilile hakazwa kwa Galilea, va vazimene kule, niva lolete.
50 Nu var där en rådsherre, vi namn Josef, en god och rättfärdig man,
Mukwatise, ku vena mukwame ya vali kusumpwa Josefa we nkhuta Yecisi, mukwame mulotu yo lukite.
51 som icke hade samtyckt till deras rådslag och gärning. Han var från Arimatea, en stad i Judeen; och han väntade på Guds rike.
I ye kena bazumini milao yabo ni kelezo. Avali kuzwa kwa judea ya kwa Arimathea ava kulindile muvuso we Ireeza.
52 Denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
Uzu mukwame cha yenda kwa Pilato niku ka kumbila chitunta cha Jesu. Chiba muhangula ha chifapano.
53 Och han tog ned den och svepte den i en linneduk. Sedan lade han den i en grav som var uthuggen i klippan, och där ännu ingen hade varit lagd.
Chiva muvwika isila, imi chiva mupata mwikumbu liñatwilwe ni vwe, museni kubikwa muntu.
54 Det var då tillredelsedag, och sabbatsdagen begynte ingå.
Imi ilyo izuva ivali lya vuitukiso, lya mukivelo chili vali kutanga.
55 Och de kvinnor, som med honom hade kommit från Galileen, följde efter och sågo graven och sågo huru hans kropp lades ned däri.
Vanakazi, va vezite naye ku kazwa kwa Galilea, nive chilile Jesu, Niva lolete chitunta muchivikilwa mwa teni,
56 Sedan vände de hem igen och redde till välluktande kryddor och smörjelse; men på sabbaten voro de stilla, efter lagens bud.
chiva vola niku kalitukisa, imi la mukivelo nichi vapumula sina muku layelwe.
