Lukas 22
1 Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.
Ya dupen n ki pia dabinli jaanma, yaama n yi mi pendima jaanma, den nagini.
2 Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.
Bi kopadicianba yudanba leni li balimaama bangikaaba den lingi ban baa tieni maama ki kpa Jesu, kelima bi den jie ku niligu.
3 Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.
Sutaani den kua Jesu pali nni, wani ban go yi yua Isikalioto, yua n den tie bi piiga n niliediba siiga yendo.
4 Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.
O den gedi ki ban juogi leni bi kopadicianba yudanba leni U Tienu diegu jiidi kaaba yudanba wan baa tieni maama ki janbi Jesu, ki teni ban cuo o.
5 Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.
Bi pala den mani boncianla, bi den niani o ke bi baa teni o i ligi.
6 Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.
O den tuo ki ji ya lingi wan baa baa ya folu ki janbi Jesu ki teni ba ke ku niligu ki bani.
7 Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.
Ya dupen n ki pia dabinli jaanma dana siiga, lan den bili ban kodi mi pendima jaanma pebiga ya daali den pundi.
8 Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: »Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet.»
Jesu den soani Pieli leni Jan ki yedi ba: “Gedi mani ki ban ŋanbi ti po mi pendima jaanjiema tin je.”
9 De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?»
Bi den buali o: “A bua tin ŋanbi ma le?”
10 Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.
O den goa ki yedi ba: “Diidi mani, yi ya kua u dogu nni ya yogunu, yi baa tuogi o joa ke o bugi li ñincuali. Yin ŋoadi o mani ki ban kua wan baa kua ya diegu nni,
11 Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
ki yedi li kani diedaano: 'Canbaa yedi a daa: Mini leni n ŋoadikaaba n baa je mi pendima jaanjiema ya candieli nni ye le?
12 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där.»
O baa waani yi li dietuadili, yaali n yaba ke yaala n dagidi kuli ye lienni. Yin ŋanbi mani lankani.”
13 Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
Bi den gedi ki ban sua ke li bonla kuli tie nani wan waani ba maama. Bi den ŋanbi mi pendima jaanjiema.
14 Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.
U yogunu n den pundi Jesu den kali u saajekaanu kani, wani leni bi tondiba.
15 Och han sade till dem: »Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;
O den yedi ba: “N den bua ŋali boncianla ki taani leni yi ki je ya pendima jaanjiema tie na ŋali ki daa laa fala.
16 ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike.»
Kelima n kadi ki waani yi ke n kan go je ma ŋali man baa tieni ki dudi U Tienu diema nni.”
17 Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: »Tagen detta och delen eder emellan;
Lani o den taa ki tadiñokaaga ki tuondi U Tienu ki yedi: “Yi kuli n ga mani li bonñokaala na ki boagidi.
18 ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd.»
N yedi yi moala liiga, n kan go ño duven, ŋali U Tienu diema n baa cua ya yogunu.”
19 Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»
O go den taa dupen ki tuondi U Tienu ki cabidi ki teni ba ki yedi: “Line n tie n gbannandi min puni yaadi yipo. Ya tiendi mani yeni ki ya tiadi npo.”
20 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.
Ban den dini ki gbeni, o den taa ki tadiñokaaga ki teni ba ki yedi: “Ya bonñokaala n tie na tie n soama yaama n wuli yi po ki teni ke U Tienu ŋantaadipaano kua.
21 Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.
Ama diidi mani, yua n baa janbi nni ya nuu n taani ki ye leni nni u saajekaanu na.
22 Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!»
O joa Bijua caa nani nani lan diani ki bili opo maama. Ama fala baa ye leni ya nilo n baa janbi o.”
23 Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.
Bi den cili ki buali bi yaba, bi siiga yua n baa tieni laa bonla.
24 En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.
Mi niama moko den fii bi siiga ke bi bua ki bandi bi siiga yua n cie bi kuli.
25 Då sade han till dem: »Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.
Jesu den yedi ba: “I nilanbuoli badiba die ba leni u paalu, yaaba n mabindi ba mo teni ke bi yi ba bi nitodikaaba.
26 Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.
Lan da tie yeni yi ya kani. Ama, yi siiga yua n cie yi kuli n tua nani ki bonwaaga yeni, yua n tugi li yuli mo n tua nani o naacemo yeni.
27 Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --
Hme n cie o yua, yua n kaa u saajekaanu kani ki baa je bi, bi yua n tendi mi jiema? Yua n kaa ki baa je kaa? Ama mini wani n ye yi siiga nani yua n tendi mi jiema yeni.
28 Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;
Yinba, yi tie yaaba n den juuni ki ye leni nni n biigima kuli nni ki pundi ŋali moala.
29 och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,
Lanyaapo nani n Baa n bili ke n baa ke n baa je li bali maama, n moko bili ke li baa tua yi po yeni
30 så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.
ke yi baa ti yaa di ki go ñu n saajekaanu kani n diema nni, ki kaa i balikalikaani po, ki jia Isalele piiga n buoliedi buudi.”
31 Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;
Jesu go den yedi: “Simono, Simono, diidi, Sutaani den mia ke wan baa u sanu ki yagi yi kuli nani ban yagini ŋalikama maama yeni.
32 men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.»
De n mia U Tieni apo ke a dandanli n da gbali. A ya ti lebidi ki guani n kani ŋan ya paagidi a kpiiba pala.”
33 Då sade han till honom: »Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden.»
Pieli den goa ki yedi o: “N daano, n bogini ki baa ye leni a baa li kpaadi dieli po leni mi kuuma po kuli.”
34 Men han svarade: »Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig.»
Jesu den yedi o: “Pieli, n waani a, dinla ñiagu ŋali ke ku kootongu daa mua, a baa nia taalima taa ke ŋaa bani nni.”
35 Ytterligare sade han till dem: »När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?» De svarade: »Intet.»
Lani Jesu den buali bi kuli: “Min den soani yi ke yii kubi ligiboagili, kaa kubi sancenboagili leni cacaadi yeni, yi den luo liba bi?” Bi den yedi o: “Liba kuli.”
36 Då sade han till dem: »Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.
O den yedi ba: “Ama moala liiga, yua n pia ligiboagili, wan taa li, yua n pia sancenpoagili wani mo n taa li, yua n kaa pia jugisiega wan kuadi o kpalibu ki da.
37 Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan»
Kelima n yedi yaala n diani npo kuli baa tieni ki dudi: 'Bi den coadi ki taani o leni bi nikpaba.' Li baa tieni ki dudi moala.”
38 Då sade de: »Herre, se här äro två svärd.» Han svarade dem: »Det är nog.»
Bi den yedi o: “Ti daano, diidi ki le, jugisiemu lie ye ne.” O den yedi ba: “Li dagidi.”
39 Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.
Jesu den ñani ki gedi olife tiidi juali po nani wan yen maani ki ca maama. O ŋoadikaaba den yegi leni.
40 Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: »Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»
Wan den pundi li kani, o den yedi ba: “Ya jaandi mani ke yin da ti kua mi tulinma nni.”
41 Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad
Lani, o den piadi bi kani nani o nilo n baa lugidi li tanli lin baa ya bianu, ki gbaani ki jaandi ki tua:
42 och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.»
“N Baa, a ya tuo, ŋan ñani n kani ya tadiñokaaga n tie na min da ño, de lan da tua mini ka n bua yaala, kali fini n bua yaala.”
43 Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.
Laa yogunu maleki den ñani tanpoli ki doagidi opo o yuli.
44 Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.
Li paboancianli den kubi o ke o jaandi ki pugidi. O manmanñima den tua nani mi soama yeni ki condi tiipo.
45 När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.
Wan den jaandi ki gbeni, o den guani o ŋoadikaaba kani ki sua ke bi goagoa kelima bi paboanli po.
46 Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»
O den yedi ba: “Be n teni ke yi goa? Fii mani ki ya jaandi ke yin da kua mi tulinma nni.”
47 Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.
Jesu n da den maadi, ku niligu den cua, ke ban yi yua Judasa, bi piiga n niliediba siiga yendo, ye bi liiga. O den nagini Jesu ki baa gobini o.
48 Men Jesus sade till honom: »Judas, förråder du Människosonen med en kyss?»
Jesu den yedi: “Judasa, a baa gobini o Joa Bijua yeni ki janbi o?”
49 Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: »Herre, skola vi hugga till med svärd?»
Yaaba n den ye leni Jesu n den laa yaala n baa tieni, bi den buali o ki yedi: “Ti daano, tin pedi ba mu jugisiemu bi?”
50 Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.
Bi siiga yendo den pedi ki joandi bi kopadicianba bado naacemo jientubili.
51 Då svarade Jesus och sade: »Låten det gå så långt.» Och han rörde vid hans öra och helade honom.
Jesu den yedi: “cedi mani yeni.” O den sii o joa yeni tubili ki paagi li.
52 Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.
Lani Jesu den yedi bi kopadicianba yudanba leni U Tienu diegu jiidikaaba yudanba leni bi nikpeliba, bani yaaba n den taani ki cua ki baa cuo o: “Yi cua ki kukubi mu jugisiemu leni yi jiani nani yi lingi o sanjialo yeni?
53 Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt.»
Min den ye leni yi daali kuli U Tienu diegu nni, yii den cuo nni, ama moala yi ji pia folu ke li biigili paaciamu mo n die.”
54 Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.
Bi den cuo jesu ki gedini bi kopadiciaba bado diegu nni. Pieli den ŋua foagima.
55 Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.
Ban den cuoni mi fantama u luolu siiga, ki taani ki ka ki yie, pieli den kali leni ba.
56 Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: »Också denne var med honom.
Yaa jafanba n tuuni ku diegu yeni niinni siiga yendo den laa o ke o ka mi fantama kani, ki noanli o ki yedi: “O joa na moko den ye leni o.”
57 Men han nekade och sade: »Kvinna, jag känner honom icke.»
Pieli den nia ki yedi o: “A-a, pua ne, mii bani o.”
58 Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: »Också du är en av dem.» Men Petrus svarade: »Nej, det är jag icke.»
Lan yen waamu, nitoa den laa o ki yedi: “A moko tie bi niba yeni siiga yua yo?” Pieli den goa ki yedi: “A-a mii tie.”
59 Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: »Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé.»
Lan den waagi waamu, nitoa moko den ñi ki yedi o: “Moamoani lige, o joa na moko den ye leni o, kelima o tie Galile yua yo.”
60 Då svarade Petrus: »Jag förstår icke vad du menar.» Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.
Pieli den goa ki yedi o: “A-a, mii bani ŋan maadi yaala.” Lanyogunu ŋali ke o daa maadi ku kootongu den mua.
61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig.»
O Diedo den jigidi ki diidi Pieli. Pieli ji den tiadi wani o Diedo n yedi o ya maama na: “Ku naa ñiagu, ŋali ke ku kootongu daa mua, a baa nia taalima taa ke ŋaa bani nni.”
62 Och han gick ut och grät bitterligen.
O den ñani ki ban mua leni li paboanli.
63 Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.
Yaaba n den kubi Jesu den ñuadi o ki pua o
64 De höljde över honom och frågade honom och sade: »Profetera: vem var det som slog dig?»
ki fini o nunga li cabili ki tua: “Hme pua ŋa? Bandi o.”
65 Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.
Bi go den sugidi o sugitoadi boncianla.
66 Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd
Lan den yendi, Jufinba cancannikpeliba taancianli, lani n tie bi kopadicianba yudanba leni li balimaama bangikaaba leni bi nikpeliba, den taani ki gedini Jesu bi taanli kani ki yedi o:
67 och sade: »Är du Messias, så säg oss det.» Men han svarade dem: »Om jag säger eder det, så tron I det icke.
“A ya tie U Tienu n gandi yua, ŋan waani ti.” Jesu den goa ki yedi ba: “N ya waani yi la yi kan dugi n maama po.
68 Och om jag frågar, så svaren I icke.
N ya buali yi liba mo, yi kan guani nni pu.
69 Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida.»
De moala liiga, o Joa Bijua baa yaaka u paaciamu kuli daano U Tienu jienu po.”
70 Då sade de alla: »Så är du då Guds Son?» Han svarade dem: »I sägen det själva, att jag är det.»
Bi kuli den yedi o: “Lanwani, a tie U Tienu Bijua yo?” O den goa ki yedi ba yinba yiba n yedi, n tie wane.”
71 Då sade de: »Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun.»
Lanyaapo bi den yedi biyaba: “siedinba ki go tie tiladi. Tinba tiba ti gbadi la o ñoabu nni.”
