Lukas 20
1 Och en dag, då han undervisade folket i helgedomen och förkunnade evangelium, trädde översteprästerna och de skriftlärde, tillika med de äldste, fram
Yabha isiku limo, ali asambelezya abhantu Mwibhanza na alombelele enongwa enyinza, agosi abhe makuhani na Simbi pandwemo na zehe bhabhaliye nanali.
2 och talade till honom och sade: »Säg oss, med vad myndighet gör du detta? Och vem är det som har rivit dig sådan myndighet?»
Bhabhora, bhayanga, 'Tibhore obhomba amambo ego humaha ganu nantele yonu yapiye amaha ege?”
3 Han svarade och sade till dem: »Också jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den.
Wagalula wabhabhora, 'Nane ambabhobhozye amwe enongwa zimo mbori
4 Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor?»
owoziwa owa Yohana. Je, wapumile amwanya au wabhantu? '
5 Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen' så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'
Bhagamzanya bhebho hwa bhebho, wayanga, 'Nkashere, `Tije ufumile amwanya, ayanje, ` Basi, mbona semwamwetesha?'
6 Men om vi svara: 'Från människor', då kommer allt folket att stena oss, ty de äro förvissade om att Johannes var en profet.»
Nkatije tiyanje aje ufumire hwa bhantu; abhantu bhonti bhanzatikhome na mawe afwanaje bhamweteshe oYohana aje kuhwe. '
7 De svarade alltså att de icke visste varifrån den var.
Bhagalula aje sagatimenye hwa ufumere.
8 Då sade Jesus till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.»
O Yesu wabhabhola, “'Wala ane sembhabhola amwe humaha gananu gebhomba amambo ega.”
9 Och han framställde för folket denna liknelse: »En man planterade en vingård och lejde ut den åt vingårdsmän och för utrikes för lång tid.
Wanda abhabhore abhantu hufwa no ogu, “Omntu omo atotira ogonda ogwe mazabibu, wapanjizya bhabhalima, wabhara wakhala hunsi eyamwabho humuda ogwinji.
10 När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att de åt denne skulle lämna någon del av vingårdens frukt. Men vingårdsmännen misshandlade honom och läto honom gå tomhänt bort.
Na wakati owakonje asontezyezye owe mbombo owamwabho bhakhoma ono wape bhakenyesya bhatunga mmakhono aliwene.
11 Ytterligare sände han en annan tjänare. Också honom misshandlade och skymfade de och läto honom gå tomhänt bort.
Wasontezya newembombo owa mwabho bhakhama wape bhakenyesya bhatanga namakhono- wene.
12 Ytterligare sände han en tredje. Men också denne slogo de blodig och drevo bort honom.
Wasonteleya no watatu ono wape bha vwalazya bhataga hwonze.
13 Då sade vingårdens herre: 'Vad skall jag göra? Jo, jag vill sända min älskade son; för honom skola de väl ändå hava försyn.'
Basi ogosi owe gonda ogwe mizabibu ayanjile, embombewele? Embahusontezye omwana wane wegene ane. Olwenje bhagamwogopa omwene. '
14 Men när vingårdsmannen fingo se honom, överlade de med varandra och sade: 'Denne är arvingen; låt oss dräpa honom, för att arvet må bliva vårt.'
Lelo bhala abhalima nabhalorile bhashauliyene bhene hwe bhene bhayanga ono wagare eshi tigoje ili agalo ubhe wetu. '
15 Och de förde honom ut ur vingården och dräpte honom. »Vad skall nu vingårdens herre göra med dem?
Bhataga hwonze hugonda ogwe mizabibu bhagoga. Basi ogosi owe gonda elye mzabibu abhabhabhombe wele?
16 Jo, han skall komma och förgöra de vingårdsmännen och lämna vingården åt andra.» När de hörde detta, sade de: »Bort det!»
Awahenze nabhatezye bhabhalima bhala nogonda gula ogwe mizabibu, anzabhapele abha mwabho nabhovwa ego bhayanga, 'Basi gasafumire ega'
17 Då såg han på dem och sade: »Vad betyder då detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten'?
Wabhalangulila amaso wayanga emana yakwe yenu eshi izu eli lyalisibwilwe, iwe lyabhalikhene wa ashi elyo liwe igosi lyalishenje'?
18 Var och en som faller på den stenen, han skall bliva krossad; men den som stenen faller på, honom skall den söndersmula.»
Nkashele kila muntu yayigwela piwe elyo abhabudushe walyayihugwela lyayihusya tee. '
19 Och de skriftlärde och översteprästerna hade gärna velat i samma stund gripa honom, men de fruktade för folket. Ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse.
Bhape asimbi na gosi makuhani bhahanzile hukhate esula yeyo, bhabhogopa abhantu afwanaje bhamenye aje ofwano ogu abhayanjire bhebho.
20 Och de vaktade på honom och sände ut några som försåtligen skulle låtsa sig vara rättsinniga män, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord, så att de skulle kunna överlämna honom åt överheten, i landshövdingens våld.
Bhazijira zijira bhasontezya owa pelelezye bhahwibhesheye aje bhantu bhelyoli ili bhatonele afumire nenjango zyakwe bhapute hubheshe katika enzi eye utawala owa liwali.
21 Dessa frågade honom och sade: »Mästare, vi veta att du talar och undervisar rätt och icke har anseende till personen, utan lär om Guds väg vad sant är.
Bhabhozya bhayanga sambilezi timenye eyaje oyanga na sambelezye gagali gelyoli wala sojali echeo eshamntu bali osambelezya idara elyo Ngolobhe elyelyoli.
Eshi je harari tipile o Kaisari esonga au seshashesho?”
23 Är det lovligt för oss att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?» Men han märkte deras illfundighet och sade till dem:
Lelo omwene amenye azyongora hwabho wabhabhora,
24 »Låten mig se en penning. Vems bild och överskrift bär den?» De svarade: »Kejsarens.»
“Mbonesi edinari. Eno waje namandi gananu?” Bhagalula, “Ya Kaisari.”
25 Då sade han till dem: »Given alltså kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
Wabhabhora, 'Basi, evya Kaisari mpele oKaisari, nevya Ngolobhe mpeleje Ongolobhe.'
26 Och de förmådde icke fånga honom genom något hans ord inför folket, utan förundrade sig över hans svar och tego.
Wala sagabhawezizye ahutake hunongwa zyakwe hwitagalila elya bhantu. Bhaswiga amajibu gakwe bhapoma.
27 Därefter trädde några sadducéer fram och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom
Yabha bhamo bhamo Masaduayo bhabhalila, bhala bhabhayanga yaje na humo azyoshe bhabhozya,
28 och sade: »Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som är gift, men dör barnlös, så skall han taga sin broders hustru till akta och skaffa avkomma åt sin broder.
bhayanga, “Sambelezi, oMusa atisimbiye eyaje omntu nkafwelwe noholo wakwe ali noshe lelo salinomwa na amweje ono oshe apapile oholo wakwe abhana.
29 Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog barnlös.
Basi bhali ahola saba owahwande ahejele oshe wafwa sali na mwana,
30 Då tog den andre i ordningen henne
na owabhele(wamwega ola oshe wafwa sali no mwana).
31 och därefter den tredje; sammalunda alla sju. Men de dogo alla, utan att någon av dem lämnade barn efter sig.
Hata owatatu wamwega na bhamwabho wonti saba, bhafwa sebhaleshile abhana.
32 Slutligen dog ock hustrun.
Humalisholo wafwa ola oshe wape.
33 Vilken av dem skall då vid uppståndelsen få kvinnan till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru.»
Basi katika azyoshe ayibha she wananu? Afanaje ahegwilwa nabho wonti saba. '
34 Jesus svarade dem: »Med den nuvarande tidsålderns barn är det så, att män taga sig hustrur, och hustrur givas åt män; (aiōn g165)
O Yesu wabhora, “Abhana abhe ulimwengu ogu bhahwega nahwegwe. (aiōn g165)
35 men de som bliva aktade värdiga att få del i den nya tidsåldern och i uppståndelsen från de döda, med dem är det så, att varken män tag sig hustrur, eller hustrur givas män. (aiōn g165)
Lelo bhala bhabhabhaziwa emwanya ela na hula azyoshe hwabhabhafwiye sebhahwega wala sebhahwegwe. (aiōn g165)
36 De kunna ju ej heller mer dö ty de äro lika änglarna och äro, Guds söner, eftersom de hava blivit delaktiga av uppståndelsen.
Wala sebhawezizye afwa nantele afwanaje mlengana wene na malaika bhape bhana bha Ngolobhe, shila shabhali bhazyoshe.
37 Men att de döda uppstå, det har ock Moses, på det ställe där det talas om törnbusken, givit till känna, när han kallar Herren 'Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud';
Lelo eyaje abhafwa bhayizyoha hata yo Musa alangwilwe owaje owe sazo epo payanjile Ogosi aje yo Ngolobhe owa Ibrahimu na Ongolobhe owa Isaka na Ongolobhe owa Yakobo.
38 Och han är en Gud icke för döda, utan för levande, ty för honom leva alla.»
Wape se Ngolobhe owabhafwe bali bhabhali bhomi, afwanaje wonti bhakhara hwamwahale.”
39 Då svarade några av de skriftlärde och sade: »Mästare, du har talat rätt.»
Asimbi bhamo bhagalula bhabhola, 'Sambezi, oyanjile shinza. '
40 De dristade sig nämligen icke att vidare ställa någon fråga på honom.
Wala sebhawezizye hubhuzye enongwa baada eye go.
41 Men han sade till dem: »Huru kan man säga att Messias är Davids son?
Wabhabhora abhantu bhayanga wele aje oKristi mwana wa Daudi?
42 David själv säger ju i Psalmernas bok: Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
Afwanaje oDaudi yoyo ayanga mchuo esha Zaburi: Ogosi abholele Gosi wane: Okhale okhono gwane ogwendelo,
43 till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'
hata embabheshe adui bhaho abha litengo elya bheshe amagaga. '
44 David kallar honom alltså 'herre'; huru kan han då vara hans son?»
Basi Daudi ahukwizya 'Gosi', shili wele mwana wa Daudi?”
45 Och han sade till sina lärjungar, så att allt folket hörde det:
Na bhantu bhonti nabhali bhahutejezya abhabhorele asambeleziwe bhakwe,
46 »Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --
'Hwilindaji na simbi bhasongwa ajende bhakwete amenda amatari na lamhana msokoni na khale hwitagalila elye mabhunza na khara amatego agahwitagalila pashikurukuru.
47 detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa baner. Del skola få en dess hårdare dom.»
Mlya enyumba ezyafwele na hunafiki bhaputa eputo entali. Ebho bhayipata alongwa eshi gosi. '
