Lukas 20
1 Och en dag, då han undervisade folket i helgedomen och förkunnade evangelium, trädde översteprästerna och de skriftlärde, tillika med de äldste, fram
Un de ces jours, comme il enseignait le peuple dans le temple et prêchait la Bonne Nouvelle, les prêtres et les scribes vinrent le trouver avec les anciens.
2 och talade till honom och sade: »Säg oss, med vad myndighet gör du detta? Och vem är det som har rivit dig sådan myndighet?»
Ils lui demandèrent: « Dis-nous: par quelle autorité fais-tu ces choses? Ou bien qui te donne cette autorité? »
3 Han svarade och sade till dem: »Också jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den.
Il leur répondit: « Je vous poserai aussi une question. Dites-moi:
4 Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor?»
le baptême de Jean, venait-il du ciel, ou des hommes? »
5 Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen' så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'
Ils raisonnaient ainsi: « Si nous disons: « Du ciel », il dira: « Pourquoi ne l'avez-vous pas cru? »
6 Men om vi svara: 'Från människor', då kommer allt folket att stena oss, ty de äro förvissade om att Johannes var en profet.»
Mais si nous disons: « Des hommes », tout le peuple nous lapidera, car il est persuadé que Jean était un prophète. »
7 De svarade alltså att de icke visste varifrån den var.
Ils répondirent qu'ils ne savaient pas d'où elle venait.
8 Då sade Jesus till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.»
Jésus leur dit: « Je ne vous dirai pas non plus par quelle autorité je fais ces choses. »
9 Och han framställde för folket denna liknelse: »En man planterade en vingård och lejde ut den åt vingårdsmän och för utrikes för lång tid.
Il se mit à raconter cette parabole au peuple: " Un homme planta une vigne, la loua à des fermiers et partit pour un long séjour dans un autre pays.
10 När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att de åt denne skulle lämna någon del av vingårdens frukt. Men vingårdsmännen misshandlade honom och läto honom gå tomhänt bort.
Au moment opportun, il envoya un serviteur chez les vignerons pour recueillir sa part du fruit de la vigne. Mais les paysans le battirent et le renvoyèrent à vide.
11 Ytterligare sände han en annan tjänare. Också honom misshandlade och skymfade de och läto honom gå tomhänt bort.
Il envoya un autre serviteur, qui fut lui aussi battu et maltraité, et qui fut renvoyé à vide.
12 Ytterligare sände han en tredje. Men också denne slogo de blodig och drevo bort honom.
Il en envoya encore un troisième; ils le blessèrent aussi et le jetèrent dehors.
13 Då sade vingårdens herre: 'Vad skall jag göra? Jo, jag vill sända min älskade son; för honom skola de väl ändå hava försyn.'
Le maître de la vigne dit: « Que ferai-je? Je vais envoyer mon fils bien-aimé. Peut-être qu'en le voyant, ils le respecteront.
14 Men när vingårdsmannen fingo se honom, överlade de med varandra och sade: 'Denne är arvingen; låt oss dräpa honom, för att arvet må bliva vårt.'
« Mais quand les paysans le virent, ils raisonnèrent entre eux en disant: « C'est l'héritier. Venez, tuons-le, afin que l'héritage nous revienne.
15 Och de förde honom ut ur vingården och dräpte honom. »Vad skall nu vingårdens herre göra med dem?
Alors ils le jetèrent hors de la vigne et le tuèrent. Que leur fera donc le maître de la vigne?
16 Jo, han skall komma och förgöra de vingårdsmännen och lämna vingården åt andra.» När de hörde detta, sade de: »Bort det!»
Il viendra faire périr ces paysans, et il donnera la vigne à d'autres. » Quand ils ont entendu ça, ils ont dit: « Que cela ne soit jamais! »
17 Då såg han på dem och sade: »Vad betyder då detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten'?
Mais il les regarda et dit: « Alors, que signifie ce qui est écrit, « La pierre que les bâtisseurs ont rejetée a été fait la principale pierre angulaire?
18 Var och en som faller på den stenen, han skall bliva krossad; men den som stenen faller på, honom skall den söndersmula.»
Tous ceux qui tomberont sur cette pierre seront brisés en morceaux, mais il réduira en poussière celui sur qui il tombera. »
19 Och de skriftlärde och översteprästerna hade gärna velat i samma stund gripa honom, men de fruktade för folket. Ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse.
Les chefs des prêtres et les scribes cherchaient à mettre la main sur lui à l'heure même, mais ils craignaient le peuple, car ils savaient qu'il avait prononcé cette parabole contre eux.
20 Och de vaktade på honom och sände ut några som försåtligen skulle låtsa sig vara rättsinniga män, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord, så att de skulle kunna överlämna honom åt överheten, i landshövdingens våld.
Ils le surveillaient et envoyaient des espions, qui se faisaient passer pour des justes, afin de le piéger dans une de ses paroles, pour le livrer au pouvoir et à l'autorité du gouverneur.
21 Dessa frågade honom och sade: »Mästare, vi veta att du talar och undervisar rätt och icke har anseende till personen, utan lär om Guds väg vad sant är.
Ils lui posèrent cette question: « Maître, nous savons que tu dis et enseignes ce qui est juste, que tu n'as de parti pris pour personne, et que tu enseignes vraiment la voie de Dieu.
Nous est-il permis, oui ou non, de payer l'impôt à César? »
23 Är det lovligt för oss att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?» Men han märkte deras illfundighet och sade till dem:
Mais, se rendant compte de leur ruse, il leur dit: « Pourquoi m'éprouvez-vous?
24 »Låten mig se en penning. Vems bild och överskrift bär den?» De svarade: »Kejsarens.»
Montre-moi un denier. A qui appartient l'image et l'inscription qu'il porte? » Ils ont répondu: « Celui de César. »
25 Då sade han till dem: »Given alltså kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
Il leur dit: « Rendez donc à César ce qui est à César, et à Dieu ce qui est à Dieu. »
26 Och de förmådde icke fånga honom genom något hans ord inför folket, utan förundrade sig över hans svar och tego.
Ils n'ont pas réussi à le piéger dans ses paroles devant le peuple. Ils s'étonnaient de sa réponse et se taisaient.
27 Därefter trädde några sadducéer fram och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom
Quelques-uns des sadducéens vinrent le trouver, ceux qui nient l'existence de la résurrection.
28 och sade: »Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som är gift, men dör barnlös, så skall han taga sin broders hustru till akta och skaffa avkomma åt sin broder.
Ils lui posèrent cette question: « Maître, Moïse nous a écrit que si le frère d'un homme meurt en ayant une femme et qu'il est sans enfant, son frère doit prendre la femme et élever des enfants pour son frère.
29 Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog barnlös.
Il y avait donc sept frères. Le premier prit une femme, et mourut sans enfant.
30 Då tog den andre i ordningen henne
Le deuxième la prit pour femme, et il mourut sans enfants.
31 och därefter den tredje; sammalunda alla sju. Men de dogo alla, utan att någon av dem lämnade barn efter sig.
Le troisième la prit, et les sept autres ne laissèrent pas d'enfants et moururent.
32 Slutligen dog ock hustrun.
Après cela, la femme mourut aussi.
33 Vilken av dem skall då vid uppståndelsen få kvinnan till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru.»
C'est pourquoi, à la résurrection, de qui sera-t-elle la femme? Car les sept l'ont eue pour femme. »
34 Jesus svarade dem: »Med den nuvarande tidsålderns barn är det så, att män taga sig hustrur, och hustrur givas åt män; (aiōn g165)
Jésus leur dit: « Les enfants de ce siècle se marient et sont donnés en mariage. (aiōn g165)
35 men de som bliva aktade värdiga att få del i den nya tidsåldern och i uppståndelsen från de döda, med dem är det så, att varken män tag sig hustrur, eller hustrur givas män. (aiōn g165)
Mais ceux qui sont jugés dignes d'atteindre ce siècle et la résurrection des morts ne se marient ni ne sont donnés en mariage. (aiōn g165)
36 De kunna ju ej heller mer dö ty de äro lika änglarna och äro, Guds söner, eftersom de hava blivit delaktiga av uppståndelsen.
Car ils ne peuvent plus mourir, puisqu'ils sont semblables aux anges et sont enfants de Dieu, étant enfants de la résurrection.
37 Men att de döda uppstå, det har ock Moses, på det ställe där det talas om törnbusken, givit till känna, när han kallar Herren 'Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud';
Mais que les morts ressuscitent, Moïse lui-même l'a montré au buisson, lorsqu'il a appelé le Seigneur « Dieu d'Abraham, Dieu d'Isaac et Dieu de Jacob ».
38 Och han är en Gud icke för döda, utan för levande, ty för honom leva alla.»
Or, il n'est pas le Dieu des morts, mais des vivants, car tous sont vivants pour lui. »
39 Då svarade några av de skriftlärde och sade: »Mästare, du har talat rätt.»
Quelques-uns des scribes répondirent: « Maître, tu parles bien. »
40 De dristade sig nämligen icke att vidare ställa någon fråga på honom.
Ils n'osèrent pas lui poser d'autres questions.
41 Men han sade till dem: »Huru kan man säga att Messias är Davids son?
Il leur dit: « Pourquoi dit-on que le Christ est le fils de David?
42 David själv säger ju i Psalmernas bok: Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
David lui-même dit dans le livre des Psaumes, Le Seigneur a dit à mon Seigneur, « Assieds-toi à ma droite,
43 till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'
jusqu'à ce que je fasse de vos ennemis le marchepied de vos pieds. »
44 David kallar honom alltså 'herre'; huru kan han då vara hans son?»
« David l'appelle donc Seigneur, comment est-il son fils? »
45 Och han sade till sina lärjungar, så att allt folket hörde det:
En présence de tout le peuple, il dit à ses disciples:
46 »Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --
« Gardez-vous de ces scribes qui aiment à se promener en longues robes, et qui aiment les salutations sur les places de marché, les meilleures places dans les synagogues, et les meilleures places dans les fêtes;
47 detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa baner. Del skola få en dess hårdare dom.»
qui dévorent les maisons des veuves, et qui, pour un prétexte, font de longues prières. Ceux-là recevront une plus grande condamnation. »
