Lukas 19
1 Och han kom in i Jeriko och gick fram genom staden.
Wape nahunjiye hu Yeriko ashirile pahati yakwe.
2 Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man.
Na enya pali no mntu ityawa lyakwe Zakayo. Gosi hwabha sonjezya esonga wape takiri.
3 Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten.
Ono ahanzaga hulore oYesu mntu yali welewele sagawezizye afwatane no winji wabhantu eshi fupi wekimo.
4 Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram.
Watangulira sashembera winjira amwanya mwiko ilipate hurole afwanaje abhahwenze shilire idara lila.
5 När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: »Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus.»
Na oYesu ashilile esehemu ela, ehenyizye amwanya wabhora, 'Zakayo, iha nanali, afwanaje sanyono ehwanziwa alenda mnyumba yaho.'
6 Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje.
Wabhomba nanali, wiha wakaribizya ohu ashiye.
7 Men alla som sågo det knorrade och sade: »Han har gått in för att gästa hos en syndare.»
Hata bhantu nabhavolire bhaunire wonti, bhayanga, 'Ayinjiye akhare hwa mntu owe mbibhi.'
8 Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: »Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.
Zakayo wemerela wabhora Gosi, Enya Gosi enusu eye shoma shane embapera apena nkashera efyelere omntu ahantu huhila ehuwezezya mara zinne. '
9 Och Jesus sade om honom: »I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son.
O Yesu wabhora sanyono owaule ufishire mnyumba omu afwanaje ono wape mwana wa Ibrahimu.
10 Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.»
Afwanaje Mwana wa Adamu ahenzere ahwanze na hwaule shila shashitejire. '
11 Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras.
Nabhahovwezye ego, ahonjeye ayanje omfano afwanaje aripapepe ne Yerusalemu, bhape bhasebhere aje oumwene owa Ngolobhe ubhonesha nunari.
12 Han sade alltså: »En man av förnämlig släkt tänkte fara bort till ett avlägset land för att utverka åt sig konungslig värdighet; sedan skulle han komma tillbaka.
Basi wayanga, 'Omntu omo kabaila asafiriye abhare ensi yahutari ili ahwipere oumwene na were.
13 Och han kallade till sig tio sin tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: 'Förvalten dessa, till dess jag kommer tillbaka.'
Wabhakwizya abhantu kumi katika asontezi bhakwe awapera amafungu kumi agehela wabhabhora bhombaji ebiashara hata nehayenza.'
14 Men hans landsmän hatade honom och sände, efter hans avfärd, åstad en beskickning och läto säga: 'Vi vilja icke att denne skall bliva konung över oss.»
Lelo abhantu abhe boma lyakwa bhavititwe bhasontezyezye oujumbe hurondore na yanje setihumwanza ono atilongozye.'
15 När han sedan kom tillbaka, efter att hava utverkat åt sig den konungsliga värdigheten, lät han kalla till sig de tjänare åt vilka han hade givit penningarna, ty han ville veta vad var och en genom sin förvaltning hade förvärvat.
Yabha nawawela apete oumwene wakwe wamuru bhakwizizwe bhala atumwa bhabhapiye ehela, ili amanye efaida yapete shila mntu huchuruzi wakwe.
16 Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.'
Wenza owahwande wayanga, `Gosi, ifungu liretire efaida eye fungu kumi zaidi. '
17 Han svarade honom: 'Rätt så, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen i en mycket ringa sak, skall du få makt och myndighet över tio städer.'
Wabhora, Shinza mtumwa mwinza hwashila sholi mwaminifu hunongwa endodo obhe na mamlaka amafungu juu ya maboma kumi. '
18 Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.'
Wenza owabhele wayanga, 'Gosi, ifungu lyaho liretire amafungu gasanu efiada.'
19 Då sade han jämväl till denne: 'Så vare ock du satt över fem städer.'
Wabhora ono wape awe owe juu eye maboma gasanu.'
20 Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk.
Wenza owamwabho wayanga, `Gosi eli lifungu lyaho ambalo nabheshere mbuto mreso.'
21 Ty jag fruktade för dig, eftersom du är en sträng man; du vill taga upp vad du icke har lagt ned, och skörda vad du icke har sått.'
afwanaje namwogope afwanaje oli mntu okhome ohwefu husobheshere okhome, ohwefu hasobheshere okonga hasaga ototire.
22 Han sade till honom: 'Efter dina egna ord vill jag döma dig, du onde tjänare. Du visste alltså att jag är en sträng man, som vill taga upp vad jag icke har lagt ned, och skörda vad jag icke har sått?
Wabhora ambahulonje hwiromu lyaho wotumwa wobhibhi awe wamenye aje endi mntu khome. Nehwefwe hasembeshere na ekonga husetolile.
23 Varför satte du då icke in mina penningar i en bank? Då hade jag, när jag kom hem, fått uppbära dem med ränta.'
Basi, eshi sohabheshere ehela yane hwa bhafumia eriba ili nehwenza enjagaje pandwemo nefaida yakwe?
24 Och han sade till dem som stodo vid hans sida: 'Tagen ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.'
Wabhabhola bhabhemeleye papepe fyori elyo ifungu mpere ola yali namafungu kumi.'
25 De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.'
Bhabhora, `Gosi, anago amafungu kumi. '
26 Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.
Embabhora, shila yali nahantu abhapewe lelo ola yasalinahantu bhafyolwe hata halinaho.
27 Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig.»
Antele bhala adui bhane bhadebhahwanza aje embalongozye bhareti epa mbhabhole hwitagalila lyane.”
28 Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.
Nawamala ayanje ego atanguliye hwitagalila wazubha abhare hu Yerusalemu.
29 När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna
Yabha na paramiye pa Bethfage na Bethania, hwigamba lyalihwetwa Mizeituni, asontezyezye bhabhele katika bhala asambeleziwa,
30 och sade: »Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit.
wayanga: `Bhalaji mpaka nshijiji shila shashili papepe omwana-dogomi apinyilwe ambaye sawayile ahwinjilwe no mntu yoyonti asele mwauli mrete epa.
31 Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'»
Na nkashile omntu abhabhozye eshi mhumwalayanji eshi Ogosi ane shida nawo.”
32 Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.
Na bhala bhasontezywe bhalile bhalolile ne nshe shabhabholele.
33 Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: »Varför lösen I fålen?»
Nabhali bhahumwaula omwana-dogomi abhanesho bhabhabhozya mbona mhwaula edogomi?'
34 De svarade: »Herren behöver den.»
Bhayanga, `Ogosi aline shida nawo. '
35 Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.
Bhatwala hwa Yesu bhara amenda gabho juu ya mwana dogomi bhamwinjizya oYesu.
36 Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.
Na hali abhala bhabhambshe amenda gabho mwidara.
37 Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;
Hata nali aparamiye ahwishe mwigamba elya Mizeituni, ikundi lyonti elyasambelezewa wakwe bhahandira ashime na husifu Ongolobhe humazu amagosi eye mambo gakwe age mahaa gabhagalolile,
38 och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!»
bhayanga, 'Ndiye yasayilwe mwene yahwenza hwitawa elya Gosi! Amani amwanya na utukufu ohwo amwanya!'
39 Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.»
Bhamo Afarisayo bhabhahari pabongano bhabhora, Sambelezi obhakhane asambelezi wa bhaho. '
40 Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»
Wagalula wayanga embabhora amwe nkabhapome kati ebhe amawe gabhohomere ohoro. '
41 Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den
Nawafiha papepe walilola iboma walilillaa,
42 och sade: »O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.
wayanga, lelo ogamenye hata awe katika isiku eli gagawanziwa amani! Lelo eshi gafisilye pamaso gaho.
43 Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.
Afwanaje isiku zyayenza adui bhaho nabhayihuzenjela boma, lizyongole bhaihuzyongola epande zyonti.
44 Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt.»
Bhayihugwisya pansi nabhana bhaho mhati yaho. Bhasiteshere iwe juu iwe, afwanaje sohamanyaga amajira agahwenzele hwaho'.
45 Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne;
Winjita mwibhanza wanda abhafumie bhala bhabhabhombaga ebiashara,
46 och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»
abhabhola, “Isimbwilwe, 'Enyumba yane ebhabhe nyumba ye mputo.' lelo amwe muyibhombile abhe ligwenya lyo bhafyola”.
47 Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom;
Wape wabha asambelezya shila lisiku mwibhanza. Lelo Gosi Abhakohani na simbi na agosi abhabhantu bhali bhahwanza idara elya hutezye,
48 men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom.
sebhalilora elya bhombe afwanaje abhantu bhonti bhahwandamano nawo bhahutejezya.
