Lukas 18
1 Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
Eka Yesu nogoyo ngero ne jopuonjrene mondo onyisgi gibed ka gilamo kinde duto kendo kik chunygi aa.
2 Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
Nowachonegi niya, “E dala moro ne nitie jangʼad bura mane ok oluoro Nyasaye kata ok odewo ji.
3 I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
To ne nitie dhako ma chwore otho moro e dalano manobedo kadhiyo ire pile giywakne kakwaye ni, ‘Yie ingʼadna bura e kinda gi ngʼat ma hinyani!’
4 Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
“Kuom kinde moko moromo nodagi, to bangʼe mogik nowacho kende owuon ni, ‘Kata obedo ni ok aluoro Nyasaye kendo ok adewo ji kamano
5 likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»
to nikech dhako ma chwore othoni osiko chanda, abiro neno ni angʼadone bura kare, mondo kik oola gibiro ma obirogo ira pile!’”
6 Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
To Ruoth nowacho niya, “Winjeuru gima ne jangʼad bura ma ok kareno owacho!
7 Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
To donge Nyasaye biro ngʼado bura kare ni joge moyier, maywakne odiechiengʼ gi otieno? Bende obiro tamore ma ok owinjogi?
8 Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»
Awachonu ni obiro neno ni ongʼadnegi bura kare kendo mapiyo. Kata kamano, ka Wuod Dhano obiro, bende obiro yudo yie e piny?”
9 Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
Ne joma noketo genogi kuomgi giwegi maparo ni gin joma kare kendo mane ochayo ji mamoko duto, Yesu nogoyonegi ngero kama:
10 »Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
“Ji ariyo nodhi lemo ei hekalu, achiel ne en ja-Farisai to machielo ne jasol osuru.
11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
Ja-Farisai moro nochungo malo mi olamo ka opwoyore ni, ‘Nyasaye, agoyoni erokamano ni ok an kaka ji mamoko, ma jomecho, joma timo timbe maricho, jochode, kata mana kaka jasol osuruni.
12 Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
Atweyo chiemo nyadiriyo e juma ka juma, kendo achiwo achiel kuom apar mar gigo duto manwangʼo.’
13 Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
“To jasol osuru nochungo mabor. Ne ok onyal kata mana ngʼiyo polo malo, to nogoyo kore kendo nowacho ni, ‘Nyasaye, kecha, an jaricho.’
14 Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»
“Awachonu ni ngʼatni, ma ok ngʼat machielono, nodhi dala ka en kare e nyim Nyasaye. Nimar ngʼato angʼato matingʼore malo kende nodwok piny, to ngʼat madwokore piny notingʼ malo.”
15 Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
Ji ne kelo nyithindo matindo ir Yesu, mondo ogwedhgi. Kane jopuonjre noneno mano negikwerogi.
16 Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
To Yesu noluongo nyithindo ire kendo nowacho niya, “Weuru nyithindo matindo obi ira, kendo kik utamgi, nikech pinyruoth Nyasaye en mar ji machal ka magi.
17 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
Awachonu adier ni, ngʼato ma ok orwako pinyruoth Nyasaye kaka nyathi matin ok nodonji ngangʼ.”
18 Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
Jatelo moro nopenje niya, “Japuonj maber, en angʼo monego atim mondo ayud ngima mochwere kaka girkeni mara?” (aiōnios g166)
19 Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
Yesu nodwoke kapenje niya, “Angʼo momiyo iluonga ni ngʼama ber? Onge ngʼama ber, makmana Nyasaye kende.
20 Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»
Ingʼeyo chike mawacho ni: ‘Kik iterri, kik ineki, kik ikwal, kik ihang wach, luor wuonu gi minu.’”
21 Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»
Nodwoke niya, “Magi duto aserito nyaka aa rawera.”
22 När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
Kane Yesu owinjo wachno, nowachone niya, “Pod iremo gimoro achiel. Lok mwanduni duto ma in-go pesa, mondo ipog joma odhier, eka inibed gi mwandu mokan e polo. Bangʼ timo kamano to bi mondo iluwa.”
23 Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
Ka nowinjo ma, nobedo mokuyo ahinya, nikech ne en ngʼat man-gi mwandu mathoth ahinya.
24 Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
Yesu nongʼiye kendo nowachone niya, “Mano kaka en gima tek mondo jomoko odonji e pinyruoth Nyasaye.
25 Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
Chutho, yot mondo ngamia okadhi e wangʼ sandan, moloyo jamoko donjo e pinyruoth Nyasaye!”
26 Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»
Jogo manowinjo mani nopenjo niya, “Kare en ngʼa manyalo kwo?”
27 Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»
Yesu nodwokogi niya, “Gino ma ok nyalre gi dhano, nyalore kuom Nyasaye.”
28 Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»
Petro nowachone niya, “Wan waseweyo gik moko duto mane wan-go mondo waluwi!”
29 Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
Yesu nowachonegi niya, “Awachonu adier ni, onge ngʼato moseweyo dalane kata jaode kata owetene, kata jonywolne, kata nyithinde nikech pinyruoth Nyasaye
31 Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
Yesu nokawo jopuonjre apar gariyo otero tenge kendo nowachonegi niya, “Eri wadhi nyaka Jerusalem, to gigo duto mane ondiki gi jonabi kuom Wuod Dhano ibiro timogi.
32 Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
Ibiro chiwe ne joma ok jo-Yahudi. Gibiro jare, giniyanye, mi gingʼudh olawo kuome.
33 och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
Bende ginichwade ma gininege, to chiengʼ mar adek enochier kendo.”
34 Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
Jopuonjre ne ok owinjo tiend wechegi kata matin. Tiend wechegi nopandnegi, kendo ne ok gingʼeyo gima ne owuoyo kuome.
35 Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
Kane Yesu chiegni chopo Jeriko, ngʼat moro ma muofu noyudo obet e bath yo kakwecho.
36 När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
Kane owinjo ka oganda kadho, nopenjo ni en angʼo matimore.
37 Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
Negidwoke niya, “Yesu ja-Nazareth ema kadho.”
38 Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
Noluongo matek niya, “Yesu, Wuod Daudi, yie ikecha!”
39 Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
To jogo ma notelo e yo nokwere kendo nowachone ni olingʼ thi, to nomedo goyo koko niya, “Wuod Daudi, yie ikecha!”
40 Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
Yesu nochungo kendo nochiko mondo okel ngʼatno ire. Kane obiro machiegni, Yesu nopenje niya,
41 »Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»
“Angʼo midwaro mondo atimni?” Nodwoko niya, “Ruoth, adwaro mondo anen.”
42 Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»
Yesu nowachone niya, “Nen! Yieni ema ochangi.”
43 Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
Gikanyono nochako neno kendo noluwo bangʼ Yesu, kopako Nyasaye. Ka ji duto noneno mano, negipako Nyasaye.
