Lukas 15
1 Och till honom kom allt vad publikaner och syndare hette för att höra honom.
Kaidong hole adang michonse ho Yeshua thuhil ngai dingin ahung jiuvin ahi.
2 Men fariséerna och de skriftlärde knorrade och sade: »Denne tager emot syndare och äter med dem.»
Hiche hin Pharisee hole hou danthu hil ho aphunchel sah tan, michonse hotoh akipol'in nejong anekhom uve! tin aseitauve.
3 Då framställde han för dem denna liknelse; han sade:
Hijeh chun Yeshuan hiche thusim hi aseipeh in ahi:
4 »Om ibland eder finnes en man som har hundra får, och han förlorar ett av dem, lämnar han icke då de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade, till dess han finner det?
“Mikhat in kelngoi jakhat neihen chule alah'a khat chu vahmang taleh, ipi bol tantem? Adang somko le ko ho chu gamthip a adalhah'a chule avahmang pachu amu tokah'a agahol lou ding ham?
5 Och när han har funnit det, lägger han det på sina axlar med glädje.
Chuteng ahinmu tengleh, kipah tah in a'in lam'a din alengkouvah hin kipoh tante.
6 Och när han kommer hem, kallar han tillhopa sina vänner och grannar och säger till dem: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit mitt får, som var förlorat.'
Ahung vailhun tengleh amapan aloi agol chule aheng akom koukhom in tin, ‘Nei kipa khom piuvin ajeh chu keiman ka kelngoi mangna chu kakimutai’ tinte.
7 Jag säger eder att likaså bliver mer glädje i himmelen över en enda syndare som gör bättring, än över nittionio rättfärdiga som ingen bättring behöva.
Chutobang a chu michonse khat in lunghei na aneiya Pathen lama akile kit chun adang somko le ko lunghei ngailou michonpha ho chung sangin van'ah kipana aume. Sum-Pum Kimansah
8 Eller om en kvinna har tio silverpenningar, och hon tappar bort en av dem, tänder hon icke då upp ljus och sopar huset och söker noga, till dess hon finner den?
Ahilouleh, tekah nan, numei khat hin sum dangka som aneiyin chule khat amansah tai. Amanun meivah adet'a insung pumpi atheh'a chule chingthei tah'a amu tokah'a ahol lou ding ham?
9 Och när hon har funnit den, kallar hon tillhopa sina väninnor och grannkvinnor och säger: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit den penning som jag hade tappat bort.'
Chule amanun hichu amuteng, aloi apai chule aheng akom cheng akoukhom ding, ‘Nei kipapiuvin, ajeh chu kasum mang kakinungmu tai’ atiding ahi.
10 Likaså, säger jag eder, bliver glädje hos Guds änglar över en enda syndare som gör bättring.
Chutobang chun van'ah Pathen Vantilte pan na'in, michonse khatseh lunghei na chungah kipana aum'e” ati.
11 Ytterligare sade han: »En man hade två söner.
Athusei hilchet be theina din hiche thusim hi aseiyin ahi: “Mikhat in chapa ni aneiye.
12 Och den yngre av dem sade till fadern: 'Fader, giv mig den del av förmögenheten, som faller på min lott.' Då skiftade han sina ägodelar mellan dem.
Aneojo pan apa jah'a, ‘Nathi masangin nanei nagou kachan ding ho tun kadei tai’ ati. Hijeh chun apan achateni chu anei agou ho hoppeh dingin anomtai.
13 Och icke lång tid därefter lade den yngre sonen allt sitt tillhopa och for långt bort till ett främmande land. Där levde han i utsvävningar och förfor så sin förmögenhet.
Niphabep jouvin hiche chapa neojo pa chun anei jouse akisemtup in mun gamlatah a dingin achetai, chule hia chun asum le pai jouse hindan kinomsah nan asumang tai.
14 Men sedan han hade slösat bort allt, kom en svär hungersnöd över det landet, och han begynte lida nöd.
Chutia asum akiman chai phat chun, gamsunga chun kel nasatah alhan, kel athoh pan tai.
15 Då gick han bort och gav sig under en man där i landet, och denne sände honom ut på sina marker för att vakta svin.
Chumun'a loulhoumi khat in natoh apeh na dingin akithujon, amapan jong aloumun langah vohchate vah dingin asol'in ahi.”
16 Och han åstundade att få fylla sin buk med de fröskidor som svinen åto; men ingen gav honom något.
Khangdong pachu agilkel lheh tan, vohchate anehsah ji voh-an jeng jong chu twilheh dingin amitmun akilang tan ahi. Ahivangin koiman nehding ape tapon ahi.
17 Då kom han till besinning och sade: 'Huru många legodrängar hos min fader hava icke bröd i överflöd, medan jag har förgås av hunger!
“Achainakeiya ahung khahdoh phat chun, ama le ama akihoulim in, Ka-in ah soh thalah ho jengin jong anehval set'u anneh aneiyun, kei hiche'ah gilkel'a thidingin kaume! ati.
18 Jag vill stå upp och gå till min fader och säga till honom: Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig;
Ka-in a kache ding kapa koma, ‘Hepa, van le nangma dounan kachonse tai,
19 jag är icke mer värd att kallas din son. Låt mig bliva såsom en av dina legodrängar.'
chule keima nacha tiding hoi kahitapoi. Lungset tah in soh thalah khat bangin nei sangin, tinge’ atitai.”
20 Så stod han upp och gick till sin fader. Och medan han ännu var långt borta, fick hans fader se honom och ömkade sig över honom och skyndade emot honom och föll honom om halsen och kysste honom innerligt.
Chuin ama apa koma dingin inlam akile tai. Chule amapa mun gamlatah ahung gei nalaiyin, apan ahung amutan ahi. Ngailutna le khotona dimset pum'in achapa komah alhaiyin, akolchuh chuh in, achoptai.
21 Men sonen sade till honom: 'Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig; jag är icke mer värd att kallas din son.'
Achapan ahin seitai, “Hepa, keima van le nangma dounan kachonse tai, chule tun nacha tiding jong kalhing jou tapoi,” ati.
22 Då sade fadern till sina tjänare 'Skynden eder att taga fram den yppersta klädnaden och kläden honom i den, och sätten en ring på hans hand och skor på hans fötter.
Ahinlah apan asohte komah aseitai, Gang'un! Insunga ponsil hoipen pen hinchoiyun lang silpeh un. Akhutjung'a akibu ding khutjem le akise ding kengchot hinchoiyun.
23 Och hämten den gödda kalven och slakten den, så vilja vi äta och gör oss glada.
Chule bongnou ivahthao uchu that un. Eihon golvah loupi tah a ilop diu ahi,
24 Ty denne min son var död, men har fått liv igen; han var förlorad men är återfunnen.' Och de begynte göra sig glada.
ajehchu hiche kachapa hi athi anahitan, tua hi hung hingdoh kit ahi. Amangsa anahin, tua hi kimukit ahitai. Hiti chun golnop chu akipan tai.
25 Men hans äldre son var ute på marken. När denne nu vände tillbaka och hade kommit nära huset fick han höra spel och dans.
Chutia aumlai chun, chapa a'upajo pachu loulanga um natong ahi. Inlam ahung kile chun, in'a chun tumging le lam gin ajatan,
26 Då kallade han till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda.
chuin asohte khat komah ipi thilsoh umham ti adongin ahi.
27 Denne svarade honom: 'Din broder har kommit hem; och då nu din fader har fått honom välbehållen tillbaka, har han låtit slakta den gödda kalven.'
Nasopipa hung kile ahi, tin aseipeh un, chuleh napan bongnou thaotah chu athapeh ahi. Damsel'a ahunglhun jeh'a ilop'u ahi, tin aseipeh tai.
28 Då blev han vred och ville icke gå in. Hans fader gick då ut och talade vanligt med honom.
A'upajo pachu alung hangin insung alut tapon ahi. Apa ahungdoh in ahung tem'e,
29 Men han svarade och sade till sin fader: 'Se, i så många år har jag nu tjänat dig, och aldrig har jag överträtt något ditt bud; och lik väl har du åt mig aldrig givit ens en killing, för att jag skulle kunna göra mig glad med mina vänner.
ahin aman adonbut in, Kum hijat hi nasoh banga kaum chule bol'in nati jouse kada na umkhalou ahi. Chuleh hiche phat jouse achun nangman kaloi kagol hotoh kaneh khom diuvin kelcha nou khatbeh neinape khapoi.
30 Men när denne din son, som har förtärt dina ägodelar tillsammans med skökor, nu har kommit tillbaka, så har du för honom låtit slakta den gödda kalven.'
Ahivangin hiche nachapan noti ho chunga nasum jouse aveichai nungin, nangman bongnou thaotah nathapeh in nalop peh e, ati.
31 Då sade han till honom: 'Min son, du är alltid hos mig, och all mitt är ditt.
Apan ajah'a aseiyin, “Ven, kachapa ngaitah, nangma kakomah naum jinge, chuleh kanei jouse jong hi nanga ahi.
32 Men nu måste vi fröjda oss och vara glada; ty denne din broder var död, men har fått liv igen, han var förlorad, men är återfunnen.'»
Eihon hiche kipa nikho hi ilop diu ahi. Ijeh inem itile nasopipa hi athi'ah ahitan chule hung hingdoh kit ahi! Amangsa anahin, hinlah tun akimutai!” ati.
