Lukas 14

1 När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där vaktade på honom,

Mago mani fruhu knazupa (Sabati) Jisasi'a Farisi kva ne'mofo nompi ne'za nenaku vuno umani'nege'za, nankna hugahie hu'za zamagra kete'za mani'naze.

2 att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.

Ana higeno avuga mago nera avufga zore krimo azeri haviza hu'nea ne' mani'ne.

3 Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?»

Kasegere ugota hu'naza vahe ene, Farisi vahera Jisasi'a anage huno zmantahigene. Mani fruhu knazupa (Sabat) knare vahera zamazeri so'e hugahumpi osugahune?

4 Men de tego. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå.

Hianagi zamagra ke osu manizageno, ana nera avufare azerino kri'a azeri so'e huteno huntegeno vu'ne.

5 Sedan sade han till dem: »Om någon av eder har en åsna eller en oxe som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp den, jämväl på sabbatsdagen?»

Ana huteno anage huno zamasami'ne, Inamoka mofavrekamo'o bulimakao afukamo ti afi kerifi uraminenigenka, mani fruhu (Sabati) knazupa ame hunka ome avare anaga otegahano?

6 Och de förmådde icke svara något härpå.

Zamagra ana kemofo nona'a hugara osu'naze.

7 Då han nu märkte huru gästerna utvalde åt sig de främsta platserna, framställde han för dem en liknelse; han sade till dem:

Jisasi'a kegeno ne'za nehogu ke hazage'za e'naza vahe'mo'za, ra zamagima eri trateke emanizageno, Jisasi'a anage huno fronka kea zamasami'ne.

8 »När du av någon har blivit bjuden till bröllop, så tag icke den främsta platsen vid bordet. Ty kanhända finnes bland gästerna någon som är mer ansedd än du,

Mago'a vahe'mo'ma, tamagri'ma ke hanigetma arave hu nezantema vanutma, ra agima ami tratera uomaniho. Na'ankure mago vahera tamagri'ma tamagatere'nesia vahera kea hu'nesigu'enene.

9 och då kommer till äventyrs den som har bjudit både dig och honom och säger till dig: 'Giv plats åt denne'; och så måste du med skam intaga den nedersta platsen.

Hagi ana taregamota tanagi hu'nesimo eno, traka'a ama ne' amio huno hanigenka, kagazegu nehunka atrenka refarega umanigahane.

10 Nej, när du har blivit bjuden, så gå och tag den nedersta platsen vid bordet. Ty det kan då hända att den som har bjudit dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp.' Då vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna.

Tamagima hanigetma vanutma henka trate umani'nenkeno, tamagima higeta vu'nazamo'ma esuno'a, anage huno hugahie. Ronenimota, enagagateho hanigetma, maka trate'ma mani'naza vahe zmufina ra tmagia erigahaze.

11 Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

Na'ankure maka vahe'mo'za zmavufga ra hanamokizmia, Anumzamo'a zamazeri fenka tregahie. Hianagi zamagra zmavufga anteramisamokizmia, Anumzamo'a zamazeri sga hugahie.

12 Han sade ock till den som hade bjudit honom: »När du gör ett gästabud, på middagen eller på aftonen, så inbjud icke dina vänner eller dina bröder eller dina fränder, ej heller rika grannar, så att de bjuda dig igen och du därigenom får vedergällning.

Anage nehuno, ne'za nehoguma ke hige'za e'naza kva nera asamino, ra ne'za kresnunka roneka'ane, kafu kaganahe'ine, vaheka'ane afufeno zimine vahe'ene zamagrike zamagi osuo. Ru ana vahe'mo'za kagri'enena ke hu'za nona hu'za kamisagenka mizanka'a erigahane.

13 Nej, när du gör gästabud, så bjud fattiga, krymplingar, halta, blinda.

Hu'neanagi ra nezama retroma nehanunka, zmunte omne vahe'ene, agia aza stinesia vahe'ene, aga havizahu vahe'ene, avusu hu'nesnia vahe kea huge'za eho.

14 Salig är du då; ty eftersom de icke förmå vedergälla dig, skall du få din vedergällning vid de rättfärdigas uppståndelse.»

E'inahu vahe'mo'za nona hu'za kamigara osu'nazankinka, kagra asomu erigahane. Na'ankure fatgo vahe'mo'za frinesafintima otisaza knazupa mizanka'a erigahane.

15 Då nu en av de andra vid bordet hörde detta, sade denne till honom: »Salig är den som får bliva bordsgäst i Guds rike!»

Mago'mo nezane trate zamaza tununte mani'nafinti ana kema hia nentahino, anage huno Jisasina asmi'ne. Maka vahe'mo'za Anumzamofo Kumapima bretima nesamo'za asomu erigahaze!

16 Då sade han till honom: »En man tillredde ett stort gästabud och bjöd många.

Hianagi Jisasi'a ana kemofo nona'a anage huno asmi'ne, Mago ne'mo'a ra ne'za retro huteno hakarea vea ana nezante eho huno ke hu'ne. (Mat 22:1-10)

17 Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sin tjänare och lät säga till dem som voro bjudna: 'Kommen, ty nu är allt redo.'

Ne'zama nesaza kna egeno, kazokzo eri'za vahe'a hunteno, koma zamagi hu'noa vahete vunka eho hunka ome zamasamio. Na'ankure nezantamia hago retro huramante'ne hunka ome zmasamige'za eho.

18 Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: 'Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Hianagi maka'mo'za hu'za tasunku hunanki, eri'zanti me'ne hu'naze. Ese'mo'a anage huno ana kazokzo eriza nera asmi'ne. Nagra mago mopa mizasenoa ome kegahuankina, nasunku huanki ovugahue.

19 En annan sade: 'Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Anante'mo'a anage hu'ne, 10ni'a hoza eri bulimakao miza sentenorega vu'na ome avame ante'na kegahuankina, nasunku huanki omegahue.

20 Åter en annan sade: 'Jag har tagit mig hustru, och därför kan jag icke komma.'

Anante'mo'a anage hu'ne, meni ara eri'noanki'na omegahue.

21 Och tjänaren kom igen och omtalade detta för sin herre. Då blev husbonden vred och sade till sin tjänare: 'Gå strax ut på gator och gränder i staden, och för hitin fattiga och krymplingar och blinda och halta.'

Ana kazokzo eriza ne'mo rukrehe huno kva'amofonte eno eme asmi'geno, kva nemo'a rimpa hegeno, ana kazokzo eri'za nera anage huno asmi'ne. Ame hunka ra kumamofo osi kampine ra kampine nevunka, afufenozmi omne'nesnia vahe'ene, zmagia zamaza stinesia vahe'ene, zamaga haviza hu'nesnaza vahe'ene, zamavu asu hu'nesnia vahe'ene zamavarenka amare eno huno hunte'ne.

22 Sedan sade tjänaren: 'Herre, vad du befallde har blivit gjort, men har är ännu rum.'

Anante kazokzo eri'za ne'mo'a huno kva'nimoka, kema hunantanazana hago huanagi nompina mago'a kankamuna me'ne higeno,

23 Då sade herren till tjänaren: 'Gå ut på vägar och stigar, och nödga människorna att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.

kva ne'mo'a anage huno kazokzo eri'za nera asmi'ne. Atiraminka ranra kampine nomofo kegina kante vunka tutu hunka ome zmasamige'za, e'za noni'afina emani aviteho.

24 Ty jag säger eder att ingen av de män som voro bjudna skall smaka sin måltid.'»

Na'ankure Nagra anage hu'na negasamue, magore hu'za ko'ma zamagima hu'noa vahe'mo'za, nezani'afintira onetfa hugahaze.

25 Och mycket folk gick med honom; och han vände sig om och sade till dem:

Jisasina tusi'a vea krerfamo'za amage avaririza nevazageno, rukrehe huno amanage huno zamasmi'ne.

26 »Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge.

Mago'mo Nagrite enaku nehuno, nefane nererane a'amofone, mofavre'ane afuhe'ine, asarehe'ine, agra'agu'enema ha'ma reontesimo'a, Nagri disaipol omanigahie.

27 Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke vara min lärjunge.

Iza'o agra'a keka zafa erigofino Nagri namage omesimo'a, Nagri disaipol omanigahie.

28 Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt?

Iza'o tmagripintima zaza noma kinaku hanuno'a, kotazana manineno nama'a zagonu nona ki vagaregahue huno refako huno keteno nona kino.

29 Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom

Za'za no kinaku eri agafa huno tra'a tro hunteteno, kivaga oresigeno, kesnaza vahe'mo'za hunte'za agiza nere'za,

30 och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.'

ama ne'mo'a knare huno nona agafa hianagi, nona kivagaregara osie hu'za hugahaze.

31 Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot honom med tjugu tusen?

Hagi mago kini ne'mo'ma, mago kini ne'ma ha'ma ome huntenakura, esera mani'neno antahino nagrira 10 tauseni'a sondia vaheni'a maninazankita 20 tauseni'a sondia vahe'mo'zama ha'ma eme hurantesaza vahera zmageteregahumpi, zmagete oregahune huno refko huno nege.

32 Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt borta, skicka sändebud och underhandla om fred.

Ha'ma agateregama osnuno'a, ha' vahe'amoma afete ne-esigeno, agra mago'a vahe huzmantenke'za vu'za agri agi eriza magoaza ome huhampri nezmante'za ha'ma osu'za zamarimpa fru hu'za manisagu ome asmigahaze.

33 Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger. --

Ana hu'negu mago'mo'e huno, mikozama'amofo amagena huomisimo'a, Nagri disaipol omanigahie.

34 Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?

Hagemo'a knare hu'neanagi, haga'ama omnena, ete inankna huno haga'a erigahie?

35 Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man kastar ut det. Den som har öron till att höra, han höre.»

E'i haviza hu'neno mopamofonena masevena amigara osu'neankino, atresigeno amnezankna hugahie. Iza'o agesa me'nenigeno nentahisimo'a, atregeno agesa antahise hino.