Lukas 14

1 När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där vaktade på honom,

Nahitabo usa ka Adlaw niana sa adlaw nga Igpapahulay, sa dihang niadto siya sa balay sa usa sa mga pangulo sa Pariseo aron mokaon ug tinapay, aron nga ila siyang bantayan pag-ayo.

2 att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.

Tan-awa, sa iyang atubangan adunay tawo nga nag-antos sa sakit nga edema.

3 Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?»

Nangutana si Jesus sa usa ka eksperto sa balaod sa Judio ug sa mga Pariseo, “Uyon ba sa balaod ang pagpang-ayo sa Adlaw nga Igpapahulay, o dili?”

4 Men de tego. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå.

Apan wala sila motingog. Busa gigunitan siya ni Jesus, giayo siya, ug gipalakaw siya sa layo.

5 Sedan sade han till dem: »Om någon av eder har en åsna eller en oxe som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp den, jämväl på sabbatsdagen?»

Miingon siya kanila, “Kinsa kaninyo ang adunay anak nga lalaki o baka nga nahulog sa atabay sa Adlaw nga Igpapahulay dili ba ninyo dayon kuhaon pagawas?”

6 Och de förmådde icke svara något härpå.

Wala sila makahimo sa paghatag ug tubag niining mga butanga.

7 Då han nu märkte huru gästerna utvalde åt sig de främsta platserna, framställde han för dem en liknelse; han sade till dem:

Sa dihang si Jesus nakamatikod kung giunsa niadtong mga dinapit sa pagpili niadtong mga lingkoranan sa mga halangdon, nagsulti siya sa sambingay, nag-ingon ngadto kanila,

8 »När du av någon har blivit bjuden till bröllop, så tag icke den främsta platsen vid bordet. Ty kanhända finnes bland gästerna någon som är mer ansedd än du,

“Sa dihang dapiton kamo sa usa ka tawo ngadto sa kumbira sa kasal, ayaw paglingkod sa lingkoranan sa mga halangdon, tungod kay tingalig adunay gidapit nga mga tawo nga mas halangdon pa kay kaninyo.

9 och då kommer till äventyrs den som har bjudit både dig och honom och säger till dig: 'Giv plats åt denne'; och så måste du med skam intaga den nedersta platsen.

Sa dihang ang tawo nga nagdapit kaninyong duha moabot, moingon siya kaninyo, 'Ihatag sa lain nga tawo kanang imong lugar,' ug unya sa kaulaw mahiadto ka sa mas ubos nga dapit.

10 Nej, när du har blivit bjuden, så gå och tag den nedersta platsen vid bordet. Ty det kan då hända att den som har bjudit dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp.' Då vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna.

Apan sa dihang dapiton kamo, lakaw ug lingkod sa mas ubos nga dapit, aron inig-abot sa tawo nga nagdapit kaninyo, moingon siya kaninyo, 'Higala, anhi diri sa taas.' Unya pasidunggan kamo sa kadaghanan nga naglingkod sa lingkoranan uban kaninyo.

11 Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

Tungod kay ang matag-usa nga mopataas sa iyang kaugalingon ipaubos, ug siya nga naagpaubos sa iyang kaugalingon ipataas.”

12 Han sade ock till den som hade bjudit honom: »När du gör ett gästabud, på middagen eller på aftonen, så inbjud icke dina vänner eller dina bröder eller dina fränder, ej heller rika grannar, så att de bjuda dig igen och du därigenom får vedergällning.

Ug miingon usab si Jesus ngadto sa tawo nga nagdapit kaniya, “Kung mohatag ka ug paniudto o panihapon, ayaw dapita ang imong mga higala o mga igsoon o imong mga paryente o ang imong dato nga mga silingan, kay tingalig modapit usab sila kanimo agig balos, ug ikaw mabayran.

13 Nej, när du gör gästabud, så bjud fattiga, krymplingar, halta, blinda.

Apan sa dihang maghatag ka ug bangkete, dapita ang mga kabus, ang piang, ang pongkol, ug ang buta,

14 Salig är du då; ty eftersom de icke förmå vedergälla dig, skall du få din vedergällning vid de rättfärdigas uppståndelse.»

ug panalanginan ka, kay dili man sila makabalos kanimo. Pagabalusan ka ra unya sa pagbanhaw sa mga matarong.”

15 Då nu en av de andra vid bordet hörde detta, sade denne till honom: »Salig är den som får bliva bordsgäst i Guds rike!»

Sa dihang ang usa sa ila milingkod sa lamesa uban kang Jesus nakadungog niini nga mga butang, miingon siya kaniya, “Bulahan siya nga magakaon ug tinapay sa gingharian sa Dios!”

16 Då sade han till honom: »En man tillredde ett stort gästabud och bjöd många.

Apan miingon si Jesus ngadto kaniya, “Adunay tawo nag-andam ug dakong panihapon ug gidapit ang kadaghanan.

17 Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sin tjänare och lät säga till dem som voro bjudna: 'Kommen, ty nu är allt redo.'

Sa dihang andam na ang panihapon, gipadala niya ang iyang sulugoon sa pagsulti niadtong mga dinapit, 'Ngari kamo, kay ang tanang butang karon andam na.'

18 Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: 'Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Managsama silang nagbuhat ug mga pasangil. Ang usa nag-ingon ngadto kaniya, 'Nakapalit ako ug uma, ug kinahanglan moadto ako aron sa pagtan-aw niini.

19 En annan sade: 'Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Palihog pasayloa ako.' Ang uban miingon, 'Nakapalit ako ug lima ka paris nga mga torong baka, ug moadto ako aron sulayan sila. Palihog pasayloa ako.'

20 Åter en annan sade: 'Jag har tagit mig hustru, och därför kan jag icke komma.'

Ug ang usa miingon, 'Aduna akoy giminyoan nga asawa, ug dili ako makaadto.'

21 Och tjänaren kom igen och omtalade detta för sin herre. Då blev husbonden vred och sade till sin tjänare: 'Gå strax ut på gator och gränder i staden, och för hitin fattiga och krymplingar och blinda och halta.'

Ang sulugoon miabot ug miingon sa iyang agalon niining mga butanga. Ug ang agalon sa balay nasuko ug miingon sa iyang sulugoon, 'Gawas dayon didto sa kadalanan ug agianan sa mga siyudad ug dad-a dinhi ang mga kabus, ang mga piang, ang buta, ug ang bakol.'

22 Sedan sade tjänaren: 'Herre, vad du befallde har blivit gjort, men har är ännu rum.'

Ang sulugoon miingon, 'Agalon, ang imong gisugo natuman na, ug aduna pa gihapoy luna.'

23 Då sade herren till tjänaren: 'Gå ut på vägar och stigar, och nödga människorna att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.

Ang agalon miingon ngadto sa iyang sulugoon, 'Gawas ngadto sa kadalanan ug mga koral ug pugsa sila sa pagpaadto sa akong balay, aron ang akong balay mapuno.

24 Ty jag säger eder att ingen av de män som voro bjudna skall smaka sin måltid.'»

Kay sultihan ko ikaw, wala niadtong mga tawhana nga unang gidapit nga makatilaw sa akong panihapon.'''

25 Och mycket folk gick med honom; och han vände sig om och sade till dem:

Karon dakong panon sa mga katawhan mikuyog uban kaniya, ug milingi siya ug miingon ngadto kanila,

26 »Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge.

“Kung bisan kinsa kadtong moduol kanako ug dili niya kasilagan ang iyang kaugalingong amahan, inahan, asawa, anak mga igsoon nga lalaki ug mga igsoon nga babaye—oo, ug ang iyang kaugalingon usab dili siya mahimo nga akong disipulo.

27 Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke vara min lärjunge.

Ug kinsa kadtong dili magpas-an sa iyang kaugalingong krus ug mosunod ngari kanako dili mahimo nga akong disipulo.

28 Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt?

Kay kinsa kaninyo, nga nagplano sa pagtukod ug tore, dili ba una molingkod ug kwentahon ang kantidad aron mabana-bana kung naa bay igo nga kinahanglanon aron makumpleto kini?

29 Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom

Kon dili, sa dihang iyang gibutang ang pundasyon ug dili siya makahimo sa paghuman niini, ang tanang makakita niini mosugod sa pagbiay-biay kaniya,

30 och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.'

sa pag-ingon, 'Kining tawhana nagsugod sa pagtukod apan dili makahimo sa paghuman.'

31 Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot honom med tjugu tusen?

O unsang hari, nga samtang moadto siya aron makig-away sa ubang hari didto sa giyera, dili ba molingkod una aron mokuha ug tambag mahitungod kung makahimo ba siya sa pagpakig-away uban sa napulo ka libo ka kalalakin-an aron makig-away sa ubang hari nga moabot batok kaniya uban sa 20 ka libo nga kalalakin-an?

32 Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt borta, skicka sändebud och underhandla om fred.

Ug kon dili, samtang ang ubang sundalo layo pa kaayo, nagpadala siya ug mga tigpamaba ug nangutana sa kahimtang sa kalinaw.

33 Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger. --

Busa, kinsa man kaninyo ang dili motugyan sa tanang anaa kaniya dili mamahimong akong disipulo.

34 Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?

Ang asin maayo, apan kung ang asin mawad-an ug kalami, unsa-on man kini nga mamahimong parat pag-usab?

35 Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man kastar ut det. Den som har öron till att höra, han höre.»

Kini dili na magamit sa yuta o bisan ngadto sa pundok sa hugaw sa mga hayop. Ilabay kini sa layo. Kinsa kadtong adunay dalunggan nga makabati, papamatia siya.”