Lukas 13
1 Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
He wode Philaxoossay ista suuthi ista yarshora gathi walakida Galila asata gish Yesussas yoottida asati heen iza ollan deetes.
2 Då svarade han och sade till dem: »Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
Izikka zaaridi histtini hessamala waayey ista bolla gakkida asati hankko waayey gakkonta attida Galila asa wursotappe aadhdhida nagarancha gidida gish giidi qoppetii? gides.
3 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
Gideena ta intes yootays inte maaretonta ixxikko inte wurikka he asata mala dhayana.
4 Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
Woykko Salhomen gimbey ista bolla wodhdhin hayqqida, tammanne osppun asati Yerusalemen diza asa wursofe nagarancha gididagish giidi qoppetii?
5 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.»
Gideenna ta intes yootays inte maaretonta ixxikko inte wurikka he asata mala dhayanan.
6 Och han framställde denna liknelse: »En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
Qassekka istas issi uray woyne tookkizasson tokkettida issi balase giza mith daysu, he balase miththaykko ayfe koshshu yiidi issi ayfekka demmibeynna.
7 Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
Woyne akakkiltte oothizaysas “hekko tani ayfe demmna gaada hachchra heezzu layth ha balaseykko simerista yaada issi ayfekka demabeykke, hessa gish izo qanxxa diga, aazas coo biitta xunxazee?” giidi leemuso yootides.
8 Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
Izika zaaridi Godo tani izi xaphon osha yeggada oothetha xeellana mala halaythas agaggarkkii.
9 kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'»
Yiza laythas iza ayfikko lo7o, ayfonta ixxikko qanxxanddasa gides.
10 När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
Yesussay sanbbata gallas issi mukuraben tamaarisishin
11 var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
tammanne osppun layth kumeth iita ayaanaay oykkidi asatetha pacisida issi maccashya heen daysu, izakka zokkoy kuunnida gish mulekka dhoqqu gaanas dandda7ukku
12 Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom»,
Yesussay izo beyidinne xeeygidi hanne maccashaye neni nena sakkiza hargezappe paxaddasakko gides.
13 och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
Izi ba kushe izi bolla wothini iza heeraka sit gaada eqqadus, Xoossakka galatadus.
14 Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: »Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
Mukurabe halaqqazikka sanbbata gallas pathidaysas Yesussa bolla hanqqettidi izakko yiza dereza “oothos bessiza usuppun gallasati diza gish he ootho galassatan yiidi paxite attin sanbbata gallas yooppite” gides.
15 Då svarade Herren honom och sade: »I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
Godaykka zaaridi inteno qoodheppe qommon haasa7izayto inte garsafe issi uray ba boora woykko ba hare sanbbata gallas beson qachchettidasooppe birshiddi haathe ushanaas efi erennee?
16 Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?»
Histtin hanna maccashiya Abrame na gidada tammanne osppun layth kumeth xalla7ey qachchin diza sooppe sanbbata gallas birshettanas izis besennee? gides
17 När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
Yesussay hizgi oychchida wode izara eqqettizayti wurikka yelattida, gido attin derey wurikka izi oychchida malalisiza oychcho wurson ufa7ettides.
18 Så sade han då: »Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
Qassekka Yesussay zaaridi Xoossa kawotethi ay milatizee? Izo aazara leemusoo?
19 Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar.»
Issi uray etha ayfe ba gadeni tookkini mokada diccada gita gidiin kafoti izi hangge giddon duusasso giigissana gakanas dicida etha mith milataysu gides.
20 Ytterligare sade han: »Vad skall jag likna Guds rike vid?
Qassekka Xoossa kawotethi aazara leemusoo?
21 Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.»
Issi maccash munuqa caallisanas daro dhiillera walakkida guutha irsho malaataysu gides.
22 Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
Hessafe guye Yesussay Yerusaleme bishe kanthi biza katamanne gutatan asa tamaarisishe aadhdhishin,
23 Och någon frågade honom: »Herre, är det allenast få som bliva frälsta?» Då svarade han dem:
issi uray izakko shiiqidi “Godo firdappe guutha asati xalla atannee?” giidi oychchides. Izikka zaaridi xuntha pengeyra gelanaas baxxettite, daroti gelanaas koyetes shin istas hanena.
24 »Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
25 Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
Keetha Goday denddidi ba kare gordi gidiin inte karen eqqidi Godo kare doyarkki giidi pengge qoxana shin izi zaaridi inte oonakkone awappe yidakkone ta intena erikke gaana gides.
26 Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
Intenikka izas zaaridi nuni nenara issife midosinne issife uydos nu dubbushan nuna ne tamaarsadasa gaana.
27 Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
Izika zaaridi intena inte oonakkone inte awappe yidakko ta intena erikke inte makkal7ati wurikka tappe haakkite gaana gides.
28 Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
Inte Abramenne Yisaqqane Yaqobe nabeta wursota Xoossa kawotethan beyiza wode inte karen yegetti attizza wode he wode intes yeehonne achche garcethi gidana.
29 Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
Asay away mokiza baggafenne wiliza baggafe pude baggafenne duge baggafe yiidi Xoossa kawotetha maaddan uttana.
30 Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
Hekko guyyen dizaytappe bagaz sinthe aadhdhanna sinthan dizaytappe baggati guye aadhdhannayti deetes.
31 I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: »Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig.»
He wode Farsawistappe issi issi assi yiidi “Herdoossay nena wodhanas koyiza gish hayssafe dendda kichcha” gida.
32 Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
Yesussay istas “tani buro hachchine wontoone dayiddanthata asappe kessana harggizaytakka pathana heezantho gallas ta ammoso ta gathanna gides gidi he worikkenas yootite” gides.
33 Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
Gido attin nabey Yerusalemeppe karen hayqqanas besontta gish hachchine wonto wontofeinikka ta hamuth sinth gujjana gides.
34 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
Hanne Yerusaleme nabeta wodhizare neekko kitettiddayta shuuchchara caddizare kuttoy ba ciyista ba qefe gars shiishiza mala ne nayta shishanas aappun wode koyadinashin inte gakkides akkay gidista.
35 Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'
Hekko inte keethay kayzides ta intes yootays Goda sunthan yiza uray anjjettides inte gaana wodey gakanashe nam77antho tana beyekista.
