Lukas 11
1 När han en gång uppehöll sig på ett ställe för att bedja och hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: »Herre, lär oss att bedja, såsom ock Johannes lärde sina lärjungar.»
Sie len ah Jesus el pre in sie acn. Ke el tari, sie sin mwet tumal lutlut fahk nu sel, “Leum, luti kut in pre, oana ke John el luti nu sin mwet tumal lutlut ah.”
2 Då sade han till dem: »När I bedjen, skolen I säga så: 'Fader, helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike;
Jesus el fahk nu selos, “Kowos in pre ouinge: ‘Papa: Lela Ine mutal lom in akfulatyeyuk; Lela Tokosrai lom in tuku.
3 vårt dagliga bröd giv oss var dag;
Kite kut mwe mongo ma kut enenu pingana len.
4 och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåta var och en som är oss något skyldig; och inled oss icke i frestelse.'»
Nunak munas nu sesr ke ma koluk lasr, Mweyen kut nunak munas nu sin mwet nukewa su oru koluk nu sesr. Ac tia kol kut nu ke mwe srike upa.’”
5 Ytterligare sade han till dem: »Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: 'Käre vän, låna mig tre bröd;
Ac Jesus el fahk nu sin mwet tumal lutlut, “Fin pa sie suwos som nu lohm sin mwet kawuk se lal ke infulwen fong ac fahk nu sel, ‘Mwet kawuk, sewin tolkwe lof in bread an.
6 ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom'
Kawuk se luk fahsr nu ke sie pac acn tuh pa tui yuruk, a wangin ma ngan sang kital!’
7 så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: 'Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.'
Na kawuk se lom el fin kasma luin lohm uh me, ‘Nimet tukasru! Ku kom tia liye lah srungul uh kauli tari? Nga ac tulik nutik inge mutulla tari. Nga tia ku in tukakek ac sot enenu lom an.’
8 Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver.
Na fuka? Nga fahk nu suwos lah el finne tia tukakek ac sot bread uh nu sum ke sripen kom mwet kawuk lal, tusruk ke sripen sumwekin ac kuinsrim lom an, el ac tukakek ac sot mwe enenu lom nukewa.
9 Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
Ouinge nga fahk nu suwos: Siyuk, ac ac fah itukot nu suwos; suk, ac kowos fah konauk; towolak, ac ac fah ikakla nu suwos.
10 Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
Tuh elos nukewa su siyuk ac fah eis, ac el su suk el fah konauk, ac srungul ac fah ikakla nu sin kutena mwet su towolak.
11 Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm,
Su suwos su oasr tulik natu ac sang nu sin wen natul soko wet pwasin el fin siyuk ke soko ik?
12 eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg?
Ku el fin siyuk ke sie atro, ya kom ac sang nu sel soko scorpion?
13 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!»
Kowos finne koluk, a kowos etu in sang ma wo nu sin tulik nutuwos uh. Kalem na lah Papa tomowos inkusrao El ac oru arulana yohk liki, ac El ac fah sang Ngun Mutal nu selos su siyuk sel!”
14 Och han drev ut en ond ande som var dövstum. Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme; och folket förundrade sig.
Jesus el lusla sie demon su oru mwet se kofla kaskas, ac ke pacl se demon sac illa ah, mwet sac mutawauk in kaskas. Un mwet se ma liye ah arulana fwefela,
15 Men några av dem sade: »Det är med Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna.»
tusruktu kutu selos fahk mu, “Beelzebul, leum lun demon uh, pa sang ku nu sel in luselosyak uh.”
16 Och några andra ville sätta honom på prov och begärde av honom ett tecken från himmelen.
Ac kutu pac selos kena srikal Jesus, ouinge elos siyuk sel elan oru sie mwe akul in akkalemye lah ku lal ma inkusrao me.
17 Men han förstod deras tankar och sade till dem: »Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, så att hus faller på hus.
Tuh Jesus el etu ma elos nunku, na el fahk nu selos, “Kutena mutunfacl su srisrielik ac alein sie sin sie fah tia oan paht; sie sou su srisrielik ac fah musalelik.
18 Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, huru kan då hans rike hava bestånd? I sägen ju att det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna.
Ke ma inge, u lun Satan uh fin tukeni aacnwuki, na tokosrai lal uh ac ku fuka? Kowos fahk mu nga lusla demon uh mweyen Beelzebul el se ku luk in oru.
19 Men om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
Fin pa ingan ouiya nga oru uh, na mwet lowos uh luselosla fuka? Mwet lowos uh sifacna akpwayei lah kowos sutuela!
20 Om det åter är med Guds finger som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
Tiana ouingan, a ku lun God pa oru nga in lusla demon uh, ac ma inge akpwayei lah Tokosrai lun God tuku tari nu yuruwos.
21 När en stark man, fullt väpnad, bevakar sin gård, då äro hans ägodelar fredade.
“Ke sie mwet fokoko el akoela tari kufwen mwe mweun lal nukewa in karingin lohm sel, na ma lal nukewa ac oanna wo.
22 Men om någon som är starkare än han angriper honom och övervinner honom, så tager denne ifrån honom alla vapnen, som han förtröstade på, och skiftar ut bytet efter honom.
Tusruktu sie mwet ma ku lukel fin tuku lainul ac kutangulla, el ac usla kufwen mweun nukewa ma mwet sac tuh lulalfongi, ac kitalik ma el pisrala uh.
23 Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
“El su tia wiyu, el lainyu. Ac el su tia wiyu eisani, el sisalik.
24 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro. Men då han icke finner någon, säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.'
“Ke pacl se sie ngun fohkfok ac illa liki sie mwet, el ac forfor in acn ma wangin kof we, in suk acn elan mongla we. El fin tia ku in konauk, el ac fahk nu sel sifacna, ‘Nga ac folokla nu in lohm se nga muta we meet ah.’
25 Och när han kommer dit och finner det fejat och prytt,
Ouinge el ac folokla ac liye lah acn sac nasnasla ac arulana akoeyukla wo.
26 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första.»
Na el ac illa ac sifil solama itkosr pac ngun fohkfok ma arulana koluk lukel, na elos ac tuku ac muta we. Na ac oru tuh moul lun mwet sac ac koluk liki na meet ah.”
27 När han sade detta, hov en kvinna in folkhopen upp sin röst och ropade till honom: »Saligt är det moderssköte som har burit dig, och de bröst som du har diat.»
Ke Jesus el fahk ma inge, mutan se kasak liki inmasrlon mwet uh ac fahk nu sel, “Insewowo mutan se su oswekomla ac katitii kom!”
28 Men han svarade: »Ja, saliga är de som höra Guds ord och gömma det.»
A Jesus el topuk, “Aok pwaye, tuh elos su lohng kas lun God ac akos, ac insewowo yohk liki!’”
29 Men när folket strömmade till tog han till orda och sade: »Detta släkte är ett ont släkte Det begär ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.
Ke mwet uh iktokeni nu yorol Jesus, el sifilpa fahk, “Fuka lupan koluk lun mwet in pacl inge uh! Elos siyuk sie mwe akul lulap, tuh wangin ma ac itukyang nu selos sayen mwe akul kacl Jonah.
30 Ty såsom Jonas blev ett tecken för nineviterna, så skall ock Människosonen vara ett tecken för detta släkte.
In oapana ke mwet palu Jonah el tuh sie mwe akul nu sin mwet Nineveh, ouinge Wen nutin Mwet el ac fah sie mwe akul nu sin mwet in pacl inge.
31 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släktes män och bliva dem till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, har är vad som är mer än Salomo.
Ke Len in Nununku uh, Kasra lun Sheba el ac mau tuyak ac orek loh lain mwet in pacl inge uh, mweyen el tuh tuku liki acn sel su oan yen loeslana in tuh porongo kas lalmwetmet lal Solomon; ac nga fahk nu suwos lah oasr sie inge su arulana yohk lukel Solomon.
32 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Ke Len in Nununku, mwet Nineveh elos ac mau tuyak ac orek loh lain kowos, mweyen elos tuh forla liki ma koluk lalos ke elos lohng luti lal Jonah; ac nga fahk nu suwos lah oasr sie inge su arulana yohk lukel Jonah!
33 Ingen tänder ett ljus och sätter det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, för att de som komma in skola se skenet.
“Wangin sie mwet ac akosak sie lam ac okanla, ku afinya ke sie ahlu. El ac filiya fin sukan lam uh, tuh mwet uh in liye kalem kac ke elos ac utyak nu in lohm uh.
34 Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker.
Atronmutun mwet uh oana sie lam nu ke mano. Atronmotom fin nasnas, na monum nufon ac sessesla ke kalem; tusruktu atronmotom fin koluk, monum nufon ac fah lohsr.
35 Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker.
Kowos karinganang tuh kalem su oan in kowos an in tia lohsr.
36 Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken.»
Monum nufon fin sessesla ke kalem ac wangin kitin acn lohsr kac, ac fah arulana kalem, oana ke sie lam ac tolkowosyak ke kalem yohk la.”
37 Under det att han så talade, inbjöd en farisé honom till måltid hos sig; och han gick ditin och tog plats vid bordet.
Tukun Jesus el kaskas tari, sie mwet Pharisee solal elan welul mongo; ouinge el utyak ac akola in mongo.
38 Men när fariséen såg att han icke tvådde sig före måltiden, förundrade han sig.
Mwet Pharisee sac lut ke el liye lah Jesus el tiana winwinla meet liki el mongo.
39 Då sade Herren till honom: »I fariséer, I gören nu det yttre av bägaren och fatet rent, medan edert inre är fullt av rofferi och ondska.
Ouinge Leum el fahk nu sel, “Kowos mwet Pharisee uh oaru na in ohlla acn lik ke cup ac ahlu in mongo lowos uh, a insiowos sesseslana ke sulallal ac ma koluk.
40 I dårar, har icke han som har gjort det yttre också gjort det inre?
Kowos mwet nikin! God, su orala acn lik El oayapa orala acn loac!
41 Given fastmer såsom allmosa vad inuti kärlet är; först då bliver allt hos eder rent.
A kowos in sang ma oan in cup ac ahlu lowos an nu sin mwet sukasrup, na ma nukewa ac fah nasnas nu suwos.
42 Men ve eder, I fariséer, som given tionde av mynta och ruta och alla slags kryddväxter, men icke akten på rätten och på kärleken till Gud! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.
“We nu suwos mwet Pharisee! Kowos sang nu sin God sie tafu singoul, finne ke mahsrik mwe akyuye mongo oana mint ac rue, a kowos pilesru nununku suwohs ac lungse nu sin God. Fal kowos in oru ma inge, ac tia pilesru ma saya uh.
43 Ve eder, I fariséer, som gärna viljen sitta främst i synagogorna och gärna viljen bliva hälsade på torgen!
“We nu suwos mwet Pharisee! Kowos lungse nien muta fulat in iwen lolngok uh, ac in paingyuk kowos ke kas in sunak ke nien kuka uh.
44 Ve eder, I som ären lika gravar som ingen kan märka, och över vilka människorna gå fram utan att veta det!»
We nu suwos! Kowos oana kulyuk ma wangin akul kac, na mwet uh fahsr fac ac tia akilen.”
45 Då tog en av de lagkloke till orda och sade till honom: »Mästare, när du så talar, skymfar du också oss.»
Sie sin mwet luti Ma Sap uh fahk nu sel, “Mwet Luti, ke kom fahk ma inge, kom akkolukye kut pac!”
46 Han svarade: »Ja, ve ock eder, I lagkloke, som på människorna läggen bördor, svåra att bära, men själva icke viljen med ett enda finger röra vid de bördorna!
Jesus el topuk ac fahk, “We nu suwos pac, mwet luti Ma Sap! Kowos sang mwe utuk toasr nu fin mwet uh, a kowos tia asroela sokofanna kufinpouwos in kasrelos us ma inge.
47 Ve eder, I som byggen upp profeternas gravar, deras som edra fäder dräpte!
We nu suwos! Kowos orala kulyuk na wowo nu sin mwet palu uh — nuna mwet palu na ma papa matu tomowos elos tuh onela.
48 Så bären I då vittnesbörd om edra fäders gärningar och gillen dem; ty om de dräpte profeterna, så byggen I upp deras gravar.
Kowos sifacna akkalemye lah kowos insese nu ke ma mwet matu lowos elos oru meet ah. Elos uniya mwet palu ah, na kowos musaela kulyuk lalos uh.
49 Därför har ock Guds vishet sagt: 'Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och somliga av dem skola de dräpa, och andra skola de förfölja.
Ke sripa se inge, Lalmwetmet lun God fahk mu, ‘Nga ac fah supwala mwet palu ac mwet sap nu yorolos; elos ac fah uniya kutu selos, ac kalyei kutu.’
50 Och så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, allt det som är utgjutet från världens begynnelse,
Ke ma inge mwet in pacl inge ac fah eis mwatan akmas ma papa matu tumalos tuh oru ke elos onela mwet palu nukewa ke mutaweyen orekla faclu ah me,
51 ända ifrån Abels blod intill Sakarias' blod, hans som förgjordes mellan altaret och templet.' Ja, jag säger eder: Det skall utkrävas av detta släkte.
mutawauk ke akmas kacl Abel me nwe ke akmas kacl Zechariah, su tuh anwuki inmasrlon loang in kisa ac Acn Mutal in Tempul uh. Aok, nga fahk nu suwos, mwet in fil se inge ac fah kalyeiyuk kaclos inge nukewa!
52 Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder.»
“We nu suwos mwet luti Ma Sap uh! Kowos sruok key nu ke mutunoa lun etauk, a kowos sifacna tia utyak nu we, ac kowos kutongolos su kena utyak!”
53 När han inför allt folket sade detta till dem, blevo fariséerna och de lagkloke mycket förbittrade och gåvo sig i strid med honom om många stycken;
Ke Jesus el som liki lohm sac, mwet luti Ma Sap ac mwet Pharisee elos mutawauk in arulana lainul, ac srikal ke mwe siyuk puspis,
54 de sökte nämligen efter tillfälle att kunna anklaga honom.
mweyen elos kena sruokilya ke kutu ma el ac fahk.
