Lukas 11
1 När han en gång uppehöll sig på ett ställe för att bedja och hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: »Herre, lär oss att bedja, såsom ock Johannes lärde sina lärjungar.»
Akatungu kamwi Yesu aliga nasabhwa, oumwi wa abheigisibhwa bhaye namubhwila ati, “Lata Bhugenyi nuchiigishe okusabhwa lwakutyo Yoana eigisishe abheigisibhwa bhaye.”
2 Då sade han till dem: »När I bedjen, skolen I säga så: 'Fader, helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike;
Yesu nabhabhwila, Mukabha nimusabhwa, mwaike, “Lata, Lisina lyao likusibhwe. Obhukama bhwa bhuje.
3 vårt dagliga bröd giv oss var dag;
Uchiyane ebhilyo bhyeswe ebhya bhuli lunaku.
4 och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåta var och en som är oss något skyldig; och inled oss icke i frestelse.'»
Uchisasile obhunyamuke bhweswe, lwakutyo eswe ona echisasila bhona bhanu abhachiyabhila. Waisiga okuchisindika chikaga mumasakwa.”
5 Ytterligare sade han till dem: »Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: 'Käre vän, låna mig tre bröd;
Yesu nabhabhwila ati, “Niga kwimwe oyo ali no omusani, namujako ingeta, namubhwila, 'musani nuunsakile emikate esatu.
6 ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom'
Kulwokubha omusani wani akinga olyanu okusoka lugendo, kanye nitanachakumulisha.'
7 så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: 'Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.'
Mbe kaunu ali munyumba namusubhya ati, siga kunyasha, negaye omulyango, anye na abhana bhani chamamile kubhulili. Nitakutula kwimuka nokukuyana emikate.
8 Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver.
Mbe enibhabhwila ati nolwo akabhula okwimuka akuyane emikate awe omusani waye, kulwokubha ousinyilisha okumukononela utananswalo, kemuka nakuyana ebhibhala bhyafu ebhye emikate okwinganya na kutyo wamusabhilwe.
9 Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
Mbe anyone enibhabhwila ati, “Musabhwe, omuja okubhona, mulonde omuja okubhona, mukonone kumulyango omuja okwigulilwa.
10 Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
Kulwokubha bhuli munu unu kasabhwa kayanwa, na unu kalonda kabhona, na unu kakonona, abhamwigulila omulyango.
11 Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm,
Ali omwibhusi wa kutiki agati yemwe, unu omwana waye kasabhwa inswi ko omwene namuyana namuyana injoka?
12 eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg?
Amo nasabhwa liuli ko omwene namuyana inge?
13 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!»
Kulwejo kalabha emwe munyamukile no omumenya okuyana abhana bhemwe ebhiyanwa bhekisi, mbe Esomwana wemwe wa mulwire atabhakila okubha kasosha Mwoyo Mweru kubhanu abhamusabhwa?”
14 Och han drev ut en ond ande som var dövstum. Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme; och folket förundrade sig.
Namala Yesu nagonya lisambwa linu lyaliga litakuloma kumunu, lyejile lyamusokako omunu oyo nabhona obhutulo bhwo okuloma. Abhanu ni bhalugula muno.
15 Men några av dem sade: »Det är med Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna.»
Nawe abhanu bhandi nibhaika ati unu kabhilimya amasambwa kwa Belejebhuli, likulu lya amasambwa.
16 Och några andra ville sätta honom på prov och begärde av honom ett tecken från himmelen.
Abhandi nibhamulegeja nibhenda abholeshe echimenyegesho okuoka mulwire.
17 Men han förstod deras tankar och sade till dem: »Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, så att hus faller på hus.
Nawe Yesu namenya ameganilisho gebhwe nabhabhwila ati, “Obhukama bhunu obhwitaganyisha obhwene obhunyalambuka na inyumba inu eitagana eigwa.
18 Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, huru kan då hans rike hava bestånd? I sägen ju att det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna.
Labha Shetani akabha wokutagana tagana, obhukama bhwaye obhwimelegulu kutiki? Kulwokubha omwaika ati enibhilimya amasambwa kulwa Belejebhuli.
19 Men om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
Labha enigasoshako kulwa Belejebhuli, abhejanyu abhagabhilimya kwa njila ya kutiki? Kulwa injuno eyo, abhaja okubhalamula.
20 Om det åter är med Guds finger som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
Nawe labha enibhilimya amasambwa kwa amanaga ga Nyamuanga, mbe obhukama bhwa Nyamuanga bhwabhakingileko.
21 När en stark man, fullt väpnad, bevakar sin gård, då äro hans ägodelar fredade.
Omunu wamanaga ali nechigwato akalinda inyumba yaye, ebhinu bhaye ebhibha bhikobhele.
22 Men om någon som är starkare än han angriper honom och övervinner honom, så tager denne ifrån honom alla vapnen, som han förtröstade på, och skiftar ut bytet efter honom.
Nawe akengililwa no omunu wa amanaga amukilile, owamanaga kamusakula ebhigwato bhaye, namala nagega ebhinu bhaye bhona.
23 Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
Mbe unu ataliamwi nanye oyo chitasikene, na unu atakusolosha amwi anye kanyalambula.
24 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro. Men då han icke finner någon, säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.'
Lisambwa libhibhi likasoka kumunu, eligenda okulonda ao gatali manji koleleki lifung'ame. Likabhulwanowokuja, elyaika ati, 'Enisubha eyo nasokele.
25 Och när han kommer dit och finner det fejat och prytt,
Likasubha, nilisanga inyumba ikukumbilwe na okondele.
26 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första.»
Kulwejo eligenda okulonda amasambwa agandi musanju amabhibhi muno okukila elyene niligaleta gaje okwikala omwo. Mbe akekaliye ko omunu oyo akabha kabhibhi muno kukila kutyo aliga ali kubhwambilo.”
27 När han sade detta, hov en kvinna in folkhopen upp sin röst och ropade till honom: »Saligt är det moderssköte som har burit dig, och de bröst som du har diat.»
Mbe nijibha kutya aliga achaika emisango ejo, omugasi umwi asosishe obhulaka bhulela agati ya liijo naika ati, “Inda inu yakwibhuye na amabhele ganu wanenele gana libando.”
28 Men han svarade: »Ja, saliga är de som höra Guds ord och gömma det.»
Nawe omwene nasubhya ati, “Bhanu bhali na amabhando ni bhanu abhongwa nonokugwata omusango gwa Nyamuanga.”
29 Men när folket strömmade till tog han till orda och sade: »Detta släkte är ett ont släkte Det begär ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.
Lyejile liijo lya abhanu lyekofyanya nokwiyongesha, Yesu namba okwaika ati, “Olwibhulo lunu nilunyamuke. Olulonda echimenyegesho, na chitalio echimenyegesho chinu bhaliyabhwa lindi tali chilya echa Yona.
30 Ty såsom Jonas blev ett tecken för nineviterna, så skall ock Människosonen vara ett tecken för detta släkte.
Kunsonga lwakutyo Yona abhee chimenyegesho kubha Ninawi, nikwo no Omwana wa Adamu alibha chimenyegesho ku lwibhulo lunu.
31 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släktes män och bliva dem till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, har är vad som är mer än Salomo.
Olunaku lwa indamu Omugole wa mumalimbe alimelegulu no olwibhulo lunu nalulamula (nalutemela echina), kulwokubha omwene asokele kubhutelo bhwe echalo koleleki aje ategeleshe ombhwengeso bhwa Selemani, kanu alio unu akuliye Selemani.
32 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Abhanu bha Ninawi bhalimelegulu ingulu kulunaku olwa indamu nibhalwaika kubhibhi olwibhulo lunu! Kulwokubha Abhaninawi bhatee ebhibhi bhejile bhongwa omusango gwa Yona, mbe lola, anu alio unu akuliye Yona.
33 Ingen tänder ett ljus och sätter det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, för att de som komma in skola se skenet.
Atalio omunu wonawona unu kasha itala naitula emwalo muchisute amo emwalo ye echikapo, tali kasha naitula ingulu ye echinu koleleki bhuli munu unu kengila alole obhwelu. Eliso lyao ni tala yo mubhili gwao.
34 Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker.
Eliso lyao likabha lilikisi omubhili gao ogubha guli mu bwelu. Nawe eliso lyao likabha linyamukile mbe omubhili gwao ogubha guli muchisute.
35 Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker.
Kulwejo mwikenge koleleki obhwelu bhunu bhuli Munda yemwe bhutajamo echisute.
36 Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken.»
Kulwejo, labha omubhili gwao gwona guli mubhwelu, na litalio ebhala linu lili muchisute, mbe omubhili gwao ogubha gwingene na itala inu eyaka no okusosha obhwelu kwemwe
37 Under det att han så talade, inbjöd en farisé honom till måltid hos sig; och han gick ditin och tog plats vid bordet.
Ejile amala okwaika, Omufarisayo namukumilila alye ebhilyo ika ewaye, Yesu nengila munyumba neyanja age.
38 Men när fariséen såg att han icke tvådde sig före måltiden, förundrade han sig.
Mbe Abhafarisayo nibhalugula okuloa nalya ebhilyo bhya kegolo atesabhile
39 Då sade Herren till honom: »I fariséer, I gören nu det yttre av bägaren och fatet rent, medan edert inre är fullt av rofferi och ondska.
Nawe Lata Bugenyi nabhabhwila ati, “Emwe Abhafarisayo omwosha anja ye ebhikombe na amabhakuli, nawe munda yemwe mwijuye omululu no obhunyamuke.
40 I dårar, har icke han som har gjort det yttre också gjort det inre?
Emwe bhanu mutali na bhumenyi, Unu yangile anja atayangile na munda?
41 Given fastmer såsom allmosa vad inuti kärlet är; först då bliver allt hos eder rent.
Muyane abhataka ganu gali munda, amagambo gona nigabha makonde kwemwe.
42 Men ve eder, I fariséer, som given tionde av mynta och ruta och alla slags kryddväxter, men icke akten på rätten och på kärleken till Gud! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra.
Nawe Jilibhabhona emwe Abhafarisayo, kulwokubha omusosha imwi kwi kumi eyo mubhabhayi no omuchicha na bhuli luganda lwe emikubhi ja mumugunda. Nawe musigile emisango jo obhulengelesi no okwenda Nyamuanga, Nijakisi muno okukola ago obhulengelesi no okwenda Nyamuanga, no obhutasiga okukola agandi ago gona.
43 Ve eder, I fariséer, som gärna viljen sitta främst i synagogorna och gärna viljen bliva hälsade på torgen!
Ejibhabhona Abhafarisayo, kulwokubha omwenda okwiyanja kubhitebhe bhya imbele mumasinagogi nokulamila jinkesha eje chibhalo mumagulilo.
44 Ve eder, I som ären lika gravar som ingen kan märka, och över vilka människorna gå fram utan att veta det!»
Ejibhabhona, kulwokubha omususana ne ebhitulo bhinu bhitali na chibhalikisho bhinu abhanu abhatajako ingulu obhutamenya.”
45 Då tog en av de lagkloke till orda och sade till honom: »Mästare, när du så talar, skymfar du också oss.»
Omwiigisha umwi we ebhilagilo bhye Echiyaudi namusubhya no okumubhwila ati, “Mwiigisha, echo owaika echichinyola eswe ona.”
46 Han svarade: »Ja, ve ock eder, I lagkloke, som på människorna läggen bördor, svåra att bära, men själva icke viljen med ett enda finger röra vid de bördorna!
Yesu naika ati, “Ejibhabhona, abheigisha bhe ebhilagilo! Kulwokubha omubhatwika emijigo misito jinu bhatakutula kwitika, nawe emwe silisili mutajikunyako emijigo ejo nolwo ku chimwi che ebhyala bhyemwe.
47 Ve eder, I som byggen upp profeternas gravar, deras som edra fäder dräpte!
Ejibhabhona, kulwokubha omumbaka nokutulako ebhijukisho ku bhitulo bhya abhalagi bhanu bhetilwe nabha jaji bhemwe.
48 Så bären I då vittnesbörd om edra fäders gärningar och gillen dem; ty om de dräpte profeterna, så byggen I upp deras gravar.
Kulwejo emwe ona omwikilishanya ne emilimu jinu jakolelwe na bhajaji bhemwe, kulwokubha nichimali bhetile abhalagi bhanu omumbakila ebhijukisho kubhitulo bhyebhwe.
49 Därför har ock Guds vishet sagt: 'Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och somliga av dem skola de dräpa, och andra skola de förfölja.
Kulwa injuno eyo ona, obhwengeso bhwa Nyamuanga obhwaika ati, 'Enibhatumila abhalagi na jintumwa ona bhalibhanyasha no okwitako abhandi.
50 Och så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, allt det som är utgjutet från världens begynnelse,
Olwibhulo lunu lulibhusibhwa ingulu ya abhalagi bhanu bhetilwe okwambila kubhwambilo bhwe echalo,
51 ända ifrån Abels blod intill Sakarias' blod, hans som förgjordes mellan altaret och templet.' Ja, jag säger eder: Det skall utkrävas av detta släkte.
okusokelela kumanyinga ga Abeli okukinga ku manyinga ga Zakaria, unu etilwe agati na agati ya amajabhau na kubhweru. Yee, Enibhabhwila emwe, olwibhulo lunu lulibhusibhwa ingulu yejo jona.
52 Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder.»
Jilibhabhona emwe abheigisha bhe ebhilagilo bhya Abhayaudi, kulwokubha mugegele jinfungulujo ja kubhwenge; emwe abhene mutakwingila, na muganyishe bhanu bhaliga nibhengila.”
53 När han inför allt folket sade detta till dem, blevo fariséerna och de lagkloke mycket förbittrade och gåvo sig i strid med honom om många stycken;
Yesu ejile amala okusoka ao, Abhandiki na Abhafarisayo bhamulemele nibhayakana nage ingulu ye emisango myafu.
54 de sökte nämligen efter tillfälle att kunna anklaga honom.
Nibhalegeja okumugwatisha na amagambo gaye.
