Lukas 10
1 Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma
Now after these things, the Lord appointed seventy others, and sent them out two by two ahead of him to every town and place where he himself was about to go.
2 »Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.
He said to them, “The harvest is plentiful, but the laborers are few. Therefore ask the Lord of the harvest to send out laborers into his harvest.
3 Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.
Go on your way. See, I send you out as lambs in the midst of wolves.
4 Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen.
Do not carry a money bag, or a traveler's bag, or sandals, and greet no one on the road.
5 Men när I kommen in i något hus, så sägen först: 'Frid vare över detta hus.'
Whatever house you enter, first say, 'May peace be on this house!'
6 Om då någon finnes därinne, som är frid värd, så skall den frid I tillönsken vila över honom; varom icke, så skall den vända tillbaka över eder själva.
If a person of peace is there, your peace will rest upon him, but if not, it will return to you.
7 Och stannen kvar i det huset, och äten och dricken vad de hava att giva, ty arbetaren är värd sin lön. Gån icke ur hus i hus.
Remain in that same house, eating and drinking what they provide, for the laborer is worthy of his wages. Do not move around from house to house.
8 Och när I kommen in i någon stad där man tager emot eder, så äten vad som sättes fram åt eder,
Whatever town you enter, and they receive you, eat what is set before you,
9 och boten de sjuka som finnas där, och sägen till dem: 'Guds rike är eder nära.'
and heal the sick that are there. Say to them, 'The kingdom of God has come close to you.'
10 Men när I kommen in i någon stad där man icke tager emot eder, så gån ut på dess gator och sägen:
Whenever you enter a town and they do not receive you, go out into its streets and say,
11 'Till och med det stoft som låder vid våra fötter ifrån eder stad skaka vi av oss åt eder. Men det mån I veta, att Guds rike är nära.'
'Even the dust from your town that clings to our feet we wipe off against you! But know this: The kingdom of God has come near.'
12 Jag säger eder att det för Sodom skall på 'den dagen' bliva drägligare än för den staden.
I say to you that on the judgment day it will be more tolerable for Sodom than for that town.
13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava suttit i säck och aska och gjort bättring.
Woe to you, Chorazin! Woe to you, Bethsaida! If the mighty works which were done in you had been done in Tyre and Sidon, they would have repented long ago, sitting in sackcloth and ashes.
14 Men också skall det vid domen bliva drägligare för Tyrus och Sidon än för eder.
But it will be more tolerable for Tyre and Sidon at the judgment than for you.
15 Och du. Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. -- (Hadēs g86)
You, Capernaum, do you think you will be exalted to heaven? No, you will be brought down to Hades. (Hadēs g86)
16 Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig.»
The one who listens to you listens to me, and the one who rejects you rejects me, and the one who rejects me rejects the one who sent me.”
17 Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: »Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn.»
The seventy returned with joy, saying, “Lord, even the demons submitted to us in your name.”
18 Då sade han till dem: »Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.
Jesus said to them, “I was watching Satan fall from heaven as lightning.
19 Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada.
See, I have given you authority to tread on serpents and scorpions, and over all the power of the enemy, and nothing will in any way hurt you.
20 Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen.»
Nevertheless do not rejoice only in this, that the spirits submit to you, but rejoice even more that your names are engraved in heaven.”
21 I samma stund uppfylldes han av fröjd genom den helige Ande och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
At that same time he rejoiced greatly in the Holy Spirit, and said, “I praise you, Father, Lord of heaven and earth, because you concealed these things from the wise and understanding, and revealed them to those who are untaught, like little children. Yes, Father, for so it was well pleasing in your sight.”
22 Allt har av min Fader blivit för trott åt mig. Och ingen känner vem Sonen är utom Fadern, ej heller vem Fadern är, utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd.»
“All things have been entrusted to me from my Father, and no one knows who the Son is except the Father, and no one knows who the Father is except the Son and those to whom the Son chooses to reveal him.”
23 Sedan vände han sig till lärjungarna, när han var allena med dem och sade: »Saliga äro de ögon som se det I sen.
Then he turned around to the disciples and said privately, “Blessed are those who see the things that you see.
24 Ty jag säger eder: Många profeter och konungar ville se det som I sen men fingo dock icke se det, och höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.»
I say to you, many prophets and kings desired to see the things you see, and they did not see them, and to hear the things that you hear, and they did not hear them.”
25 Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: »Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
Behold, a certain teacher of the Jewish laws stood up so that he might test him, saying, “Teacher, what must I do to inherit eternal life?” (aiōnios g166)
26 Då sade han till honom: »Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?»
Jesus said to him, “What is written in the law? How do you read it?”
27 Han svarade och sade: »'Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.'»
He gave an answer and he said, “You will love the Lord your God with all your heart, with all your soul, with all your strength, and with all your mind, and your neighbor as yourself.”
28 Han sade till honom: »Rätt svarade du. Gör det, så får du leva,
Jesus said to him, “You have answered correctly. Do this, and you will live.”
29 Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: »Vilken är då min nästa?»
But the teacher, desiring to justify himself, said to Jesus, “Who is my neighbor?”
30 Jesus svarade och sade: »En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.
Jesus answered him and said, “A certain man was going down from Jerusalem to Jericho. He fell among robbers, who stripped him of his belongings, and beat him, and left him half dead.
31 Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi.
By chance a certain priest was going down that way, and when he saw him, he passed by on the other side.
32 Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi.
Similarly a Levite also, when he came to the place and saw him, passed by on the other side.
33 Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom
But a certain Samaritan, as he journeyed, came to where he was. When he saw him, he was moved with compassion.
34 och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna och förde honom till ett härbärge och skötte honom.
He approached him and bound up his wounds, pouring oil and wine on them. He set him on his own animal, and brought him to an inn, and took care of him.
35 Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' --
The next day he took out two denarii, and gave them to the host, and said, 'Take care of him and whatever extra you spend, when I return, I will repay you.'
36 Vilken av dessa tre synes dig nu hava visat sig vara den mannens nästa, som hade fallit i rövarhänder?»
Which of these three do you think was a neighbor to him who fell among the robbers?”
37 Han svarade: »Den som bevisade honom barmhärtighet.» Då sade Jesus till honom: »Gå du och gör sammalunda.»
The teacher said, “The one who showed mercy to him.” Jesus said to him, “Go and do the same.”
38 När de nu voro på vandring, gick han in i en by, och en kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus.
Now as they were traveling along, he entered into a certain village, and a certain woman named Martha welcomed him into her house.
39 Och hon hade en syster, som hette Maria; denna satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.
She had a sister named Mary, who sat at the Lord's feet and heard his word.
40 Men Marta var upptagen av mångahanda bestyr för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: »Herre, frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig.»
But Martha was overly busy with preparing to serve a meal. She came up to Jesus, and said, “Lord, do you not care that my sister left me to serve alone? Therefore tell her to help me.”
41 Då svarade Herren och sade till henne: »Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oro för mångahanda,
But the Lord answered and said to her, “Martha, Martha, you are anxious about many things,
42 men allenast ett är nödvändigt. Maria har utvalt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne.»
but only one thing is necessary. Mary has chosen what is best, which will not be taken away from her.”
