Lukas 10
1 Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma
Tun Pakai in seijui adang mi somsagi le ni alhengdoh in amaho chu akop kop'in khotin le muntin vilding agot naho ah asol in ahi.
2 »Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.
Hiche ho cheng hi amaho ahilchahna ahi: “Lousoh ga khoptup ding atam, ahin natong ho alhome. Hijeh chun Pakai hengah taovun amachu ga chomtup dia mopo ahi; alouva natong ding mi ahin solbe nadin thum'un.”
3 Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.
Tun cheuvin, chuleh geldoh jingun keiman si-al lah'a kelngoi kisol tobanga kasol nahiuve.
4 Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen.
Sum le pai ima kipoh hih'un, sakhao jong kipoh hih'un, kengchot akop'in jong pohih un. Chuleh lampi dungah khattou lem dingin kingapa hih'un.
5 Men när I kommen in i något hus, så sägen först: 'Frid vare över detta hus.'
Khattou in'a nalut teng uleh, amasan “Pathen lungmonna hiche in'a hin umhen” tin asauvin.
6 Om då någon finnes därinne, som är frid värd, så skall den frid I tillönsken vila över honom; varom icke, så skall den vända tillbaka över eder själva.
Hichea cheng ho chu alungmon uleh, phattheina chu umden ding; achutilou uleh, phattheina chu nahenguva hung kile ding ahi.
7 Och stannen kvar i det huset, och äten och dricken vad de hava att giva, ty arbetaren är värd sin lön. Gån icke ur hus i hus.
In khat'a kon inkhat ah vahle hih'un. Munkhat bou ah um unlang, amahon napeh peh uchu neuvin chule don'un. Min phatah a najen nau sanding kiphalam hih'un, ajehchu anatong chun alosan amuding mong ahi.
8 Och när I kommen in i någon stad där man tager emot eder, så äten vad som sättes fram åt eder,
“Khopi khat a nalut uva nasan uleh, namasanga ahin luidoh doh uchu neuvin.”
9 och boten de sjuka som finnas där, och sägen till dem: 'Guds rike är eder nära.'
Adamlou sudam'un lang seipeh'un, “Pathen Lenggam chu tun nakom uva aumtai” tiuvin.
10 Men när I kommen in i någon stad där man icke tager emot eder, så gån ut på dess gator och sägen:
Ahin khopi khattou in nasan dauleh, alampiu dunga chun chedoh unlang seiyun,
11 'Till och med det stoft som låder vid våra fötter ifrån eder stad skaka vi av oss åt eder. Men det mån I veta, att Guds rike är nära.'
Nakhopiu sunga vutkhu ho geiyin kakenguva kon'in kathing lhauve, nasoso kisoh dinga dalhah nahiuve ti vetsahnan. Chule hiche hi heuvin–Pathen Lenggam chu anaitai!
12 Jag säger eder att det för Sodom skall på 'den dagen' bliva drägligare än för den staden.
Kaseipeh nahiuve thupi kitan nileh agilou Sodom kho chu chutobang khopi ho sanga phajep diu ahi.
13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava suttit i säck och aska och gjort bättring.
“Itobang lunghemnan nangau hitam, vo Korazin le Bethsaida! Ijeh inem itile nalah'a thilkidang kibol hohi agilou Tyre le Sidon khohoa kibol hitaveleh, sotlaiya pat'in amipihon achonset nauva kon lungheina nei untin, khaodippon kisil untin chule akisih'u tahlang nan aluchung uvah vutvam kiloi tauvinte.
14 Men också skall det vid domen bliva drägligare för Tyrus och Sidon än för eder.
Henge, Tyre le Sidon khopi teni hi thupi kitan nileh nangho sanga phajep diu ahi.
15 Och du. Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. -- (Hadēs g86)
Chule nangho Capernaum mite, van-gam'ah jabolna chang nauvin natem? Nachan loudiu ahi, thina mun'a nachesuh joh diu ahi,” ati. (Hadēs g86)
16 Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig.»
Chuin aseijuite jah'a aseiyin, “Koihileh nathuhil'u kisan a chun keijong eisan ahi. Chule napampai chan'u chun keijong eipampai ahi. Chule koihileh keima eipampai chan chun Pathen, eihinsolpa apampai ahi” ati.
17 Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: »Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn.»
Seijui somsagi leni ho ahung kileuvin, thanom tah in thulhut ahin bol'un ahi. “Pakai, thilhaho jeng jong kathu uvin anunge nangma min kapat ule,” atiuve.
18 Då sade han till dem: »Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.
“Henge” tin amaho aseipeh in, “Keiman Satan van'a kona kolphe banga alhahsuh kamui!
19 Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada.
Veuvin, keiman nangho galmi thilboltheina chunga thuneina kapeh nahiuve, chule nanghon gul le aipi chunga lam najot diu chule nachilgoi dingu ahi. Imachan nasuhkhah loudiu ahi.
20 Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen.»
Amavang lhagao gilou nathuuva anun jeh in kipah hih'un, ahin van-gam'a namin'u akijihlut jeh joh in kipah un,” ati.
21 I samma stund uppfylldes han av fröjd genom den helige Ande och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
Hiche pettah chun Yeshua Lhagao Thenga kipana adimset tan, chuin hitin aseiye, “O Hepa, van le lei Pakai, hiche thilho nangman aching le athem'a kigel hoa pat'a naselguh a, chapang ho henga naphondoh jeh in kakipah'e. Henge Pa, hitia kibol hin nangma nalunglhai sah'e,” ati.
22 Allt har av min Fader blivit för trott åt mig. Och ingen känner vem Sonen är utom Fadern, ej heller vem Fadern är, utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd.»
“Kapan keima imajouse chunga mopohna eipeh ahitai. Pa tailou koiman Chapa chu dihtah in ahepoi, chule Chapa tailou le Chapa in hetsah dinga alhen ho tailouvin koiman Pachu dihtah in ahepoi” ati.
23 Sedan vände han sig till lärjungarna, när han var allena med dem och sade: »Saliga äro de ögon som se det I sen.
Chuin amaho changseh aumpet un, aman aseijuite heng lam ngan aseiye, “Nathilmu chengseu mu ah mit hochu anunnom e.
24 Ty jag säger eder: Många profeter och konungar ville se det som I sen men fingo dock icke se det, och höra det som I hören, men fingo dock icke höra det.»
Kaseipeh nahiuve, themgao ho le lengho tamtah'in nathilmu chengseu hi muding anagaldot jingu ahin, hinlah anamupouve. Chuleh najah houhi jah ding anagaldot jing'u ahin, hinlah anaja pouve,” ati.
25 Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: »Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
Nikhat hou danthua them khat Yeshua patep dingin adingdoh in hiche thudoh hi adonge, “Houhil, tonsot hinna kanei thei nadia ipi kabol ding ham?” ati. (aiōnios g166)
26 Då sade han till honom: »Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?»
Yeshuan adonbut in, “Mose dan in ipi asei em? Iti nasim am?” tin adongtai.
27 Han svarade och sade: »'Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.'»
Mipa chun adonbut in, “Nangman nalung pumpin, na lhagao pumpin, na thaneina pumpin, chule nalungthim pumpin Pakai naPathen chu ngailun. Chule nangma nakingailut bangin naheng nakom ngailun,” tin aseiye ati.
28 Han sade till honom: »Rätt svarade du. Gör det, så får du leva,
“Adih'e” tin Yeshuan aseipeh in, “Hichu bol'in chule nahin ding ahi!” ati.
29 Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: »Vilken är då min nästa?»
Mipa chun athilbol them akichan nom'in, hijeh chun Yeshua chu adongin, “Koiham kaheng kakom?” ati.
30 Jesus svarade och sade: »En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.
Yeshuan thusim khat in adonbut in: “Juda mikhat Jerusalem a pat Jericho lam jon in ajin suh in ahi, chule ama chu lamkah ah migucha michom hon abulu un, aponsil aholhah peh un, avouvin, chule athisa tobang'in lam pang'ah adalha tauve.”
31 Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi.
Thempu khat in agatoh khan, hinlah mipa chuva akijam amu mu chun, lampi pang langkhat joh apal in adalhatai.
32 Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi.
Hou'in lhachale ho khat agachen chule chukom'a akijam chu amun, ahin aman jong lamsih lang khat ah apeldoh tai.
33 Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom
“Chuin musit'a um Samaria mikhat ahung pheiyin, mipa amu chun, avoujang nat peh tan ahi.”
34 och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna och förde honom till ett härbärge och skötte honom.
Akom ah ache naiyin, Samaria mipa chun akivohna maha chu ajen'in olive thao le ju asunkhum in, atompeh tai. Chuin mipa chu ama sangan chungah ahin puiyin, in khat ah ahin puilut in chukoma chun ajenlen ahi.
35 Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' --
Ajing in in-ngahpa chu dangka cheng ni apen, aseiyin, “Hichepa hi anavesui in. Achunga lutjat hiche sanga atamjoh khah le, kahung kit teng kapeh ding ahi,” ati.
36 Vilken av dessa tre synes dig nu hava visat sig vara den mannens nästa, som hade fallit i rövarhänder?»
“Tun seiyin hiche mithum ho lah'a chu koipen tah chu hiche mipa gucha michom hon avoh pau dinga aheng akom hi ham?” tin Yeshuan adongtai.
37 Han svarade: »Den som bevisade honom barmhärtighet.» Då sade Jesus till honom: »Gå du och gör sammalunda.»
Mipa chun adonbut in, “Akhoto pachu ahi,” ati. Chuin Yeshuan aseiyin, “Adih'e, tun chenlang chutobang chun gabol tan,” ati.
38 När de nu voro på vandring, gick han in i en by, och en kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus.
Yeshua le aseijuite Jerusalem lam jona achejing laiyun, khokhat ahung lhung un, chua chun Martha kiti nun a-in'a dingin alemin ahi.
39 Och hon hade en syster, som hette Maria; denna satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.
Asopinu Mary chu Pakai kengbul ah atouvin, athuhil chu angaiye.
40 Men Marta var upptagen av mångahanda bestyr för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: »Herre, frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig.»
Ahivangin Martha chu jan anneh lentah agon jeh chun alunggim in ahi. Yeshua komah ahungin ahung seitai, “Pakai dihtheilou nasah lou khattou ham kasopinu thipbeh a atouva ken natoh jouse katoh? Eihung kithopi na dingin hinsol in,” ati.
41 Då svarade Herren och sade till henne: »Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oro för mångahanda,
Ahivangin Pakai in amanu hengah aseiyin, “Ngailut Martha, nangma hitiho jouse chunga hi lunggima lung himo nahi.”
42 men allenast ett är nödvändigt. Maria har utvalt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne.»
“Thilkhat bouseh khohsah le lunggim nading aume. Maryn hichu akimudoh in, chule amanu a kona kilamang thei lou ding ahitai,” ati.
