Lukas 1
1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
Forasmuch as many have taken in hand to set forth in order a declaration of those things which are most surely believed among us,
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
Even as they delivered them to us, who from the beginning were eyewitnesses, and ministers of the word;
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
It seemed good to me also, having had perfect understanding of all things from the very first, to write to thee in order, most excellent Theophilus,
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
That thou mayest know the certainty of those things, in which thou hast been instructed.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
There was in the days of Herod, the king of Judaea, a certain priest named Zacharias, of the course of Abijah: and his wife was of the daughters of Aaron, and her name was Elisabeth.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
And they were both righteous before God, walking in all the commandments and ordinances of the Lord blameless.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
And they had no child, because Elisabeth was barren, and they both were well advanced in years.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
And it came to pass, that while he executed the priest’s office before God in the order of his course,
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
According to the custom of the priest’s office, his lot was to burn incense when he went into the temple of the Lord.
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
And the whole multitude of the people were praying outside at the time of incense.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
And there appeared to him an angel of the Lord standing on the right side of the altar of incense.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
And when Zacharias saw him, he was troubled, and fear fell upon him.
13 Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
But the angel said to him, Fear not, Zacharias: for thy prayer is heard; and thy wife Elisabeth shall bear thee a son, and thou shalt call his name John.
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
And thou shalt have joy and gladness; and many shall rejoice at his birth.
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
For he shall be great in the sight of the Lord, and shall drink neither wine nor strong drink; and he shall be filled with the Holy Spirit, even from his mother’s womb.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
And many of the children of Israel shall he turn to the Lord their God.
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
And he shall go before him in the spirit and power of Elijah, to turn the hearts of the fathers to the children, and the disobedient to the wisdom of the just; to make ready a people prepared for the Lord.
18 Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
And Zacharias said to the angel, How shall I know this? for I am an old man, and my wife well advanced in years.
19 Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
And the angel answering said to him, I am Gabriel, who stand in the presence of God; and am sent to speak to thee, and to show thee these glad tidings.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
And, behold, thou shalt be dumb, and not able to speak, until the day that these things shall be performed, because thou believest not my words, which shall be fulfilled in their season.
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
And the people waited for Zacharias, and marvelled that he tarried so long in the temple.
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
And when he came out, he could not speak to them: and they perceived that he had seen a vision in the temple: for he made signs to them, and remained speechless.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
And it came to pass, that, as soon as the days of his ministration were accomplished, he departed to his own house.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
And after those days his wife Elisabeth conceived, and hid herself five months, saying,
25 och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
Thus hath the Lord dealt with me in the days when he looked on me, to take away my reproach among men.
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
And in the sixth month the angel Gabriel was sent from God to a city of Galilee, named Nazareth,
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
To a virgin espoused to a man whose name was Joseph, of the house of David; and the virgin’s name was Mary.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
And the angel came to her, and said, Hail, thou that art highly favoured, the Lord is with thee: blessed art thou among women.
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
And when she saw him, she was troubled at his saying, and considered in her mind what manner of greeting this should be.
30 Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
And the angel said to her, Fear not, Mary: for thou hast found favour with God.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
And, behold, thou shalt conceive in thy womb, and bring forth a son, and shalt call his name JESUS.
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
He shall be great, and shall be called the Son of the Highest: and the Lord God shall give to him the throne of his father David:
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.» (aiōn g165)
And he shall reign over the house of Jacob for ever; and of his kingdom there shall be no end. (aiōn g165)
34 Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
Then said Mary to the angel, How shall this be, seeing I know not a man?
35 Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
And the angel answered and said to her, The Holy Spirit shall come upon thee, and the power of the Highest shall overshadow thee: therefore also that holy thing who shall be born of thee shall be called the Son of God.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
And, behold, thy cousin Elisabeth, hath also conceived a son in her old age: and this is the sixth month with her, who was called barren.
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
For with God nothing shall be impossible.
38 Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
And Mary said, Behold the handmaid of the Lord; be it to me according to thy word. And the angel departed from her.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
And Mary arose in those days, and went into the hill country with haste, into a city of Judah;
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
And entered into the house of Zacharias, and greeted Elisabeth.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
And it came to pass, that, when Elisabeth heard the greeting of Mary, the babe leaped in her womb; and Elisabeth was filled with the Holy Spirit:
42 och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
And she spoke with a loud voice, and said, Blessed art thou among women, and blessed is the fruit of thy womb.
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
And why is this granted to me, that the mother of my Lord should come to me?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
For, lo, as soon as the voice of thy greeting sounded in my ears, the babe leaped in my womb for joy.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
And blessed is she that believed: that there shall be a performance of those things which were told her from the Lord.
46 Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,
And Mary said, My soul doth magnify the Lord,
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
And my spirit hath rejoiced in God my Saviour.
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
For he hath regarded the low estate of his handmaiden: for, behold, from henceforth all generations shall call me blessed.
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
For he that is mighty hath done to me great things; and holy is his name.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
And his mercy is on them that fear him from generation to generation.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
He hath shown strength with his arm; he hath scattered the proud in the imagination of their hearts.
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
He hath put down the mighty from their seats, and exalted them of low degree.
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
He hath filled the hungry with good things; and the rich he hath sent away empty.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
He hath helped his servant Israel, in remembrance of his mercy;
As he spoke to our fathers, to Abraham, and to his seed for ever. (aiōn g165)
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
And Mary abode with her about three months, and returned to her own house.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
Now Elisabeth’s full time came that she should be delivered; and she brought forth a son.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
And her neighbours and her cousins heard that the Lord had shown great mercy upon her; and they rejoiced with her.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
And it came to pass, that on the eighth day they came to circumcise the child; and they called him Zacharias, after the name of his father.
60 Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
And his mother answered and said, Not so; but he shall be called John.
61 Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
And they said to her, There is none of thy kindred that is called by this name.
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
And they made signs to his father, how he would have him called.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
And he asked for a writing tablet, and wrote, saying, His name is John. And they all marvelled.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
And his mouth was opened immediately, and his tongue loosed, and he spoke, and praised God.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
And fear came on all that dwelt around them: and all these sayings were noised abroad throughout all the hill country of Judaea.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
And all they that had heard them laid them up in their hearts, saying, What manner of child shall this be! And the hand of the Lord was with him.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
And his father Zacharias was filled with the Holy Spirit, and prophesied, saying,
68 »Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
Blessed be the Lord God of Israel; for he hath visited and redeemed his people,
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
And hath raised up an horn of salvation for us in the house of his servant David;
As he spoke by the mouth of his holy prophets, who have been since the world began: (aiōn g165)
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
That we should be saved from our enemies, and from the hand of all that hate us;
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
To perform the mercy promised to our fathers, and to remember his holy covenant;
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
The oath which he swore to our father Abraham,
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
That he would grant to us, that we being delivered out of the hand of our enemies might serve him without fear,
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
In holiness and righteousness before him, all the days of our life.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
And thou, child, shalt be called the prophet of the Highest: for thou shalt go before the face of the Lord to prepare his ways;
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
To give knowledge of salvation to his people by the remission of their sins,
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
Through the tender mercy of our God; with which the dayspring from on high hath visited us,
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»
To give light to them that sit in darkness and in the shadow of death, to guide our feet into the way of peace.
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
And the child grew, and became strong in spirit, and was in the deserts till the day of his showing to Israel.
