3 Mosebok 7
1 Och detta är lagen om skuldoffret: Det är högheligt.
“‘This is the Torah ·Teaching· of the fault incurring guilt offering. It is most holy.
2 På samma plats där man slaktar brännoffersdjuret skall man slakta skuldoffersdjuret. Och man skall stänka dess blod på altaret runt omkring.
In the place where they kill the burnt offering, he shall kill the fault incurring guilt offering; and its blood he shall sprinkle around on the altar.
3 Och allt dess fett skall man offra, svansen och det fett som omsluter inälvorna,
He shall offer all of its fat: the fat tail, and the fat that covers the innards,
4 och båda njurarna med det fett som sitter på dem invid länderna, så ock leverfettet, vilket man skall frånskilja invid njurarna.
and the two kidneys, and the fat that is on them, which is by the loins, and the cover on the liver, with the kidneys, shall he take away;
5 Och prästen skall förbränna det på altaret till ett eldsoffer åt HERREN. Det är ett skuldoffer.
and the priest shall burn them on the altar for an offering made by fire to Adonai: it is a fault incurring guilt offering.
6 Allt mankön bland prästerna må äta det; på en helig plats skall det ätas; det är högheligt.
Every male among the priests may eat of it. It shall be eaten in a holy place. It is most holy.
7 Vad som gäller om syndoffret skall ock gälla om skuldoffret; samma lag skall gälla för dem båda. Den präst som bringar försoning därmed, honom skall det tillhöra.
“‘As is the habitual sin ·miss the mark· offering, so is the fault incurring guilt offering; there is one Torah ·Teaching· for them. The priest who makes atonement with them shall have it.
8 Och när en präst bär fram brännoffer for någon, skall huden av det framburna brännoffersdjuret tillhöra den prästen.
The priest who offers any man’s burnt offering, even the priest shall have for himself the skin of the burnt offering which he has offered.
9 Och ett spisoffer som är bakat i ugn, eller som är tillrett i panna eller på plåt, skall alltid tillfalla den präst som bär fram det.
Every meal offering that is baked in the oven, and all that is dressed in the pan, and on the griddle, shall be the priest’s who offers it.
10 Men ett spisoffer som är begjutet med olja, eller som frambäres torrt, skall alltid tillfalla Arons söner gemensamt, den ene likaväl som den andre.
Every meal offering, mixed with oil or dry, belongs to all the sons of Aaron [Light-bringer], one as well as another.
11 Och detta är lagen om tackoffret, när ett sådant bäres fram åt HERREN:
“‘This is the Torah ·Teaching· of the sacrifice of peace offerings, which one shall offer to Adonai.
12 Om någon vill bära fram ett sådant till lovoffer, så skall han, förutom det till lovoffret hörande slaktdjuret, bära fram osyrade kakor, begjutna med olja, och osyrade tunnkakor, smorda med olja, och fint mjöl, hopknådat, i form av kakor, begjutna med olja.
If he offers it for a thanksgiving, then he shall offer with the sacrifice of thanksgiving unleavened cakes mixed with oil, and unleavened wafers anointed with oil, and cakes mixed with oil.
13 Jämte kakor av syrat bröd skall han bära fram detta sitt offer, förutom det slaktdjur som hör till det tackoffer han bär fram såsom lov offer.
With cakes of leavened bread he shall offer his offering with the sacrifice of his peace offerings for thanksgiving.
14 Av detta offer skall han bära fram en kaka av vart slag, såsom en gärd åt HERREN; den präst som stänker tackoffrets blod på altaret, honom skall den tillhöra.
Of it he shall offer one out of each offering for a heave offering to Adonai. It shall be the priest’s who sprinkles the blood of the peace offerings.
15 Och köttet av det slaktdjur, som hör till det tackoffer som bäres fram såsom lovoffer, skall ätas samma dag det har offrats; intet därav må lämnas kvar till följande morgon.
The flesh of the sacrifice of his peace offerings for thanksgiving shall be eaten on the day of his offering. He shall not leave any of it until the morning.
16 Om däremot det slaktoffer som någon vill bära fram år ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, så skall offerdjuret likaledes ätas samma dag det har offrats; dock må det som har blivit över därav ätas den följande dagen.
“‘But if the sacrifice of his offering is a vow, or a free will offering, it shall be eaten on the day that he offers his sacrifice; and on the next day what remains of it shall be eaten:
17 Bliver ändå något över av offerköttet, skall detta på tredje dagen brännas upp i eld.
but what remains of the meat of the sacrifice on the third day shall be burned with fire.
18 Om någon på tredje dagen äter av tackoffersköttet, så bliver offret icke välbehagligt; honom som har burit fram det skall det då icke räknas till godo, det skall anses såsom en vederstygglighet. Den som äter därav kommer att bära på missgärning.
If any of the meat of the sacrifice of his peace offerings is eaten on the third day, it will not be accepted, and it shall not be credited to him who offers it. It will be an abomination, and the soul who eats any of it will bear his depravity (moral evil).
19 Ej heller må det kött ätas, som har kommit vid något orent, utan det skall brännas upp i eld. För övrigt må köttet ätas av var och en som är ren.
“‘The meat that touches any unclean thing shall not be eaten. It shall be burned with fire. As for the meat, everyone who is clean may eat it;
20 Men den som äter kött av HERRENS tackoffer, medan orenhet låder vid honom, han skall utrotas ur sin släkt.
but the soul who eats of the meat of the sacrifice of peace offerings, that belongs to Adonai, having his uncleanness on him, that soul shall be cut off from his people.
21 Och om någon har kommit vid något orent -- vare sig en människas orenhet, eller ett orent djur, eller vilken oren styggelse det vara må -- och han likväl äter kött av HERRENS tackoffer, så skall han utrotas ur sin släkt.
When anyone touches any unclean thing, the uncleanness of man, or an unclean animal, or any unclean abomination, and eats some of the meat of the sacrifice of peace offerings, which belong to Adonai, that soul shall be cut off from his people.’”
22 Och HERREN talade till Mose och sade:
Adonai spoke to Moses [Drawn out], saying,
23 Tala till Israels barn och säg: Intet fett av fäkreatur, får eller getter skolen I äta.
“Speak to the children of Israel [God prevails], saying, ‘You shall eat no fat, of bull, or sheep, or goat.
24 Fettet av ett självdött eller ihjälrivet djur må eljest användas till alla slags behov, men äta det skolen I icke.
The fat of that which dies of itself, and the fat of that which is torn of animals, may be used for any other service, but you shall in no way eat of it.
25 Ty var och en som äter fettet av något djur varav man bär fram eldsoffer åt HERREN, vem det vara må som äter därav, han skall utrotas ur sin släkt.
For whoever eats the fat of the animal, of which men offer an offering made by fire to Adonai, even the soul who eats it shall be cut off from his people.
26 Och intet blod skolen I förtära varken av fåglar eller av boskap, var I än ären bosatta.
You shall not eat any blood, whether it is of bird or of animal, in any of your dwellings.
27 Var och en som förtär något blod, han skall utrotas ur sin släkt.
Whoever it is who eats any blood, that soul shall be cut off from his people.’”
28 Och HERREN talade till Mose och sade:
Adonai spoke to Moses [Drawn out], saying,
29 Tala till Israels barn och säg: Den som vill offra ett tackoffer åt HERREN, han skall av detta sitt tackoffer bära fram åt HERREN den vederbörliga offergåvan.
“Speak to the children of Israel [God prevails], saying, ‘He who offers the sacrifice of his peace offerings to Adonai shall bring his offering to Adonai out of the sacrifice of his peace offerings.
30 Med egna händer skall han bära fram HERRENS eldsoffer; fettet jämte bringan skall han bära fram, bringan till att viftas såsom ett viftoffer inför HERRENS ansikte.
With his own hands he shall bring the offerings of Adonai made by fire. He shall bring the fat with the breast, that the breast may be waved for a wave offering before Adonai.
31 Och prästen skall förbränna fettet på altaret, men bringan skall tillhöra Aron och hans söner.
The priest shall burn the fat on the altar, but the breast shall be Aaron [Light-bringer]’s and his sons’.
32 Också det högra lårstycket skolen I giva åt prästen, såsom en gärd av edra tackoffer.
The right thigh you shall give to the priest for a heave offering out of the sacrifices of your peace offerings.
33 Den bland Arons söner, som offrar tackoffrets blod och fettet, han skall hava det högra lårstycket till sin del.
He among the sons of Aaron [Light-bringer] who offers the blood of the peace offerings, and the fat, shall have the right thigh for a portion.
34 Ty av Israels barns tackoffer tager jag viftoffersbringan och offergärdslåret och giver dem åt prästen Aron och åt hans söner till en evärdlig rätt av Israels barn.
For the breast that is waved and the thigh that is raised I have taken from the children of Israel [God prevails] out of the sacrifices of their peace offerings, and have given them to Aaron [Light-bringer] the priest and to his sons as their chok ·portion· forever from the children of Israel [God prevails].’”
35 Detta är Arons och hans söners ämbetslott av HERRENS eldsoffer, den lott som gavs dem den dag de fördes fram till att bliva HERRENS präster
This is the anointing portion of Aaron [Light-bringer], and the anointing portion of his sons, out of the offerings of Adonai made by fire, in the day when he presented them to minister to Adonai in the priest’s office;
36 vilken lott, efter HERRENS befallning på den dag då han smorde dem, skulle givas dem av Israels barn, till en evärdlig rätt, släkte efter släkte.
which Adonai enjoined to be given them of the children of Israel [God prevails], in the day that he anointed them, by a regulation forever throughout all their generations.
37 Detta är lagen om brännoffret, spisoffret, syndoffret, skuldoffret, handfyllningsoffret och tackoffret,
This is the Torah ·Teaching· of the burnt offering, of the meal offering, and of the habitual sin ·miss the mark· offering, and of the fault incurring guilt offering, and of the consecration, and of the sacrifice of peace offerings;
38 vilken HERREN på Sinai berg gav Mose, på den dag då han bjöd Israels barn att de skulle offra sina offer åt HERREN, i Sinais öken.
which Adonai enjoined Moses [Drawn out] in Mount Sinai [Thorn], in the day that he enjoined the children of Israel [God prevails] to offer their offerings to Adonai, in the wilderness of Sinai [Thorn].
