3 Mosebok 7
1 Och detta är lagen om skuldoffret: Det är högheligt.
And this is the law of the trespass offering. It is most holy.
2 På samma plats där man slaktar brännoffersdjuret skall man slakta skuldoffersdjuret. Och man skall stänka dess blod på altaret runt omkring.
In the place where they kill the burnt offering they shall kill the trespass offering, and the blood of it he shall sprinkle upon the altar round about.
3 Och allt dess fett skall man offra, svansen och det fett som omsluter inälvorna,
And he shall offer from it all the fat of it. He shall take away the fat tail, and the fat that covers the innards,
4 och båda njurarna med det fett som sitter på dem invid länderna, så ock leverfettet, vilket man skall frånskilja invid njurarna.
and the two kidneys, and the fat that is on them, which is by the loins, and the caul upon the liver, with the kidneys.
5 Och prästen skall förbränna det på altaret till ett eldsoffer åt HERREN. Det är ett skuldoffer.
And the priest shall burn them upon the altar for an offering made by fire to Jehovah. It is a trespass offering.
6 Allt mankön bland prästerna må äta det; på en helig plats skall det ätas; det är högheligt.
Every male among the priests shall eat of it. It shall be eaten in a holy place; it is most holy.
7 Vad som gäller om syndoffret skall ock gälla om skuldoffret; samma lag skall gälla för dem båda. Den präst som bringar försoning därmed, honom skall det tillhöra.
As is the sin offering, so is the trespass offering, there is one law for them. The priest who makes atonement with it, he shall have it.
8 Och när en präst bär fram brännoffer for någon, skall huden av det framburna brännoffersdjuret tillhöra den prästen.
And the priest who offers any man's burnt offering, even the priest shall have to himself the skin of the burnt offering which he has offered.
9 Och ett spisoffer som är bakat i ugn, eller som är tillrett i panna eller på plåt, skall alltid tillfalla den präst som bär fram det.
And every meal offering that is baked in the oven, and all that is dressed in the frying-pan, and on the baking-pan, shall be the priest's who offers it.
10 Men ett spisoffer som är begjutet med olja, eller som frambäres torrt, skall alltid tillfalla Arons söner gemensamt, den ene likaväl som den andre.
And every meal offering, mingled with oil, or dry, all the sons of Aaron shall have, one as well as another.
11 Och detta är lagen om tackoffret, när ett sådant bäres fram åt HERREN:
And this is the law of the sacrifice of peace offerings, which he shall offer to Jehovah.
12 Om någon vill bära fram ett sådant till lovoffer, så skall han, förutom det till lovoffret hörande slaktdjuret, bära fram osyrade kakor, begjutna med olja, och osyrade tunnkakor, smorda med olja, och fint mjöl, hopknådat, i form av kakor, begjutna med olja.
If he offers it for a thanksgiving, then he shall offer with the sacrifice of thanksgiving unleavened cakes mingled with oil, and unleavened wafers anointed with oil, and cakes mingled with oil, of fine flour soaked.
13 Jämte kakor av syrat bröd skall han bära fram detta sitt offer, förutom det slaktdjur som hör till det tackoffer han bär fram såsom lov offer.
He shall offer his oblation with the sacrifice of his peace offerings for thanksgiving with cakes of leavened bread.
14 Av detta offer skall han bära fram en kaka av vart slag, såsom en gärd åt HERREN; den präst som stänker tackoffrets blod på altaret, honom skall den tillhöra.
And from it he shall offer one out of each oblation for a heave offering to Jehovah. It shall be the priest's who sprinkles the blood of the peace offerings.
15 Och köttet av det slaktdjur, som hör till det tackoffer som bäres fram såsom lovoffer, skall ätas samma dag det har offrats; intet därav må lämnas kvar till följande morgon.
And the flesh of the sacrifice of his peace offerings for thanksgiving shall be eaten on the day of his oblation; he shall not leave any of it until the morning.
16 Om däremot det slaktoffer som någon vill bära fram år ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, så skall offerdjuret likaledes ätas samma dag det har offrats; dock må det som har blivit över därav ätas den följande dagen.
But if the sacrifice of his oblation be a vow, or a freewill offering, it shall be eaten on the day that he offers his sacrifice, and on the morrow that which remains of it shall be eaten,
17 Bliver ändå något över av offerköttet, skall detta på tredje dagen brännas upp i eld.
but that which remains of the flesh of the sacrifice on the third day shall be burnt with fire.
18 Om någon på tredje dagen äter av tackoffersköttet, så bliver offret icke välbehagligt; honom som har burit fram det skall det då icke räknas till godo, det skall anses såsom en vederstygglighet. Den som äter därav kommer att bära på missgärning.
And if any of the flesh of the sacrifice of his peace offerings is eaten on the third day, it shall not be accepted, nor shall it be imputed to him who offers it. It shall be an abomination, and the soul that eats of it shall bear his iniquity.
19 Ej heller må det kött ätas, som har kommit vid något orent, utan det skall brännas upp i eld. För övrigt må köttet ätas av var och en som är ren.
And the flesh that touches any unclean thing shall not be eaten; it shall be burnt with fire. And as for the flesh, every clean man shall eat of it,
20 Men den som äter kött av HERRENS tackoffer, medan orenhet låder vid honom, han skall utrotas ur sin släkt.
but the soul that eats of the flesh of the sacrifice of peace offerings, that pertain to Jehovah, having his uncleanness upon him, that soul shall be cut off from his people.
21 Och om någon har kommit vid något orent -- vare sig en människas orenhet, eller ett orent djur, eller vilken oren styggelse det vara må -- och han likväl äter kött av HERRENS tackoffer, så skall han utrotas ur sin släkt.
And when a soul shall touch any unclean thing, the uncleanness of man, or an unclean beast, or any unclean abomination, and eats of the flesh of the sacrifice of peace offerings, which pertain to Jehovah, that soul shall be cut off from his people.
22 Och HERREN talade till Mose och sade:
And Jehovah spoke to Moses, saying,
23 Tala till Israels barn och säg: Intet fett av fäkreatur, får eller getter skolen I äta.
Speak to the sons of Israel, saying, Ye shall eat no fat, of ox, or sheep, or goat.
24 Fettet av ett självdött eller ihjälrivet djur må eljest användas till alla slags behov, men äta det skolen I icke.
And the fat of that which dies of itself, and the fat of that which is torn of beasts, may be used for any other service, but ye shall certainly not eat of it.
25 Ty var och en som äter fettet av något djur varav man bär fram eldsoffer åt HERREN, vem det vara må som äter därav, han skall utrotas ur sin släkt.
For whoever eats the fat of the beast, of which men offer an offering made by fire to Jehovah, even the soul that eats it shall be cut off from his people.
26 Och intet blod skolen I förtära varken av fåglar eller av boskap, var I än ären bosatta.
And ye shall eat no manner of blood, whether it be of bird or of beast, in any of your dwellings.
27 Var och en som förtär något blod, han skall utrotas ur sin släkt.
Whoever it is who eats any blood, that soul shall be cut off from his people.
28 Och HERREN talade till Mose och sade:
And Jehovah spoke to Moses, saying,
29 Tala till Israels barn och säg: Den som vill offra ett tackoffer åt HERREN, han skall av detta sitt tackoffer bära fram åt HERREN den vederbörliga offergåvan.
Speak to the sons of Israel, saying, He who offers the sacrifice of his peace offerings to Jehovah shall bring his oblation to Jehovah out of the sacrifice of his peace offerings.
30 Med egna händer skall han bära fram HERRENS eldsoffer; fettet jämte bringan skall han bära fram, bringan till att viftas såsom ett viftoffer inför HERRENS ansikte.
His own hands shall bring the offerings of Jehovah made by fire. He shall bring the fat with the breast, that the breast may be waved for a wave offering before Jehovah.
31 Och prästen skall förbränna fettet på altaret, men bringan skall tillhöra Aron och hans söner.
And the priest shall burn the fat upon the altar, but the breast shall be Aaron's and his sons'.
32 Också det högra lårstycket skolen I giva åt prästen, såsom en gärd av edra tackoffer.
And the right thigh ye shall give to the priest for a heave offering out of the sacrifices of your peace offerings.
33 Den bland Arons söner, som offrar tackoffrets blod och fettet, han skall hava det högra lårstycket till sin del.
He among the sons of Aaron who offers the blood of the peace offerings, and the fat, shall have the right thigh for a portion.
34 Ty av Israels barns tackoffer tager jag viftoffersbringan och offergärdslåret och giver dem åt prästen Aron och åt hans söner till en evärdlig rätt av Israels barn.
For I have taken the wave-breast and the heave-thigh from the sons of Israel out of the sacrifices of their peace offerings, and have given them to Aaron the priest and to his sons as a portion forever from the sons of Israel.
35 Detta är Arons och hans söners ämbetslott av HERRENS eldsoffer, den lott som gavs dem den dag de fördes fram till att bliva HERRENS präster
This is the anointing-portion of Aaron, and the anointing-portion of his sons, out of the offerings of Jehovah made by fire, in the day when he presented them to minister to Jehovah in the priest's office,
36 vilken lott, efter HERRENS befallning på den dag då han smorde dem, skulle givas dem av Israels barn, till en evärdlig rätt, släkte efter släkte.
which Jehovah commanded to be given them from the sons of Israel, in the day that he anointed them. It is a portion forever throughout their generations.
37 Detta är lagen om brännoffret, spisoffret, syndoffret, skuldoffret, handfyllningsoffret och tackoffret,
This is the law of the burnt offering, of the meal offering, and of the sin offering, and of the trespass offering, and of the consecration, and of the sacrifice of peace offerings,
38 vilken HERREN på Sinai berg gav Mose, på den dag då han bjöd Israels barn att de skulle offra sina offer åt HERREN, i Sinais öken.
which Jehovah commanded Moses at mount Sinai, in the day that he commanded the sons of Israel to offer their oblations to Jehovah, in the wilderness of Sinai.
