< 3 Mosebok 24 >

1 Och HERREN talade till Mose och sade:
And the Lord spoke to Moses, saying:
2 Bjud Israels barn att bära till dig ren olja, av stötta oliver, till ljusstaken, så att lamporna dagligen kunna sättas upp.
Command the children of Israel, that they bring unto thee the finest and dearest oil of olives, to furnish the lamps continually,
3 Utanför den förlåt som hänger framför vittnesbördet, i uppenbarelsetältet, skall Aron beständigt sköta den, från aftonen till morgonen, inför HERRENS ansikte. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte.
Without the veil of the testimony in the tabernacle of the covenant. And Aaron shall set them from evening until morning before the Lord, by a perpetual service and rite in your generations.
4 Lamporna på den gyllene ljusstaken skall han beständigt sköta inför HERRENS ansikte.
They shall be set upon the most pure candlestick before the Lord continually.
5 Och du skall taga fint mjöl och därav baka tolv kakor; var kaka skall innehålla två tiondedels efa.
Thou shalt take also fine hour, and shalt bake twelve leaves thereof, two tenths shall be in every loaf:
6 Och du skall lägga upp dem i två rader, sex i var rad, på det gyllene bordet inför HERRENS ansikte.
And thou shalt set them six and six one against another upon the most clean table before the Lord:
7 Och på vardera raden skall du lägga ren rökelse, för att denna må utgöra själva altaroffret av bröden, ett eldsoffer åt HERREN.
And thou shalt put upon them the dearest frankincense, that the bread may be for a memorial of the oblation of the Lord.
8 Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man beständigt lägga upp dem inför HERRENS ansikte: en gärd av Israels barn, till ett evigt förbund.
Every sabbath they shall be changed before the Lord, being received of the children of Israel by an everlasting covenant:
9 De skola tillhöra Aron och hans söner och skola ätas av dem på en helig plats, ty de äro högheliga och äro hans evärdliga rätt av HERRENS eldsoffer.
And they shall be Aaron’s and his sons’, that they may eat them in the holy place: because it is most holy of the sacrifices of the Lord by a perpetual right.
10 Och en man som var son till en israelitisk kvinna, men till fader hade en egyptisk man, gick ut bland Israels barn; och den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kommo i träta med varandra i lägret.
And behold there went out the son of a woman of Israel, whom she had of an Egyptian, among the children of Israel, and fell at words in the camp with a man of Israel.
11 Och den israelitiska kvinnans son smädade Namnet och hädade. Då förde de honom fram till Mose. Och hans moder hette Selomit, dotter till Dibri, av Dans stam.
And when he had blasphemed the name, and had cursed it, he was brought to Moses: (now his mother was called Salumith, the daughter of Dabri, of the tribe of Dan: )
12 Och de satte honom i förvar, för att de skulle få hans dom bestämd efter HERRENS befallning.
And they put him into prison, till they might know what the Lord would command.
13 Och HERREN talade till Mose och sade:
And the Lord spoke to Moses,
14 För ut hädaren utanför lägret; sedan må alla som hörde det lägga sina händer på hans huvud, och må så hela menigheten stena honom.
Saying: Bring forth the blasphemer without the camp, and let them that heard him, put their hands upon his head, and let all the people stone him.
15 Och till Israels barn skall du tala och säga: Om någon hädar sin Gud, kommer han att bära på synd.
And thou shalt speak to the children of Israel: the man that curseth his God, shall bear his sin:
16 Och den som smädar HERRENS namn skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom. Evad det är en främling eller en inföding som smädar Namnet, skall han dödas.
And he that blasphemeth the name of the Lord, dying let him die: all the multitude shall stone him, whether he be a native or a stranger. He that blasphemeth the name of the Lord, dying let him die.
17 Om någon slår ihjäl någon människa, skall han straffas med döden;
He that striketh and killeth a man, dying let him die.
18 och den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det: liv för liv.
He that killeth a beast, shall make it good, that is to say, shall give beast for beast.
19 Och om någon vållar att hans nästa får ett lyte, så skall man göra mot honom såsom han själv har gjort:
He that giveth a blemish to any of his neighbours: as he hath done, so shall it be done to him:
20 bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand; samma lyte han har vållat att en annan fick skall han själv få.
Breach for breach, eye for eye, tooth for tooth, shall he restore. What blemish he gave, the like shall he be compelled to suffer.
21 Den som slår ihjäl ett boskapsdjur skall ersätta det, och den som slår ihjäl en människa skall dödas.
He that striketh a beast, shall render another. He that striketh a man shall be punished.
22 En och samma lag skall gälla för eder, den skall gälla lika väl för främlingen som för infödingen; ty jag är HERREN, eder Gud.
Let there be equal judgment among you, whether he be a stranger, or a native that offends: because I am the Lord your God.
23 Och Mose talade detta till Israels barn; och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Alltså gjorde Israels barn såsom HERREN hade bjudit Mose. Se Vittnesbördet i Ordförkl. Se Herren i Ordförkl.
And Moses spoke to the children of Israel: and they brought forth him that had blasphemed, without the camp, and they stoned him. And the children of Israel did as the Lord had commanded Moses.

< 3 Mosebok 24 >