< 3 Mosebok 19 >
1 Och HERREN talade till Mose och sade:
Angraeng mah Mosi khaeah,
2 Tala till Israels barns hela menighet och säg till dem: I skolen vara heliga, ty jag, HERREN, eder Gud, är helig.
Israel kaminawk boih khaeah, Kai na Angraeng Sithaw loe ciimcai pongah, nangcae doeh ciimcai oh, tiah thui paeh, tiah a naa.
3 Var och en av eder frukte sin moder och sin fader. Mina sabbater skolen I hålla. Jag är HERREN, eder Gud.
Kaminawk boih mah amno hoi ampa to khingya han oh, ka Sabbath ninawk to zaa oh; Kai loe na Angraeng Sithaw ah ka oh.
4 I skolen icke vända eder till avgudar och icke göra eder gjutna gudar. Jag är HERREN, eder Gud.
Krang bokhaih bangah angqoi o hmah loe, na bok hanah hmuen to sithaw ah sah hmah; Kai loe na Angraeng Sithaw ah ka oh.
5 När I viljen offra tackoffer åt HERREN, skolen I offra det på sådant sätt att I bliven välbehagliga.
Angraeng khaeah angdaeh angbawnhaih na paek naah, palung huemhaih hoiah paek oh.
6 Samma dag I offren det skall det ätas, eller ock den följande dagen; men det som bliver över till tredje dagen skall brännas upp i eld.
To tiah na paek o ih hmuen to angbawnhaih ni, to tih ai boeh loe khawnbang ah caa o boih ah; ni thumto karoek to amtlai vop nahaeloe, hmai thungah va ah.
7 Om det ätes på tredje dagen, så är det en vederstygglighet; det bliver då icke välbehagligt.
Ni thumto karoek to amtlai vop nahaeloe, caak han panuet thoh boeh pongah, koeh han koi om ai boeh.
8 Den som äter därav kommer att bära på missgärning, ty han har ohelgat det som var helgat åt HERREN, och han skall utrotas ur sin släkt.
Mi kawbaktih doeh caa nganga kami loe, Angraeng ih kaciim hmuen to ciim ai ah sak pongah, a zaehaih atho to hnu tih; to kami loe angmah ih acaeng thung hoiah pahnawt sut han oh.
9 När I inbärgen skörden av edert land, skall du icke skörda intill yttersta kanten av din åker, icke heller skall du göra någon axplockning efter din skörd.
Lawk ih cang na aah o naah, lawk taki ih cangnawk to aat o bit hmah, kanghmat cangqui to akhui let hmah.
10 Och i din vingård skall du icke göra någon efterskörd, och de avfallna druvorna i din vingård skall du icke plocka upp; du skall lämna detta kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är HERREN, eder Gud.
Misurthaih doeh pakhrik bit hmah; kanghmat misurthaih to akhui hmah; kamtang kami hoi angvin han caehtaak ah; Kai loe na Angraeng Sithaw ah ka oh.
11 I skolen icke stjäla eller ljuga eller begå något svek mot varandra.
Paqu hmah, minawk aling hmah, maeto hoi maeto amsawnlok thui hmah.
12 I skolen icke svärja falskt vid mitt namn; då ohelgar du din Guds namn. Jag är HERREN.
Ka hmin hoiah amsoem ai lokkamhaih to sah hmah, na Sithaw ih ahmin kasae to thui hmah; Kai loe Angraeng ah ka oh.
13 Du skall icke med orätt avhända din nästa något, eller taga något ifrån honom med våld. Du skall icke förhålla dagakarlen hans lön över natten till morgonen.
Na imtaeng kami to aling hmah, anih ih hmuen doeh lomh pae hmah; atho paek hanah na tlai ih kami hanah toksakhaih atho paek ai ah, duembang hoi khawnbang khoek to patawn pae ving hmah.
14 Du skall icke uttala förbannelser över en döv, och för en blind skall du icke lägga något varpå han kan falla; du skall frukta din Gud. Jag är HERREN.
Naa pang kami to loksae hoiah tapring hmah, mikmaeng amthaek hanah a hmaa ah thing to pakhang pae khoep hmah; na Sithaw to zii ah; Kai loe Angraeng ah ka oh.
15 I skolen icke göra orätt i domen; du skall icke hava anseende till den ringes person, ej heller vara partisk för den mäktige; du skall döma din nästa rätt.
Katoeng lokcaekhaih to toeng ai ah takoih hmah; kamtang kami to pahnawt sut hmah loe, kalen kaminawk ih mikhmai doeh khen hmah; na imtaeng kami to toenghaih hoiah lokcaek ah.
16 Du skall icke gå med förtal bland dina fränder; du skall icke stå efter din nästas blod. Jag är HERREN.
Na caeng kaminawk khaeah kami prong hanah paqai hmah; na imtaeng kami ih athii palong hanah pacaeng hmah; Kai loe Angraeng ah ka oh.
17 Du skall icke hava hat till din broder i ditt hjärta, men väl må du tillrättavisa din nästa, så att du icke för hans skull kommer att bära på synd.
Na palung thung hoiah nam nawk to hnuma hmah; na imtaeng kami sakpazaehaih hmuen pongah athum han ai ah, anih to zoeh ah.
18 Du skall icke hämnas och icke hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa såsom dig själv. Jag är HERREN.
Nangmah ih acaeng kami nuiah a sakpazaehaih baktih toengah pathok hmah; na imtaeng kami to nangmah ih takpum baktiah palung ah; Kai loe Angraeng ah ka oh.
19 Mina stadgar skolen I hålla: Du skall icke låta två slags djur av din boskap para sig med varandra; din åker skall du icke beså med två slags säd; en klädnad av två olika slags garn får icke komma på dig.
Kang paek ih loknawk to pazui ah. Kanghmong ai maitaw to apaa cuksak hmah; na lawk thungah kanghmong ai anmuu to haeh hmah; kanghmong ai laihaw sak hanah puu ngan hoi tuumui to patoh hmah.
20 Om en man har legat hos en kvinna och beblandat sig med henne, och hon är trälinna i en annan mans våld, och hon icke har blivit friköpt eller frigiven, så skola de straffas, men icke dödas, eftersom hon icke var fri.
Nongpata maeto loe misong ah oh, anih loe sava sak hanah loksuek tangcae ah oh boeh, toe anih to akrang ai vop moe, misong hoiah doeh loih ai vop; to nongpata misong to nongpa maeto mah iip haih nahaeloe, anih to danpaek han oh; to nongpata loe misong hoiah loih ai vop pongah, paduek hmaek han om ai.
21 Och han skall föra fram sitt skuldoffer inför HERREN, till uppenbarelsetältets ingång, en skuldoffersvädur.
Toe nongpa loe a sak ih zaehaih pongah angbawnhaih sak hanah, Tuu tae maeto amkhuenghaih kahni im thok taengah, Angraeng khaeah a sin han oh.
22 När så prästen medelst skuldoffersväduren bringar försoning för honom inför HERRENS ansikte för den synd han har begått, då bliver den synd han har begått honom förlåten.
To nongpa loe a sak ih zaehaih thung hoi loih thai hanah, qaima mah tuu tae maeto hoiah Angraeng hmaa ah zae angbawnhaih to sah pae tih; to naah anih zaehaih to tahmen tih.
23 När I kommen in i landet och planteren träd av olika slag med ätbar frukt, skolen I anse deras frukt såsom deras förhud. I tre år skolen I hålla dem för oomskurna och icke äta av dem;
Prae thungah na kun o moe, congca thingthai kungnawk na thling o naah, to thingthai to tangzat hin aat ai thingthai tiah poek oh loe, to thingthai to caa o hmah: nangcae han saning thumto thung tangzat hin aat ai thingthai ah om tih.
24 men under det fjärde året skall all deras frukt vara helgad till HERRENS lov,
Saning palito naah loe athaih to ciim boih tih boeh, to naah Angraeng to pakoeh han oh.
25 och först under det femte skolen I äta deras frukt. Så skolen I göra, för att de må giva så mycket större avkastning åt eder. Jag är HERREN, eder Gud.
Toe saning pangato naah loe, thingthai to na caa o tih boeh; to tiah na sak o nahaeloe na thling o ih thingthai to pung tih; Kai loe na Angraeng Sithaw ah ka oh.
26 I skolen icke äta något med blod i. I skolen icke befatta eder med spådom eller teckentyderi.
Athii kaom kawbaktih moi doeh caa o hmah; lungh khethaih hoi atue pakoephaih to doeh sah o hmah.
27 I skolen icke rundklippa kanten av edert huvudhår, ej heller skall du avstympa kanten av ditt skägg.
Na lu taeng ih sam to aat o boih hmah; toektaboe mui doeh aat o hmah.
28 I skolen icke göra något märke på eder kropp för någon död, ej heller bränna in skrifttecken på eder. Jag är HERREN.
Kadueh kami hanah na taksa to aat o hmah; na takpum nuiah angmathaih sah o hmah; Kai loe Angraeng ah ka oh.
29 Du skall icke ohelga din dotter med att låta henne bliva en sköka, på det att icke landet må förfalla i skökoväsende och bliva uppfyllt av skändlighet.
Na canu to takpum zaw kami ah angcoengsak hanah sah hmah; to tih ai nahaeloe na prae kami boih mah na takpum to zaw o ueloe, na prae to sethaih hoiah koi tih.
30 Mina sabbater skolen I hålla, och för min helgedom skolen I hava fruktan. Jag är HERREN.
Kai ih Sababth ninawk to zaa ah loe, Ka hmuenciim to saiqathaih paek ah; Kai loe Angraeng ah ka oh.
31 I skolen icke vända eder till andar som tala genom besvärjare eller spåmän. Söken icke sådana, så att I bliven orena genom dem. Jag är HERREN, eder Gud.
Kadueh pakhranawk khaeah caeh o hmah; nam hnong o han ai ah lungh aat kop kaminawk khaeah doeh caeh o hmah; Kai loe na Angraeng Sithaw ah ka oh.
32 För ett grått huvud skall du stå upp, och den gamle skall du ära; du skall frukta din Gud. Jag är HERREN.
Sampok kami hmaa ah angdoe ah loe, saning coeh kami to saiqat ah; na Sithaw to saiqat ah; Kai loe na Angraeng ah ka oh.
33 När en främling bor hos eder i edert land, skolen I icke förtrycka honom.
Na prae thung kaom angvin to poek angphosak hmah.
34 Främlingen som bor hos eder skall räknas såsom en inföding bland eder, du skall älska honom såsom dig själv; I haven ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är HERREN, eder Gud.
Nangcae khaeah kaom angvin to aimah acaeng kami baktiah poek oh loe, nangmah ih takpum baktih toengah palung ah; nangcae doeh Izip prae ah angvin ah ni na oh o; Kai loe na Angraeng Sithaw ah ka oh.
35 I skolen icke göra orätt i domen, icke i fråga om mått, vikt eller mål.
Hmuen tahhaih, kazit tahhaih hoi hmuen noek naah, katoeng ai tahhaih to patoh hmah.
36 Riktig våg, riktiga vikter, riktig efa, riktigt hin-mått skolen I hava. Jag är HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land.
Katoeng hmuenzit tahhaih, katoeng tahhaih ephah hoi katoeng situi tahhaih hint to patoh ah; Kai loe Izip prae thung hoi nangcae zaehoikung, na Angraeng Sithaw ah ka oh.
37 Så skolen I nu hålla alla mina stadgar och alla mina rätter och göra efter dem. Jag är HERREN.
To pongah kang paek ih loknawk hoi ka lok takroekhaihnawk hae pazui o boih ah; Kai loe Angraeng ah ka oh, tiah a thuih, tiah a naa.