3 Mosebok 13

1 Och HERREN talade till Mose och Aron och sade:

Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese mo ʻElone, ʻo pehē,

2 När någon på sin kropps hud får en upphöjning eller ett utslag eller en ljus fläck, och därav uppstår ett spetälskeartat ont på hans kropps hud, så skall han föras till prästen Aron eller till en av hans söner, prästerna.

‌ʻOka tupu ʻi ha tangata ʻi he kili ʻo hono sino ha meʻa pupula, ha mongumangu, pe ha ʻila ngingila, pea ʻoku ʻi he kili ʻo hono sino ia ʻo hangē ko e mahaki ko e kilia; ʻe ʻomi ai ia ki he taulaʻeiki ko ʻElone, pe ki ha tokotaha ʻo hono ngaahi foha ʻoku taulaʻeiki.

3 Om då prästen, när han beser det angripna stället på hans kropps hud, finner att håret på det angripna stället har vitnat, och att det angripna stället visar sig djupare än den övriga huden på kroppen, så är han angripen av spetälska; och sedan prästen har besett honom skall han förklara honom oren.

Pea ʻe sio ʻae taulaʻeiki ki he mahaki ʻi he kili ʻoe sino: pea kapau kuo liliu ʻo hinehina ʻae fulufulu ʻi he hangatāmaki, pea ʻoku aʻu hifo ki lalo ʻi he kili ʻo hono sino ʻae mahaki, ko e mahaki ia ko e kilia: pea ʻe vakai kiate ia ʻe he taulaʻeiki, ʻo ne fakahā ko e taʻemaʻa ia.

4 Och om det är en vit fläck som synes på hans kropps hud, men den icke visar sig djupare än den övriga huden, och håret därpå icke har vitnat, så skall prästen hålla den angripne innestängd i sju dagar.

Kapau ʻoku hinehina ʻae ʻila ngingila ʻi he kili ʻoe sino, pea hā ia ka ʻoku ʻikai ʻi lalo ʻi he kili, pea ʻoku teʻeki liliu ʻo hinehina ʻae fulufulu ʻi ai; ʻe toki tuku ia ʻoku mahaki ʻe he taulaʻeiki ke nofomaʻu ki fale ʻi he ʻaho ʻe fitu:

5 Om då prästen, när han på sjunde dagen beser honom, finner att det angripna stället visar sig oförändrat, och att det onda icke har utbrett sig på huden, så skall prästen för andra gången hålla honom innestängd i sju dagar.

Pea ʻe mamata kiate ia ʻae taulaʻeiki ʻi hono fitu ʻoe ʻaho: pea vakai, kapau ʻoku ne sio ʻoku pehē pe ʻae mahaki, ka ʻoku teʻeki tupu ʻo mafola ʻi he kili: ʻe toe tuku ia ʻe he taulaʻeiki ki ha fale tāpuni ke ʻaho fitu:

6 Om då prästen, när han på sjunde dagen beser honom för andra gången, finner att det angripna stället har bleknat, och att det onda icke har utbrett sig på huden, så skall prästen förklara honom ren, ty då är det ett vanligt utslag, och sedan han har tvått sina kläder, är han ren.

Pea ʻe toe mamata kiate ia ʻe he taulaʻeiki ʻi hono fitu ʻoe ʻaho: pea vakai kapau ʻoku mata ʻuliʻuli ʻae hangatāmaki, pea ʻoku ʻikai tupu ke mafola atu ʻi he kili, ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ʻoku maʻa: ko e mongumangu pe ia: pea ʻe fō ʻe ia ʻa hono ngaahi kofu ʻo maʻa ai.

7 Men om utslaget utbreder sig på huden, sedan han har låtit bese sig av prästen för att förklaras ren, och han nu för andra gången låter bese sig av prästen

Pea kapau ʻe totolo atu ʻo lahi ʻae mongumangu ʻi he kili, hili hono mamata kiate ia ʻe he taulaʻeiki ʻi hono fakamaʻa, ʻe toe mamata ʻae taulaʻeiki kiate ia:

8 och prästen då, när han beser honom, finner att utslaget har utbrett sig på huden, så skall prästen förklara honom oren, ty då är det spetälska.

Pea kapau ʻoku mamata ʻae taulaʻeiki, pea vakai, ʻoku tupu ʻo totolo atu pe ʻae mongumangu ʻi he kili, ʻe toki fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ko e taʻemaʻa: ko e kilia ia.

9 När någon bliver angripen av spetälska, skall han föras till prästen.

ʻOka hoko ki he tangata ʻae mahaki ko e kilia, ʻe ʻomi ai ia ki he taulaʻeiki;

10 Om då prästen, när han beser honom, finner en vit upphöjning på huden, och ser att håret där har vitnat, och att svallkött bildar sig i upphöjningen,

Pea ʻe mamata ʻae taulaʻeiki kiate ia: pea vakai, kapau ʻoku hinehina ʻae meʻa kuo tupu hake ʻi he kili, pea kuo ne liliu ʻae fulufulu ke hinehina, pea ʻoku tuʻu ʻi he hangatāmaki ʻae mataʻi kakano ʻoku kalakalaʻia,

11 så är det gammal spetälska på hans kropps hud, och prästen skall förklara honom oren; han skall då icke stänga honom inne, ty han är oren.

Ko e kilia fuoloa ia ʻi he kili ʻoe kakano, pea ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ko e taʻemaʻa, pea ʻe ʻikai tāpuni ia ki fale: he ʻoku taʻemaʻa ia.

12 Men om spetälskan så har brutit ut på huden, att på den angripne hela huden, från huvud till fötter, överallt där prästen ser, är betäckt av spetälska

Pea kapau ʻe tupu ʻo lahi ha kilia ʻituʻa ʻi he kili, pea tupu ʻae kilia ʻo ne ʻufiʻufi ʻae kili kotoa pē ʻo ia ʻoku mahaki, mei hono ʻulu ʻo aʻu ki he vaʻe, ʻi he potu kotoa pē ʻoku sio ki ai ʻae taulaʻeiki;

13 och prästen alltså, när han beser honom, finner att spetälska betäcker hela hans kropp, så skall han förklara den angripne ren. Hela hans kropp har blivit vit; han är ren.

Pehē ʻe fifili ki ai ʻae taulaʻeiki: pea vakai, kapau kuo ʻufiʻufi ʻe he kilia ʻae sino kotoa, te ne fakahā ʻoku maʻa ia ʻaia ʻoku mahaki: kuo liliu ia ʻo hinehina kotoa pē: ʻoku maʻa ia.

14 Men så snart svallkött visar sig på honom, är han oren.

Ka ʻoka hā ʻae kanomate kalakalaʻia ʻiate ia ʻe taʻemaʻa ia.

15 När prästen ser svallköttet, skall han förklara honom oren; svallköttet är orent, det är spetälska.

Pea ʻe mamata ʻae taulaʻeiki ki he kanomate kalakalaʻia, ʻo ne fakahā ʻoku taʻemaʻa ia: he ko e kanomate kalakalaʻia ʻoku taʻemaʻa ia: ko e kilia ia.

16 Men om svallköttet förändrar sig och stället bliver vitt, så skall han komma till prästen.

Pea kapau ʻe toe liliu ʻae kanomate kalakalaʻia pea toe liliu ia ʻo hinehina, ʻe toe haʻu ia ki he taulaʻeiki;

17 Om då prästen, när han beser honom, finner att det angripna stället har blivit vitt, så skall prästen förklara den angripne ren, han är då ren.

Pea ʻe mamata kiate ia ʻae taulaʻeiki, pea vakai, kapau kuo liliu ʻae mahaki ʻo hinehina; pea ʻe toki fakahā ʻe he taulaʻeiki ʻoku maʻa ia ʻaia ʻoku mahaki: ʻoku maʻa ia.

18 När någon på sin kropps hud har haft en bulnad som har blivit läkt,

Pea ko e sino foki ʻaia naʻe ʻi ai ʻi hono kili ʻae vakafoha, pea kuo moʻui,

19 men sedan, på det ställe där bulnaden var, en vit upphöjning eller en rödvit fläck visar sig, så skall han låta bese sig av prästen.

Pea ʻi he potu naʻe ʻi ai ʻae vakafoha ʻoku tupu ai ʻae meʻa hinehina, pe ko e ʻila ngingila, ʻoku hinehina, pea mata fakakulokula, pea ʻoku fakahā ia ki he taulaʻeiki:

20 Om då prästen, när han beser honom, finner att stället visar sig lägre än den övriga huden, och att håret därpå har vitnat, så skall prästen förklara honom oren; ty då är han angripen av spetälska, som har brutit ut där bulnaden var.

Pea ʻoka mamata ki ai ʻae taulaʻeiki, pea kapau ʻoku hā ia ʻo māʻulalo ʻi he kili, pea liliu ʻo hinehina ʻae ngaahi fulufulu ʻi ai ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ko e taʻemaʻa ko e mahaki ia ko e kilia, kuo tupu mei he vakafoha.

21 Men om prästen, när han beser stället, finner att vitt hår saknas där, och att stället icke är lägre än den övriga huden, och att det är blekt, så skall prästen hålla honom innestängd i sju dagar.

Pea kapau ʻoku mamata ki ai ʻae taulaʻeiki, pea vakai, ʻoku ʻikai ha fulufulu hinehina ʻi ai, pea kapau ʻoku ʻikai ʻi lalo ia ʻi he kili, ka ʻoku mata ʻuliʻuli: pea ʻe toki tuku ia ki ha fale tāpuni ʻe he taulaʻeiki ʻi he ʻaho fitu:

22 Om då det onda utbreder sig på huden, så skall prästen förklara honom oren, ty då är han angripen.

Pea kapau ʻe totolo lahi ʻi he kili, ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ko e taʻemaʻa ko e mahaki ia.

23 Men om den ljusa fläcken bliver oförändrad där den är och icke utbreder sig, då är det ett märke efter bulnaden, och prästen skall förklara honom ren.

Pea kapau ʻoku tuʻu pehē ai pe ʻae ʻila ngingila, pea ʻikai totolo atu, ko e vakafoha kalakalaʻia ia; pea ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ko e maʻa.

24 Men om någon på sin kropps hud får ett brännsår, och om av ärrbildningen i brännsåret sedan bliver en rödvit eller vit fläck

Pea kapau ʻe ai ha kakano ʻi he kili ʻoku vela lahi, pea tuʻu ʻi he kanomate ʻoku vela ʻae ʻila hinehina ngingila, ʻoku mata fakakulokula, pe hinehina;

25 och prästen, när han beser stället, finner att håret på fläcken har vitnat, och att den visar sig djupare än den övriga huden, så är mannen angripen av spetälska, som har brutit ut där brännsåret var; och prästen skall förklara honom oren, ty då är han angripen av spetälska.

‌ʻE toki sio ki ai ʻae taulaʻeiki: pea vakai, kapau kuo liliu ʻo hinehina ʻae fulufulu ʻi he ʻila ngingila, pea hā ʻi lalo ʻi he kili; ko e kilia ia kuo tupu mei he meʻa kalakala: ko ia, ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ko e taʻemaʻa: ko e mahaki ia ko e kilia.

26 Men om prästen, när han beser stället, finner att vitt hår saknas på den ljusa fläcken, och att stället icke är lägre än den övriga huden, och att det är blekt, så skall prästen hålla honom innestängd i sju dagar.

Pea kapau ʻoku mamata ki ai ʻe he taulaʻeiki, pea vakai, ʻoku ʻikai ha fulufulu hinehina ʻi he ʻila ngingila, pea ʻoku ʻikai ʻi lalo ʻi he kili, ka ʻoku matamata ʻuliʻuli siʻi ia; ʻe toki tāpuni ia ʻe he taulaʻeiki [ki fale ]ʻi he ʻaho ʻe fitu:

27 Om då prästen, när han på sjunde dagen beser honom, finner att det onda har utbrett sig på huden, så skall prästen förklara honom oren ty då är han angripen av spetälska.

Pea ʻe mamata kiate ia ʻae taulaʻeiki ʻi hono fitu ʻoe ʻaho: pea kapau kuo totolo lahi atu ia ʻi he kili, ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ʻoku taʻemaʻa: ko e mahaki ko e kilia.

28 Men om den ljusa fläcken bliver oförändrad där den är och icke utbreder sig på huden och förbliver blek, då är det en upphöjning efter brännsåret, och prästen skall förklara honom ren, ty det är ett märke efter brännsåret.

Pea kapau ʻoku tuʻu ʻi he potu pe taha ʻae ʻila ngingila ka ʻoku ʻikai totolo atu ʻi he kili, ka ʻoku matamata ʻuliʻuli ia: ko e meʻa tupu pe ia ʻi heʻene kalakala, pea ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ʻoku maʻa: he ko e hangatāmaki ia ʻi heʻene kalakalaʻia.

29 När på en man eller en kvinna något ställe på huvudet eller på hakan bliver angripet

Kapau ʻoku tupu ʻi ha tangata pe ʻi ha fefine ʻae mahaki ʻi he ʻulu pe ʻi he kava;

30 och prästen, då han beser det angripna stället, finner att det visar sig djupare än den övriga huden och att gulaktigt tunt hår finnes där, så skall prästen förklara den angripne oren, ty då är det spetälskeskorv, huvud- eller hakspetälska.

‌ʻE mamata ai ʻe he taulaʻeiki ki he mahaki: pea vakai, kapau ʻoku hā mai ia ki lalo ʻi he kili; pea ʻoku ʻi ai ha tuʻoni fulufulu melomelo fuoiiki; ʻe toki fakahā ʻe he taulaʻeiki ʻoku taʻemaʻa ia: ko e kamaa mōmoa ia, ʻio, ko e kilia ʻoe ʻulu pe ʻoe kava.

31 Men om prästen, när han beser det angripna stället med skorven, finner, att om det än icke visar sig djupare än den övriga huden, svart hår likväl saknas där, så skall prästen hålla den av skorven angripne innestängd i sju dagar.

Pea kapau ʻoku mamata ʻe he taulaʻeiki ki he mahaki ko e kamaa, pea vakai, ʻoku ʻikai hā mai ia ʻi lalo ʻi he kili, pea ʻoku ʻikai ʻi ai ha fulufulu ʻuliʻuli; ʻe toki tāpuni[ki fale ]ʻe he taulaʻeiki ʻaia ʻoku mahaki ʻi he kamaa ʻi he ʻaho ʻe fitu:

32 Om då prästen, när han på sjunde dagen beser det angripna stället, finner att skorven icke har utbrett sig, och att där icke finnes något gulaktigt hår, och att skorven icke visar sig djupare än den övriga huden,

Pea ʻe mamata ʻe he taulaʻeiki ʻi hono fitu ʻoe ʻaho ki he mahaki: pea vakai, kapau ʻoku ʻikai totolo atu ʻae kama, pea ʻoku ʻikai ʻi ai ha fulufulu melomelo, pea ʻoku ʻikai matamata ʻi lalo ʻi he kili ʻae kama.

33 så skall den sjuke raka sig, utan att dock raka det skorviga stället, och prästen skall för andra gången hålla den skorvsjuke innestängd i sju dagar.

‌ʻE fafai ia ka ʻe ʻikai fafai ʻae kamaa pea ʻe toe tāpuni[ki fale ]ʻa ia ʻoku kamaa ʻi he ʻaho ʻe fitu:

34 Om då prästen, när han på sjunde dagen beser den skorvsjuke, finner att skorven icke har utbrett sig på huden, och att den icke visar sig djupare än den övriga huden, så skall prästen förklara honom ren, och sedan han har tvått sina kläder, är han ren.

Pea ʻe mamata ʻae taulaʻeiki ki he kamaa ʻi hono fitu ʻoe ʻaho: pea vakai, kapau ʻoku ʻikai totolo ʻae kamaa ʻi he kili, pea ʻikai hā ʻi lalo ʻi he kili; ʻe toki fakahā ʻe he taulaʻeiki ʻoku maʻa ia: pea ke fō ʻe ia hono ngaahi kofu, pea ʻe maʻa ai ia.

35 Men om skorven utbreder sig på huden, sedan han har blivit förklarad ren,

Pea kapau ʻoku totolo lahi ʻae kamaa ʻi he kili ʻoka hili hono fakamaʻa:

36 och prästen, när han beser honom, finner att skorven har utbrett sig på huden, så behöver prästen icke efterforska om där finnes något gulaktigt hår, ty han är oren.

Pea ʻe mamata kiate ia ʻae taulaʻeiki pea vakai, kapau kuo totolo ʻae kamaa, ʻi he kili, ʻoua naʻa kumi ʻe he taulaʻeiki ki he fulufulu melomelo; ʻoku taʻemaʻa ia.

37 Men om skorven visar sig oförändrad, och svart hår har vuxit upp på stället, då är skorven läkt, och han är ren, och prästen skall förklara honom ren.

Pea kapau ʻoku hā mai ʻae kamaa ʻoku pehē ai pe, pea kuo tupu ʻi ai ʻae fulufulu ʻuliʻuli; kuo moʻui ʻae kamaa, ʻoku maʻa ia: pea ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ʻoku maʻa ia.

38 När någon, man eller kvinna, på sin kropps hud får fläckar, vita fläckar,

Kapau ʻoku ʻi ha tangata pe ko e fefine ʻae ngaahi ʻila ngingila ʻi he kili ʻo honau sino, ʻio, ʻae ngaahi ʻila hinehina ʻoku ngingila;

39 och prästen, när han beser den angripne, finner att fläckarna på hans kropps hud äro blekvita, då är det ett ofarligt utslag som har kommit fram på huden; han är ren.

Pea ʻe mamata ai ʻae taulaʻeiki pea vakai, kapau ʻoku hinehina ʻuliʻuli ʻae ngaahi ʻila ʻi hona sino; ko e ʻila ia ʻoku tupu ʻi hona sino; ʻoku maʻa ia.

40 När på en mans huvud håret utan vidare faller av, är det vanlig bakskallighet; han är ren.

Pea ko e tangata kuo mokulu hono louʻulu, kuo tula ia; ka ʻoku ne maʻa pe:

41 Och om håret utan vidare faller av på främre delen av huvudet, så är det vanlig framskallighet; han är ren.

Pea ko ia kuo mokulu hono louʻulu mei hono muʻa laʻē ki ʻao, ko e tula muʻa laʻē ia; ka ʻoku ne maʻa.

42 Men när på det skalliga stället, baktill eller framtill, en rödvit fläck uppstår, då är det spetälska som har brutit ut på det skalliga stället baktill eller framtill.

Pea kapau ʻoku ʻi he ʻulu tula pe ʻi he muʻa laʻē tula ha meʻa pupula ʻoku hinehina kulokula; ko e kilia ia kuo tupu ʻi hono ʻulu tula pe ʻi hono muʻa laʻē tula.

43 Om alltså prästen, när han beser honom, finner att den upphöjda fläcken på det skalliga stället, baktill eller framtill, är rödvit, och att den visar sig lik spetälska på den övriga kroppens hud,

Pea ʻe mamata ki ai ʻae taulaʻeiki pea vakai, kapau ʻoku hinehina kulokula ʻae meʻa kuo tupu ʻi hono ʻulu tula, pe ki hono muʻa laʻē tula, pea hā ia ʻo hangē ko e kilia ʻi he kili ʻoe sino:

44 så är mannen spetälsk, han är oren; prästen skall strax förklara honom oren, ty han är angripen på sitt huvud.

Ko e tangata kilia ia, ʻoku taʻemaʻa ia; ʻe fakahā ia ʻe he taulaʻeiki ʻoku taʻemaʻa ʻaupito ia; ʻoku ʻi hono ʻulu ʻa hono mahaki.

45 Den som är angripen av spetälska skall gå med sönderrivna kläder, han skall hava sitt hår oordnat och skyla sitt skägg, och han skall ropa: »Oren! Oren!»

Pea ko e kilia ʻaia ʻoku ʻiate ia ʻae mahaki, ʻe haehae hono ngaahi kofu, pea ʻe tekefua hono ʻulu, pea ʻe ʻai ʻe ia ha meʻa ʻufiʻufi ki hono loungutu ʻi ʻolunga, pea ʻe kalanga ia, “Taʻemaʻa, taʻemaʻa.”

46 Så länge han är angripen av spetälska, skall han vara oren; oren är han. Han skall bo avskild; utanför lägret skall han hava sin bostad.

‌ʻE taʻemaʻa ia ʻi he ngaahi ʻaho kotoa pē ʻo hono mahaki; ʻoku taʻemaʻa ia: ʻe nofo tokotaha ia; ʻe tuʻu ʻa hono nofoʻanga ʻi tuaʻā ʻi he ʻapitanga.

47 När en klädnad bliver angripen av spetälska, vare sig klädnaden är av ylle eller av linne,

Ko e kofu foki ʻoku ʻi ai ʻae mahaki ko e kilia, pe ko ha kofu sipi ia, pe ko e kofu tupenu tuʻovalevale;

48 eller när så sker med något vävt eller virkat tyg, vare sig av linne eller av ylle, eller med skinn eller med något, vad det vara må, som är förfärdigat av skinn,

‌ʻI hono lalanga fakamāukupu pe ʻi he lōloa: ʻi he tupenu, pe ʻi he kofu fulufuluʻi sipi; ko e meʻa ʻi ha kiliʻi manu, pe ʻi ha meʻa kuo ngaohi ʻaki ʻae kiliʻi manu;

49 och det angripna stället visar sig grönaktigt eller rödaktigt, på klädnaden eller skinnet, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnsaken, vad det vara må, då är stället angripet av spetälska och skall visas för prästen.

Pea kapau ʻoku hangē ko e lanu ʻakau mata ʻae mahaki, pe kulokula ʻi he kofu, pe ʻi he kiliʻi manu, ʻi hono lalanga fakamāukupu pe ʻi hono lōloa, pe ʻi ha meʻa ʻe taha he kiliʻi manu; ko e mahaki ia ko e kilia, pea ʻe fakahā ia ki he taulaʻeiki.

50 Och när prästen har besett det angripna stället, skall han hava den angripna saken inlåst i sju dagar.

Pea ʻe mamata ʻae taulaʻeiki ki he mahaki, pea ʻe tāpuni [ki fale ]ʻaia ʻoku mahaki ʻi he ʻaho ʻe fitu:

51 Om han då, när han på sjunde dagen beser det angripna stället, finner att skadan har utbrett sig på klädnaden, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnet, vadhelst det vara må, som är förfärdigat av skinnet, så är stället angripet av elakartad spetälska; sådant är orent.

Pea ʻe mamata ʻe ia ki he mahaki ʻi hono fitu ʻoe ʻaho: pea kapau kuo totolo ʻae mahaki ʻi he kofu, ʻi hono lalanga fakamāukupu pe ʻi hono lōloa, pe ʻi ha kiliʻi manu, pe ʻi ha meʻa ʻe taha kuo ngaohi ʻaki ʻae kiliʻi manu; ko e kilia fakamamahi ia: ʻoku taʻemaʻa ia.

52 Och man skall bränna upp klädnaden, eller det vävda eller virkade tyget, vare sig det år av ylle eller av linne, eller skinnsaken som är angripen, vad det vara må; ty det är en elakartad spetälska; allt sådant skall brännas upp i eld.

‌ʻE tutu ʻe ia ʻae kofu ko ia ʻaia ʻoku ʻi ai ʻae kilia, ʻi hono māukupu pe ʻi hono lōloa, ʻi he kofu sipi, pe ʻi he tupenu, pe ʻi ha kiliʻi manu, he ko e kilia fakamamahi ia; ʻe tutu ia ʻi he afi.

53 Men om prästen, när han beser stället, finner att fläcken icke har utbrett sig på klädnaden, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnsaken, vad det vara må,

Pea kapau ʻoku mamata ʻae taulaʻeiki, pea vakai, ʻoku ʻikai tupu ʻae mahaki ʻi he kofu, ʻi hono māukupu, pe ʻi hono lōloa, pe ʻi ha kiliʻi manu ʻe taha;

54 så skall prästen bjuda att man tvår den sak på vilken det angripna stället finnes, och han skall för andra gången hava den inlåst i sju dagar.

‌ʻE toki fekau ʻe he taulaʻeiki kenau fō ʻae meʻa ʻoku ʻi ai ʻae mahaki, pea ke tuku tāpuni ia ke toe ʻaho fitu:

55 Om då prästen, när han efter tvagningen beser det angripna stället, finner att det angripna stället icke har förändrat sitt utseende, så är en sådan sak oren, om ock fläcken icke vidare har utbrett sig; du skall bränna upp den i eld; det är en frätfläck, vare sig den sitter på avigsidan eller på rätsidan.

Pea ʻe mamata ʻae taulaʻeiki ki he mahaki, hili hono fō ia: pea vakai, kapau kuo ʻikai liliu ʻo mata kehe ʻae mahaki, pea ʻoku ʻikai totolo atu ʻae mahaki; ʻoku taʻemaʻa ia; ke ke tutu ia ʻi he afi; he kuo kai ia ʻi loto kuo molemole ia ʻi loto mo tuʻa.

56 Men om prästen, när han beser det angripna stället, finner att det efter tvagningen har bleknat, så skall han riva bort det från klädnaden eller skinnet, eller från det vävda eller virkade tyget.

Pea kapau ʻoku mamata ʻae taulaʻeiki, pea vakai, ʻoku mata ʻuliʻuli ʻae mahaki hili hono fō; pea ʻe hae ia mei he kofu, pe mei he kiliʻi manu, pe mei hono lōloa pe mei hono māukupu ʻoe kofu.

57 Om likväl sedan en fläck åter visar sig på klädnaden, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnsaken, vad det vara må, så är det spetälska som har brutit ut; den sak på vilken det angripna stället finnes skall du bränna upp i eld.

Pea kapau ʻoku kei hā ia ʻi he kofu, ʻi hono lōloa, pe ʻi he māukupu, pe ʻi ha kiliʻi manu ʻe taha: pehē ʻe toki tutu ʻaia ʻoku ʻi ai ʻae mahaki.

58 Men om genom tvagningen fläcken har gått bort på klädnaden, eller på det vävda eller virkade tyget, eller på skinnsaken, vad det vara må, så skall det för andra gången tvås, och så bliver det rent.

Pea ko e kofu, pe ko e lōloa pe māukupu, pe ko e kiliʻi manu ʻaia ʻoku ke fō, kapau ʻoku mahuʻi mei ai ʻae mahaki, pea ʻe toe fō ia ke liunga ua, pea ʻe maʻa ia.

59 Detta är lagen om det som bliver angripet av spetälska, antingen det är en klädnad av ylle eller linne, eller det är vävt eller virkat tyg, eller någon skinnsak, vad det vara må -- den lag efter vilken det skall förklaras rent eller orent.

Ko eni ʻae fono ki he mahaki ko e kilia ʻi he kofu sipi pe ko e tupenu, ʻi hono lōloa pe ʻi hono māukupu, pe ha kiliʻi manu ʻe taha, ke fakahā ai hono maʻa, pe fakahā ʻa hono taʻemaʻa.