Klagovisorna 5
1 Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek.
Yaa Waaqayyo, waan nurra gaʼe yaadadhu; ilaali; salphina keenyas argi.
2 Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.
Handhuuraan keenya alagootaaf, manneen keenyas Namoota Ormaatiif dabarfamanii kennamaniiru.
3 Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor.
Nu ijoollee abbaa hin qabne taane; haadhonni keenya immoo haadhota hiyyeessaa taʼaniiru.
4 Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala.
Nu bishaan dhugnuuf kaffaluu qabna turre; qoraan illee bittaa qofaan arganna.
5 Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.
Warri nu ariʼan koomee keenya bira jiru; nu dadhabneerra; boqonnaas hin qabnu.
6 Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.
Nu buddeena gaʼaa argachuuf jennee warra Gibxittii fi warra Asooritti harka kennine;
7 Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar.
Abbootiin keenya cubbuu hojjetanii darban; nu immoo adabbii isaanii baanne.
8 Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.
Garbootatu nu bulcha; namni harka isaaniitii bilisa nu baasu tokko iyyuu hin jiru.
9 Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.
Sababii goraadee gammoojjii jiruutiin lubbuu keenya balaaf saaxillee buddeena arganna.
10 Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull.
Gogaan keenya sababii beelaatiin akkuma badaa ibiddaa hoʼa.
11 Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer.
Xiyoon keessatti dubartoonni, magaalaawwan Yihuudaa keessattis dubarran qulqulluun humnaan gudeedaman.
12 Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn.
Ilmaan moototaa harka isaaniitiin fannifamaniiru; maanguddoonni ulfina hin arganne.
13 Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor.
Gaʼeessonni akka midhaan daakan dirqisiifaman; ijoolleen dhiiraa muka baachuun gatantaran.
14 De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel.
Maanguddoonni karra magaalaa duraa deemaniiru; dargaggoonnis weedduu isaanii dhiisaniiru.
15 Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.
Gammachuun garaa keenya keessaa badeera; shuubbisuun keenyas booʼichatti geeddarameera.
16 Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!
Gonfoon mataa keenya irraa buʼeera. Nuuf wayyoo; nu cubbuu hojjenneerraatii!
17 Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade,
Sababii waan kanaatiif onneen keenya ni gaggabe; sababii waan kanaatiif immoo iji keenya dadhabe;
18 för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå.
Tulluun Xiyoon kan onee hafe sun lafa waangoonni irra burraaqan taʼeeraatii.
19 Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.
Yaa Waaqayyo, ati bara baraan bulchi; teessoon kees dhalootaa gara dhalootaatti itti fufa.
20 Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt?
Ati maaliif guutumaan guutuutti nu irraanfatta? Maaliif bara dheeraas nu dhiifta?
21 Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.
Yaa Waaqayyo, akka nu deebinuuf ofitti nu deebisi; bara keenya illee akkuma duriitti haaromsi.
22 Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?
Ati yoo guutumaan guutuutti nu gatuu baatte, yoo akka malees nutti dheekkamuu baatte waan kana godhi.
