< Klagovisorna 5 >
1 Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek.
Hinumdumi Yahweh kung unsa ang nahitabo kanamo. Sud-onga ug tan-awa ang among makauulaw nga kahimtang.
2 Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.
Ang among mga panulondon gipangkuha sa mga dumuduong; ug ang among mga balay gipang-ilog sa mga langyaw.
3 Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor.
Nahimo kaming mga ilo ug ang among mga inahan nahimong mga balo kay nangamatay na ang mga amahan.
4 Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala.
Ang tubig paliton pa namo sa plata nga kantidad, ug ang among mga kahoy gipalit usab namo.
5 Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.
Ang among mga kaaway naggukod kanamo; duol na kaayo sila nga mabatian na namo ang ilang gininhawa sa among liog. Gikapoy kami apan wala kami papahulaya.
6 Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.
Nanglimos kami sa mga taga-Ehipto ug taga-Assyria aron kami makakaon.
7 Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar.
Ang among mga Amahan nakasala; wala na sila karon ug kami ang nag-antos sa silot sa ilang mga sala.
8 Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.
Ang mga ulipon mao ang nagdumala kanamo, ug walay makaluwas kanamo gikan sa ilang mga kamot.
9 Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.
Namiligro ang among kinabuhi sa pagkuha ug tinapay atubangan sa espada sa kamingawan.
10 Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull.
Ang among panit init kaayo sama sa pugon, nasunog tungod sa kalintura dala sa kagutom.
11 Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer.
Ilang gipanglugos ang kababayin-an sa Zion, ang mga ulay sa mga siyudad sa Juda.
12 Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn.
Ilang gibitay ang mga prinsipe pinaagi sa ilang kaugalingong kamot, ug wala sila nagtahod sa mga katigulangan.
13 Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor.
Gidala nila sa galingan ang mga lagsik pa nga kalalakin-an ug ang mga kabataan nagbaragbarag na sa pagpas-an ug mga kahoy.
14 De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel.
Gipapahawa nila ang mga katigulangan sa ganghaan sa siyudad ug ang lagsik nga kalalakin-an sa ilang mga panagtugtug.
15 Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.
Naundang ang kalipay sa among kasingkasing; ang among mga sayaw nahimong pagbangotan.
16 Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!
Natagak ang among mga korona! Pagkalaot namo! Tungod kay nakasala kami!
17 Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade,
Ang among mga kasingkasing gipangkapoy na, ug nihanap na ang among mga mata,
18 för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå.
tungod sa mga ihalas nga iro nga naglatagaw sa Bungtod sa Zion nga nahimong kamingawan.
19 Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.
Apan ikaw si Yahweh; maghari ka sa walay kataposan, ug ang imong trono molungtad sa tanang kaliwatan.
20 Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt?
Nganong gikalimtan mo man kami sa walay kataposan? Isalikway mo ba kami sa dugay pang panahon?
21 Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.
Pabalika kami diha kanimo Yahweh ug maghinulsol kami. Ipasig-uli ang among adlaw sama kaniadtong panahon,
22 Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?
gawas kung gisalikway mo na gayod kami ug ang imong kasuko kanamo hilabihan gayod kaayo!