< Klagovisorna 3 >

1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
Ako ang tao na nakakita ng pagdadalamhati sa pamalo ng iyong poot.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
Ako'y kaniyang pinatnubayan at pinalakad sa kadiliman, at hindi sa liwanag.
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
Tunay na laban sa akin ay kaniyang iginagalaw ang kaniyang kamay na muli't muli buong araw.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
Ang aking laman at aking balat ay pinatanda niya; kaniyang binali ang aking mga buto.
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
Ako'y kinalaban niya, at kinulong ako ng hirap at pagdaramdam.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
Kaniyang pinatahan ako sa mga madilim na dako, gaya ng nangamatay nang malaon.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
Kaniyang binakuran ako na anopa't ako'y hindi makalabas; kaniyang pinabigat ang aking tanikala.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
Oo, pagka ako'y dumadaing, at humihinging tulong, kaniyang pinagsasarhan ang aking daing.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
Kaniyang binakuran ang aking mga daan ng tinabas na bato, kaniyang iniliko ang aking mga landas.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
Siya'y parang oso na nagaabang sa akin, parang leon sa mga kubling dako.
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
Kaniyang iniligaw ang aking mga lakad, at ako'y pinagwaraywaray niya; kaniyang ipinahamak ako;
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
Kaniyang iniakma ang kaniyang busog, at ginawa akong pinaka tanda sa pana.
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
Ang mga pana ng kaniyang lalagyan ng pana ay kaniyang isinasaksak sa aking mga bato ng katawan.
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
Ako'y naging kakutyaan sa aking buong bayan, at kanilang awit buong araw.
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
Kaniyang pinuspos ako ng kapanglawan, kaniyang sinuya ako ng ajenjo.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
Kaniya namang biningot ang aking mga ngipin ng mga maliliit na grava; kaniyang tinabunan ako ng mga abo.
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
At iyong inilayo ang aking kaluluwa sa kapayapaan; ako'y nakalimot ng kaginhawahan.
18 Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
At aking sinabi, Ang lakas ko'y nawala, at ang aking pagasa sa Panginoon.
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
Alalahanin mo ang aking pagdadalamhati at ang aking karalitaan, ang ajenjo at ng apdo.
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
Ang kaluluwa ko'y naaalaala pa nila, at napangumbaba sa loob ko.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
Ito ang ginugunita ko sa aking pagiisip; kaya't may pagasa ako.
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
Sa mga kaawaan nga ng Panginoon ay hindi tayo nalipol, sapagka't ang kaniyang mga habag ay hindi nauubos.
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
Ang mga yao'y bago tuwing umaga, dakila ang inyong pagtatapat.
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
Ang Panginoon ay aking bahagi, sabi ng aking kaluluwa; kaya't ako'y aasa sa kaniya.
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
Ang Panginoon ay mabuti sa kanila na nangaghihintay sa kaniya, sa kaluluwa na humahanap sa kaniya.
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
Mabuti nga na ang tao ay umasa at maghintay na tahimik sa pagliligtas ng Panginoon.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
Mabuti nga sa tao na magpasan ng pamatok sa kaniyang kabataan.
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
Maupo siyang magisa at tumahimik, sapagka't kaniyang iniatang sa kaniya.
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
Sumubsob siya sa alabok, kung gayo'y magkakaroon siya ng pagasa.
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
Ibigay niya ang kaniyang pisngi sa sumasakit sa kaniya; mapuspos siya ng kadustaan.
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
Sapagka't ang Panginoon ay hindi magtatakuwil magpakailan man.
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
Sapagka't bagaman siya'y nagpapapanglaw, gayon ma'y magpapakita siya ng habag ayon sa kasaganaan ng kaniyang mga kaawaan.
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
Sapagka't siya'y hindi kusang dumadalamhati, o nagpapapanglaw man sa mga anak ng mga tao.
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
Na yapakan sa ilalim ng paa ang lahat ng bihag sa lupa.
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
Na iliko ang matuwid ng tao sa harap ng mukha ng Kataastaasan,
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
Na iligaw ang tao sa kaniyang usap, hindi kinalulugdan ng Panginoon.
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
Sino siya na nagsasabi, at nangyayari, kung hindi iniuutos ng Panginoon?
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
Hindi baga sa bibig ng Kataastaasan nanggagaling ang masama't mabuti?
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
Bakit dumadaing ang taong may buhay, ang tao dahil sa parusa sa kaniyang mga kasalanan?
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
Ating usisain at suriin ang ating mga lakad, at manumbalik sa Panginoon.
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
Igawad natin ang ating puso sangpu ng ating mga kamay sa Dios sa langit.
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
Kami ay sumalangsang at nanghimagsik; ikaw ay hindi nagpatawad.
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
Tinakpan mo ang iyong sarili ng galit at hinabol mo kami; ikaw ay pumatay, ikaw ay hindi naawa.
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
Tinakpan mo ang iyong sarili ng alapaap, na anopa't hindi makadaan ang anomang panalangin.
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
Iyong ginawa kaming parang tapon at dumi sa gitna ng mga bayan.
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
Ibinukang maluwang ng lahat naming kaaway ang kanilang bibig laban sa amin.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
Takot at ang hukay ay dumating sa amin, ang pagkasira at pagkagiba.
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
Ang mata ko'y dumadaloy ng mga ilog ng tubig, dahil sa pagkapahamak ng anak na babae ng aking bayan.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
Ang mata ko'y dinadaluyan at hindi naglilikat, na walang pagitan.
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
Hanggang sa ang Panginoon ay tumungo, at tumingin mula sa langit.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
Kinikilos ng aking mata ang aking kaluluwa, dahil sa lahat na anak na babae ng aking bayan.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
Lubha nila akong hinahabol na parang ibon, na mga kaaway kong walang kadahilanan.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
Kanilang pinaikli ang aking buhay sa bilangguan at hinagis ako ng bato.
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
Tubig ay nagsisihuho sa aking ulo; aking sinabi, Ako'y nahiwalay.
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
Ako'y tumawag sa iyong pangalan, Oh Panginoon, mula sa kababababaang hukay.
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
Iyong dininig ang aking tinig; huwag mong ikubli ang iyong pakinig sa aking hingal, sa aking daing.
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
Ikaw ay lumapit sa araw na ako'y tumawag sa iyo; iyong sinabi, Huwag kang matakot.
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
Oh Panginoon, iyong ipinagsanggalang ang mga usap ng aking kaluluwa; iyong tinubos ang aking buhay.
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
Oh Panginoon, iyong nakita ang aking pagkakamali; hatulan mo ang aking usap.
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
Iyong nakita ang lahat nilang panghihiganti, at ang lahat nilang pasiya laban sa akin.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
Iyong narinig ang kanilang pagduwahagi, Oh Panginoon, at lahat nilang pasiya laban sa akin,
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
Ang mga labi ng nagsisibangon laban sa akin, at ang kanilang pasiya laban sa akin buong araw.
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
Masdan mo ang kanilang pagupo, at ang kanilang pagtayo; ako ang kanilang awit.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
Ikaw ay magbibigay sa kanila ng kagantihan, Oh Panginoon, ayon sa gawa ng kanilang mga kamay.
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
Iyong papagmamatigasin ang kanilang puso, ang iyong sumpa sa kanila.
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Iyong hahabulin sila sa galit, at iyong lilipulin sila mula sa silong ng langit ng Panginoon.

< Klagovisorna 3 >