Klagovisorna 3
1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
Soy el hombre que ha experimentado el sufrimiento bajo la vara de la ira de Dios.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
Me ha alejado, obligándome a caminar en las tinieblas en lugar de la luz.
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
De hechome golpea una y otra vez todo el día.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
Me ha desgastado; me ha hecho pedazos.
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
Me ha asediado, rodeándome de amargura y miseria.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
Me ha obligado a vivir en las tinieblas, como los muertos desde hace tiempo.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
Ha levantado un muro a mi alrededor para que no pueda escapar; me ha atado con pesadas cadenas.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
Aunque siga clamando por ayuda, se niega a escuchar mi oración.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
Ha puesto piedras en mi camino y me envía por senderos torcidos.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
Es un oso que me acecha, un león escondido listo para atacar,
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
Me arrastró de mi camino y me hizo pedazos, dejándome indefenso.
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
Cargó su arco con una flecha y me usó como blanco,
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
Me disparó en los riñones con sus flechas.
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
Ahora todos se ríen de mí, cantando canciones que se burlan de mí todo el día.
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
Me ha llenado de amargura; me ha llenado de amargo ajenjo.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
Me ha roto los dientes con arenilla; me ha pisoteado en el polvo.
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
Me ha arrancado la paz; he olvidado todo lo bueno de la vida.
18 Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
Por eso digo: Mi expectativa de una larga vida ha desaparecido, junto con todo lo que esperaba del Señor.
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
No olvides todo lo que he sufrido en mi agonía, tan amargo como el ajenjo y el veneno.
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
Ciertamente no lo he olvidado. Lo recuerdo demasiado bien, por eso me hundo en la depresión.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
Pero aún tengo esperanza cuando pienso en esto:
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
Es por el amor fiel del Señor que nuestras vidas no están destruidas, pues con sus actos de misericordia nunca nos abandona.
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
Él los renueva cada mañana. ¡Qué maravillosamente fiel eres, Señor!
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
El Señor es todo lo que necesito, me digo a mí mismo: Pondré mi esperanza en él.
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
El Señor es bueno con los que confían en él, con cualquiera que lo siga.
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
Es bueno esperar tranquilamente la salvación del Señor.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
Es bueno que el ser humano aprenda a soportar con paciencia la disciplina mientras es joven.
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
Debe sentarse solos en silencio, porque es Dios quien lo ha disciplinado.
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
Debe inclinarse con el rostro hacia el suelo, porque aún puede haber esperanza.
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
Debe poner la mejilla a quien quiera abofetearlos; debe aceptar los insultos de los demás.
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
Porque el Señor no nos abandonará para siempre.
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
Aunque nos venga la tristeza, él nos muestra misericordia porque su amor fiel es muy grande.
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
Porque no quiere herir ni causarle dolor a ninguno.
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
Ya sea que alguien maltrate a todos los prisioneros de la tierra
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
Ole niegue a alguien sus derechos mientras el Altísimo lo ve,
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
O sea que alguien engañe a otro en su caso legal, estas son cosas el Señor noaprueba.
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
¿Quién habló y llegó a existir? ¿No fue el Señor quien lo ordenó?
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
Cuando el Altísimo habla puede ser para un desastre o para una bendición.
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
¿Por qué habría de quejarse un ser humano de las consecuencias de sus pecados?
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
Debemos mirarnos a nosotros mismos, examinar nuestros actos y volver al Señor.
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
No nos limitemos a levantar la mano a Dios hacia el cielo, sino nuestra mente también, y digamos:
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
“Nosotros somos pecadores; nosotros somos rebeldes ¡y tú no nos has perdonado!”
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
Te has envuelto en ira y nos has perseguido, matándonos sin piedad. Has destruido sin piedad.
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
Te has envuelto en una nube que ninguna oración puede penetrar.
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
Nos has convertido en residuos y desechos para las naciones de alrededor.
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
Todos nuestros enemigos abren la boca para criticarnos.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
Estamos aterrorizados y atrapados, devastados y destruidos.
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
Las lágrimas brotan de mis ojos por la muerte de mi pueblo.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
Mis ojos rebosan de lágrimas todo el tiempo. No se detendrán
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
Hasta que el Señor mire desde el cielo y vea lo que pasa.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
Lo que he visto me atormenta por lo que ha sucedido a todas las mujeres de mi ciudad.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
Sin razón alguna mis enemigos me atraparon como a un pájaro.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
Intentaron matarme arrojándome a un pozo y tirándome piedras.
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
El agua me inundó hastala cabeza, y pensé que moriría.
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
Desde lo más profundo de la fosa te llamé, Señor.
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
Tú me oíste cuando oré: “Por favor, no ignores mi grito de auxilio”.
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
Viniste a mí cuando te llamé, y me dijiste: “¡No tengas miedo!”
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
¡Has tomado mi caso y me has defendido; has salvado mi vida!
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
Señor, tú has visto las injusticias que se han cometido contra mí; ¡Defiéndeme, por favor!
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
Has observado lo vengativos que son y las veces que han conspirado contra mí.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
Señor, tú has oído cómo me han insultado y lo que han tramado contra mí,
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
¡Cómo mis enemigos hablan contra mí y se quejan de mí todo el tiempo!
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
¡Mira! Ya sea que estén sentados o de pie, siguen burlándose de mí en sus canciones.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
¡Págales como se merecen, Señor, por todo lo que han hecho!
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
Dales algo para que sus mentes queden cubiertas! ¡Que tu maldición caiga sobre ellos!
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Persíguelos en tu cólera, Señor, y deshazte de ellos de la tierra!
