< Klagovisorna 3 >
1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
Ndini munhu akaona kutambudzika neshamhu yehasha dzake.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
Akandidzingira kure akaita kuti ndifambe murima panzvimbo yomuchiedza;
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
zvirokwazvo, akashandura ruoko rwake kuti rundirwise nguva nenguva, zuva rose.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
Akasakadza ganda rangu nenyama yangu uye akavhuna mapfupa angu.
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
Akandikomba akandipoteredza neshungu nokurwadziswa.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
Akandigarisa murima savanhu vakafa kare kare.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
Akandipfigira kuti ndisapunyuka, akandiremedza nengetani.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
Kunyange ndikadana kana kuridza mhere kuti ndibatsirwe, anopfigira munyengetero wangu kunze.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
Akadzivira nzira yangu namatombo; akaminamisa nzira dzangu.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
Sebere rakavandira, seshumba yakavanda,
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
akandikwekweredza kubva munzira uye akandibvarura-bvarura akandisiya ndisina mubatsiri.
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
Akawembura uta hwake akandiita chinhu chinonangwa nemiseve yake.
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
Akabaya mwoyo wangu nemiseve yaibva mugoba rake.
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
Ndakava chiseko chavanhu vangu vose; vakandihomera nenziyo pazuva rose.
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
Akandigutsa nemiriwo inovava, uye akandinwisa nduru.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
Akagura mazino angu nerukangarabwe; akanditsokodzera muguruva.
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
Ndakatorerwa rugare; ndakakanganwa kuti kubudirira chii.
18 Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
Naizvozvo ndinoti, “Kubwinya kwangu kwaenda, uye nezvose zvandanga ndakatarisira kuna Jehovha.”
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
Ndinorangarira kutambudzika kwangu nokudzungaira kwangu, kurwadziwa uye nenduru.
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
Ndinozvirangarira kwazvo, uye mweya wangu wasuruvara mukati mangu.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
Asi izvi ndinozvirangarira mupfungwa uye naizvozvo ndine tariro:
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
Nokuda kwerudo rukuru rwaJehovha, hatina kuparadzwa, nokuti tsitsi dzake hadzitongoperi.
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
Itsva mangwanani oga oga, kutendeka kwenyu kukuru.
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
Ndinoti kumwoyo wangu, “Jehovha ndiye mugove wangu; naizvozvo ndichamumirira.”
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
Jehovha akanaka kuna avo vanovimba naye, kumunhu anomutsvaka;
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
chinhu chakanaka kumirira ruponeso rwaJehovha unyerere.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
Chinhu chakanaka kuti munhu atakure joko achiri mudiki.
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
Ngaagare ari oga anyerere, nokuti Jehovha ndiye akariturika paari.
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
Ngaavige chiso chake muguruva, zvimwe tariro ichiripo.
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
Ngaape dama rake kumunhu anomurova, uye ngaazadzwe nenyadzi.
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
Nokuti vanhu havangaraswi naIshe nokusingaperi.
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
Kunyange achiuyisa kusuwa, achanzwira hake tsitsi, rukuru sei rudo rwake rusingaperi.
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
Nokuti haafariri kuuyisa kurwadziwa kana kusuwa kuvana vavanhu.
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
Kutsikira pasi petsoka vasungwa vose venyika,
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
kurambira munhu kodzero yake pamberi peWokumusoro-soro,
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
kutadzisa munhu kuwana kururamisirwa kwake ko, Ishe haangaoni zvinhu zvakadai here?
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
Ndiani angataura akaita kuti zviitike kana Ishe asina kuzvirayira?
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
Ko, hazvibvi mumuromo weWokumusoro-soro here zvose zvakaipa nezvinhu zvakanaka zvinouya?
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
Ko, munhu mupenyu anonyunyutirei kana arangwa nokuda kwezvivi zvake?
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
Ngatinzverei nzira dzedu uye ngatidziedzei, uyewo ngatidzokerei kuna Jehovha.
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
Ngatisimudzei mwoyo yedu namaoko edu kuna Mwari ari kudenga, tigoti:
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
“Takatadza uye takakumukirai uye imi hamuna kukanganwira.
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
“Makazvifukidza nokutsamwa mukatidzingirira; makauraya musinganzwiri ngoni.
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
Makazvifukidza negore kuti kurege kuva nomunyengetero ungasvikako.
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
Makatiita marara netsvina pakati pendudzi.
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
“Vavengi vedu vose vakashama miromo yavo kwazvo kuti vatituke.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
Takawirwa nokutya uye takateyiwa nehunza, kuparara nokuparadzwa kukuru.”
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
Hova dzemisodzi dzinoyerera kubva mumaziso angu, nokuti vanhu vangu vaparadzwa.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
Meso angu acharamba achiyerera misodzi, pasina zvinoyamura,
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
kusvikira Jehovha aringira pasi kubva kudenga akaona.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
Zvandinoona zvinochemedza mweya wangu, nokuda kwavakadzi vose veguta rangu.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
Avo vakanga vari vavengi vangu ini pasina chikonzero vakandivhima seshiri.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
Vakaedza kundiuraya mugomba uye vakapotsera matombo kwandiri;
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
mvura zhinji yakafukidza musoro wangu, uye ndakafunga kuti ndava pedyo nokufa.
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
Ndakadana zita renyu, imi Jehovha, ndiri mugomba rakadzika.
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
Makanzwa kukumbira kwangu: “Regai kudzivira nzeve dzenyu pandinochemera rubatsiro.”
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
Makaswedera pedyo pandakakudanai, mukati, “Usatya.”
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
Haiwa Ishe, makandireverera mhaka yangu; makadzikinura upenyu hwangu.
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
Makaona imi Jehovha, zvakaipa zvandakaitirwa. Nditongerei mhaka yangu!
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
Makaona udzamu hwokutsva kwavo, idzo rangano dzavo dzose pamusoro pangu.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
Haiwa Jehovha, makanzwa kutuka kwavo, idzo rangano dzavo dzose pamusoro pangu,
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
dzinozevezerwa nokungurumwa navavengi vangu pamusoro pangu zuva rose.
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
Tarirai kwavari! Vakagara kana kumira, vanondituka nenziyo dzavo.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
Varipidzirei zvakavafanira, imi Jehovha, zvakaitwa namaoko avo.
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
Isai chidziro pamwoyo yavo, uye kutuka kwenyu ngakuve pamusoro pavo!
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Vadzinganisei makatsamwa muvaparadze, vabve pasi pamatenga aJehovha.