< Klagovisorna 3 >

1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
من ئەو پیاوەم کە زەلیلیم بینی بە گۆچانی تووڕەیی ئەو.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
منی بە پێش خۆی دا و منی بە تاریکاییدا برد، بەبێ هیچ ڕووناکییەک.
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
بێگومان، دەستی لە دژی من بەرزدەکاتەوە بە بەردەوامی و بە درێژایی ڕۆژ.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
گۆشت و پێستی منی پیرکرد، ئێسکەکانی شکاندم.
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
دەوری گرتم و گەمارۆی دام بە ژەهر و ناخۆشی.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
ناچاری کردم لەناو تاریکیدا نیشتەجێ بم وەک ئەوانەی لەمێژە مردوون.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
لەناو پەرژینێک بەندی کرد بۆ ئەوەی نەتوانم هەڵبێم، زنجیرەکانی منی قورس کرد.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
هەروەها کاتێک هاوار دەکەم و داوای فریاکەوتن دەکەم، بەڵام نزاکانم ڕادەگرێت.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
بەردی تاشراوی کەڵەکە کرد و ڕێگای منی پێ گرت، ڕێڕەوەکانی منی خواروخێچ کرد.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
وەک ورچێک بۆم لە بۆسەدایە، وەک شێرێک خۆی مات دەکات،
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
منی لەڕێ لادا و پارچەپارچەی کردم، منی وێران کرد.
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
کەوانەکەی ڕاکێشا منی کردە نیشانەی تیرەکانی.
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
تیرەکانی تیردانەکەی لە دڵم چەقاند.
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
هەموو گەلەکەم سووکایەتیم پێ دەکەن، بە درێژایی ڕۆژ بە گۆرانی گاڵتەم پێ دەکەن.
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
تێری کردم لە تاڵی، زەقنەبووتی دەرخوارد دام.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
بە چەو ددانەکانی منی وردوخاش کرد، منی لەناو خۆڵەمێش پەستایەوە.
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
من لە ئاشتی بێبەش کراوم، سەرکەوتنم لەبیرچووەوە.
18 Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
ئینجا گوتم، «شکۆمەندیم نەما، هەروەها هیوام بە یەزدان بڕا.»
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
دێتەوە بیرم، ڕۆژانی زەلیلی و سەرگەردانیم، وەک ژەهر و زەقنەبووت بوون.
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
بە باشی بەبیرم دێتەوە، لە ناخەوە ڕۆحم خەمبارە.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
بەڵام ئەوە دەهێنمەوە یادم و لەبەر ئەوە هیوام هەیە:
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
بەهۆی خۆشەویستی نەگۆڕی یەزدانە کە لەناونەچووین، چونکە بەزەییەکەی تەواو نابێت.
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
ئەوانەت هەموو بەیانییەک نوێن؛ دڵسۆزییەکەت چەند گەورەیە.
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
بە خۆم دەڵێم: «یەزدان بەشی منە، لەبەر ئەوە هیوام بەوە.»
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
یەزدان چاکە بۆ ئەوانەی هیوایان بەو هەیە، بۆ ئەو کەسەی داوای ئەو دەکات.
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
باشە بۆ کەسێک بە بێدەنگی چاوەڕێ بکات بۆ هاتنی ڕزگاریی یەزدان.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
باشە پیاو نیر هەڵبگرێت هەر لە تەمەنی منداڵییەوە.
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
با بە تەنها دانیشێت و بێدەنگ بێت، چونکە یەزدان ئەمەی بەسەرهێناوە.
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
با سەری بخاتە ناو خاکوخۆڵ، لەوانەیە هێشتا هیوای مابێت.
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
با ڕوومەتی بۆ ئەوە ڕابگرێت کە لێی دەدات، با تێربێت لە ڕیسوایی.
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
چونکە کەس بۆ هەتاهەتایە لەلایەن پەروەردگارەوە ڕەت ناکرێتەوە.
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
لەگەڵ ئەوەی دڵتەنگی دەهێنێت، میهرەبانیش نیشان دەدات، بەپێی گەورەیی خۆشەویستییە نەگۆڕەکەی.
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
ئەو کەس لە دڵەوە زەلیل ناکات و دڵتەنگی ناکات.
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
تێکشکاندنی دیلەکانی هەموو زەوی لەژێر پێ،
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
یان بێبەشکردنی کەسێک لە مافی خۆی لەبەردەم خودای هەرەبەرز،
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
یان بەدوورگرتنی مرۆڤ لە دادپەروەری، ئایا پەروەردگار هەموو ئەمانە نابینێت؟
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
کێ دەتوانێت قسە بکات قسەکەی بێتەجێ، ئەگەر پەروەردگار فەرمانی نەدابێت؟
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
ئایا ڕوودانی چاکە و خراپە بە فەرمایشتی خودای هەرەبەرز نییە؟
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
بۆچی مرۆڤی زیندوو گلەیی بکات کاتێک لەسەر گوناهەکانی سزا دەدرێت؟
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
با هەڵسوکەوتمان بپشکنین و تاقی بکەینەوە و بگەڕێینەوە بۆ لای یەزدان.
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
با دڵ و دەستمان بەرزبکەینەوە بۆ خودا لە ئاسمان، بڵێین:
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
«ئێمە گوناهمان کرد و یاخی بووین، تۆش لێمان خۆش نەبوویت.
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
«خۆت بە تووڕەیی داپۆشی و ڕاوتناین، بەبێ بەزەیی ئێمەت کوشت.
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
بە هەور خۆت داپۆشی بۆ ئەوەی نوێژەکانمان نەگاتە لات.
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
ئێمەت کرد بە پاشەڕۆ و نەویستراو لەنێو گەلان.
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
«هەموو دوژمنانمان دەمیان لێمان کردەوە.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
ترس و تەڵە باڵی بەسەرماندا کێشا، لەناوچوون و وێرانی.»
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
چاوەکانم کانی فرمێسک هەڵدەڕێژن لەبەر ئەوەی گەلەکەم لەناوچوون.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
چاوەکانم فرمێسک هەڵدەڕێژن و ناوەستن بەبێ پسانەوە،
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
تاوەکو یەزدان لە ئاسمانەوە تەماشای خوارەوە بکات و ببینێت.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
ئەوەی دەیبینم گیانم ئازار دەدات لەبەر ئازاری کچانی شارەکەم.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
ئەوانەی دوژمنی من بوون بەبێ هۆ وەک چۆلەکە ڕاویان کردم.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
بە زیندووێتی منیان فڕێدا ناو چاڵ، بەردیان تێمگرت.
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
نوقومی ئاو بووم، گوتم: «خەریکە بمرم.»
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
ئەی یەزدان، لە قووڵایی چاڵەوە بە ناوی تۆوە نزا دەکەم.
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
گوێت لە دەنگم بوو: «گوێت دامەخە کاتێک هاوار و هانات بۆ دەهێنم.»
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
ئەو ڕۆژەی نزام بۆ کردیت نزیک بوویتەوە، فەرمووت: «مەترسە!»
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
ئەی پەروەردگار، بەرگریت لە کێشەی من کرد، ژیانی منت کڕییەوە.
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
ئەی یەزدان، ستەمدیدەیی منت بینی. دادوەری کێشەکەم بکە!
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
هەموو تۆڵەسەندنەوەکەی ئەوانت بینی، هەموو پیلانەکانیان لە دژی من.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
ئەی یەزدان، گوێت لە ڕیسواکردنەکەیان بوو، هەموو پیلانەکانیان لە دژی من؛
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
ئەوەی دوژمنەکانم بە درێژایی ڕۆژ لە دژی من باسی دەکەن و دەیچرپێنن.
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
تەماشایان بکە! هەستان و دانیشتنیان، بە گۆرانییەکانیان گاڵتەم پێ دەکەن.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
ئەی یەزدان، سزایان بدە، بەپێی کردەوەکانی دەستیان.
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
پێچە لەسەر دڵیان دابنێ، با نەفرەتت لەسەریان بێت!
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
بە تووڕەییەوە ڕاویان بنێ و لەناویان ببە لەژێر ئاسمانی یەزداندا.

< Klagovisorna 3 >