< Klagovisorna 3 >
1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
Je suis l’homme qui a vu l’affliction sous la verge de sa fureur.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
Il m’a conduit et m’a fait marcher dans les ténèbres et non dans la lumière;
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
contre moi seul il tourne et retourne sa main tout le jour.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
Il a usé ma chair et ma peau, il a brisé mes os;
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
Il a bâti contre moi, il m’a environné d’amertume et d’ennui.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
Il m’a fait habiter dans les ténèbres, comme ceux qui sont morts depuis longtemps.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
Il m’a entouré d’un mur pour que je ne puisse sortir, il a rendu lourdes mes chaînes.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
Lors même que je crie et que j’implore, il ferme tout accès à ma prière.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
Il a muré mes chemins avec des pierres de taille, il a bouleversé mes sentiers.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
Il a été pour moi comme un ours aux aguets, comme un lion dans les embuscades;
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
il a détourné mes voies et m’a mis en pièces, il m’a réduit à l’abandon;
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
il a bandé son arc et m’a placé comme but à ses flèches.
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
Il a fait pénétrer dans mes reins les fils de son carquois;
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
je suis la risée de tout mon peuple, leur chanson tout le jour;
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
il m’a rassasié d’amertume, il m’a abreuvé d’absinthe.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
Et il a fait broyer du gravier à mes dents, il m’a enfoncé dans la cendre;
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
et mon âme est violemment écartée de la sécurité; j’ai oublié le bonheur;
18 Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
et j’ai dit: « Ma force est perdue, ainsi que mon espérance en Yahweh! »
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
Souviens-toi de mon affliction et de ma souffrance, de l’absinthe et de l’amertume!
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
Mon âme s’en souvient sans cesse, et elle est abattue en moi.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
Voici ce que je me rappelerai en mon cœur, et ce pourquoi j’espérerai:
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
C’est une grâce de Yahweh que nous ne soyons pas anéantis, car ses miséricordes ne sont pas épuisées!
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
Elles se renouvellent chaque matin; grande est ta fidélité!
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
« Yahweh est mon partage, a dit mon âme; c’est pourquoi j’espérerai en lui. »
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
Yahweh est bon pour qui espère en lui, pour l’âme qui le cherche.
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
Il est bon d’attendre en silence la délivrance de Yahweh.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
Il est bon à l’homme de porter le joug dès sa jeunesse. JOD.
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
Qu’il s’asseye à l’écart, en silence, si Dieu le lui impose!
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
Qu’il mette sa bouche dans la poussière: peut-être y a-t-il de l’espérance!
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
Qu’il tende la joue à celui qui le frappe; qu’il se rassasie d’opprobre!
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
Car le Seigneur ne rejette pas à toujours;
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
mais, s’il afflige, il a compassion, selon sa grande miséricorde;
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
car ce n’est pas de bon cœur qu’il humilie, et qu’il afflige les enfants des hommes.
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
Quand on foule aux pieds tous les captifs du pays,
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
quand on fait fléchir le droit d’un homme, à la face du Très-Haut,
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
quand on fait tort à quelqu’un dans sa cause, le Seigneur ne le verrait donc pas!
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
Qui a parlé, et la chose s’est faite, sans que le Seigneur l’ait commandé?
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
N’est-ce pas de la bouche du Très-Haut que procèdent les maux et les biens?
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
Pourquoi l’homme se plaindrait-il tant qu’il vit? Que chacun se plaigne de ses péchés!
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
Examinons nos voies et scrutons-les, et retournons à Yahweh.
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
Elevons nos cœurs, avec nos mains, vers Dieu dans les cieux:
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
« Nous, nous avons péché, nous avons été rebelles; toi, tu n’as pas pardonné. »
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
« Tu t’es enveloppé dans ta colère, et tu nous as poursuivis; tu as tué sans épargner;
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
Tu t’es couvert d’une nuée, afin que la prière ne passe point;
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
tu as fait de nous des balayures et un rebut, au milieu des peuples. »
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
Ils ouvrent la bouche contre nous, tous nos ennemis.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
La frayeur et la fosse ont été notre part, ainsi que la dévastation et la ruine.
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
Mon œil se fond en un ruisseau de larmes, à cause de la ruine de la fille de mon peuple.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
Mon œil pleure et ne cesse point, parce qu’il n’y a pas de répit,
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
jusqu’à ce qu’il regarde et voie, Yahweh, du haut des cieux.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
Mon œil fait mal à mon âme, à cause de toutes les filles de ma ville.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
Ils m’ont donné la chasse comme a un passereau, ceux qui me haïssent sans cause.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
Ils ont voulu anéantir ma vie dans la fosse, et ils ont jeté une pierre sur moi.
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
Les eaux montaient au-dessus de ma tête; je disais: « Je suis perdu! »
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
J’ai invoqué ton nom, Yahweh, de la fosse profonde;
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
tu as entendu ma voix: « Ne ferme pas ton oreille à mes soupirs, à mes cris! »
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
Tu t’es approché, au jour où je t’ai invoqué, et tu as dit: « Ne crains point! »
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
Seigneur tu as pris en main ma cause, tu m’as sauvé la vie.
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
Tu as vu, Yahweh, la violence qu’ils me font; fais-moi justice!
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
Tu as vu toute leur rancune, tous leurs complots contre moi. SIN.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
Tu as entendu leurs outrages, Yahweh, tous leurs complots contre moi,
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
les propos de mes adversaires et ce qu’ils méditent, contre moi tout le jour.
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
Quand ils s’asseyent ou qu’ils se lèvent, regarde: je suis l’objet de leurs chansons.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
Tu leur rendras, Yahweh, ce qu’ils méritent, selon l’œuvre de leurs mains;
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
Tu leur donneras l’aveuglement du cœur; ta malédiction sera pour eux.
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
Tu les poursuivras avec colère et tu les extermineras, de dessous les cieux de Yahweh!