Domarboken 3

1 Dessa voro de folk som HERREN lät bliva kvar, för att genom dem sätta Israel på prov, alla de israeliter nämligen, som icke hade varit med om alla krigen i Kanaan

Hagi ko'ma Kenani mopafima ha'ma hu'naza zama onke'naza Israeli vahetmima rezamaheno kenaku, Ra Anumzamo'a mago'a vahera zamatrege'za Kenani mopafina mani'naze.

2 -- allenast på det att dessa Israels barns efterkommande skulle få vara med om sådana, för att han så skulle lära dem att föra krig, dock allenast dem som förut icke hade varit med om sådana --:

Hagi Israeli vahe'ma efore hutere hu'za henkama esaza vahetami Ra Anumzamo'a ha'ma hanaza avu'avaza rempi huzaminaku Kenani mopafi vahera zamahenatitre vagaore'ne.

3 filistéernas fem hövdingar och alla kananéer och sidonier, samt de hivéer som bodde i Libanons bergsbygd, från berget Baal-Hermon ända dit där vägen går till Hamat.

Ama'na kumatmimpi nemaniza vahetami zamatrege'za mani'naze. Faifu'a kumapima nemani'za Filistia vaheki, maka Kenani vaheki, Saidoni vaheki, Hivi vahe'ma Lebanoni agonamofoma Bal-Hermoniti'ma vuno Hamat kumate'ma uhanati'nea vahe'mokizmi ozamahe zamatrege'za mani'naze.

4 Med dessa ville HERREN sätta Israel på prov, för att förnimma om de ville hörsamma de bud som han hade givit deras fäder.

Hagi Ra Anumzamo'ma Mosesema ami'nea kasegea avaririgahazafi ovaririgosazafi huno Israeli vahe'ma rezamaheno kesigu Ra Anumzamo'a ana vahera zamatrege'za mani'naze.

5 Då nu Israels barn bodde: ibland kananéerna, hetiterna, amoréerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna,

E'ina hazageno Kenani vahe'ene, Hiti vahe'ene, Amori vahe'ene, Perisi vahe'ene Hivi vahe'ene, Jebusi vahe'mokizmi amu'nompi Israeli vahera mani'naze.

6 togo de deras döttrar till hustrur åt sig och gåvo sina döttrar åt deras söner och tjänade deras gudar.

Ana'ma nehu'za Israeli vahe'mo'za zamagri mofa'ne ara e'neri'za, ete zamagra mofa'nea zamatrazage'za zamagri mofavreramintera vea omeneri'za unemrazageno, havi anumzazmirera monora ome hunte'naze.

7 Så gjorde Israels barn vad ont var i HERRENS ögon och glömde HERREN, sin Gud, och tjänade Baalerna och Aserorna.

Israeli vahe'mo'za Ra Anumzamofo avufina kefo zamavu'zmava nehu'za, Ra Anumzamofona zamagekani nente'za, Bali havi anumzante'ene Asera havi anumzamofo amema'are monora hunte'naze.

8 Då upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han sålde dem i Kusan-Risataims hand, konungens i Aram-Naharaim; och Israels barn måste tjäna Kusan-Risataim i åtta år.

E'ina hazageno Ra Anumzamo'a Israeli vahe'tminkura tusi arimpa ahezamanteno Mesopotemia Kini ne' Kusan-risataimi azampi zamavarentegeno ha' eme huzamanteno zamazeri haviza nehuno, zamavareno kina ome huzmantege'za 8'a zagegafufi Kusan-risataimi kazokzo eri'za vahe umani'naze.

9 Men Israels barn ropade till HERREN, och HERREN lät då bland Israels barn en frälsare uppstå, som frälste dem, nämligen Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre broder.

Hianagi Israeli vahe'mo'za Ra Anumzamofontega zamazama hinogura krafa hazageno, Ra Anumzamo'a zamazama hu' nera, Kalepi negana Kenazi ne'mofo, Otnielina azeri oti'ne.

10 HERRENS Ande kom över honom, och han blev domare i Israel, och när han drog ut till strid, gav HERREN Kusan-Risataim, konungen i Aram, i hans hand, så att hans hand blev Kusan-Risataim övermäktig.

Ra Anumzamofo Avamumo'a agri'ene emani'negeno, Israeli vahe'mokizmi keaga refko hu kva vahera mani'ne. Hagi Otnieli'ma Mesopotemia vahe'ene ha' ome nehigeno, Ra Anumzamo'a kini ne' Kusan-risataimina azampi avrentegeno aheno hara azeri agatere'ne.

11 Och landet hade nu ro i fyrtio år; så dog Otniel, Kenas' son.

Ana higeno 40'a kafufina ha'huzana omanege'za, fru hu'za Israeli vahe'mo'za mani'nazageno, Kenazi ne'mofo Otnieli'a fri'ne.

12 Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon, då gav HERREN Eglon, konungen i Moab, makt över Israel, eftersom de gjorde vad ont var i HERRENS ögon.

Ete mago'ene Israeli vahe'mo'za Ra Anumzamofo avufina kefo avu'avara hazageno, Ra Anumzamo'a Moapu kini ne' Eklonina hankavea amigeno Israeli vahera hara eme huzmagatereno kegava huzmante'ne. Na'ankure zamagra Ra Anumzamofo avufina kefo zamavu'zamava hu'naze.

13 Denne förenade med sig Ammons barn och Amalek; sedan tågade han åstad och slog Israel, varefter de intogo Palmstaden.

Hagi Ekloni'a Amoni vahe'ene Ameleki vahe'enena kehige'za azageno Israeli vahera hara ome huzamante'za tofegna zafamoke hu'nea Jeriko rankuma zamahe'za hanare'naze.

14 Och Israels barn måste nu tjäna: Eglon, konungen i Moab, i aderton år.

Hagi ana hazageno Israeli vahe'mo'za 18ni'a kafuzagefi Moapu kini ne' Ekloni kazokzo eri'za vahera mani'naze.

15 Men Israels barn ropade till HERREN, och HERREN lät då bland dem en frälsare uppstå, benjaminiten Ehud, Geras son, en vänsterhänt man. När Israels barn genom honom skulle sända sina skänker till Eglon, konungen i Moab,

Hianagi Israeli vahe'mo'zama Ra Anumzamofontegama zamaza hinogu'ma krafagema hazageno'a, ha' vahe zamazampinti'ma zamazama hu' nera Benzameni nagapinti Gera nemofo hoga azane ne' Ehuti azeri oti'ne. Hagi Israeli vahe'mo'za kafure kafure'ma kini ne'ma takesi zagoma nemizaza huno Moapu kini ne' Ekloni ome ami'nogu ana zantamina Ehutina nemi'za huntazageno erino vu'ne.

16 gjorde sig Ehud ett tveeggat svärd, en fot långt; och han band detta under sina kläder vid sin högra länd.

Ana higeno Ehuti'a tarega kaziga asane bainati kazina zaza'amo'a 50'a sentemita hu'nea tro huno tamaga kaziga amote anakiteno za'za ke'na'a antanino refite'ne.

17 Så överlämnade han skänkerna till Eglon, konungen i Moab. Men Eglon var en mycket fet man.

Hagi Ekloni'a ra avufgane ne' mani'neankino, Ehuti'a ana takesi zagone maka zantamina erino Eglonina ome ami'ne.

18 När han nu hade överlämnat skänkerna, lät han folket som hade burit dem gå sin väg.

Hagi ana takesi zantamima amiteno'a, ana zantamima azama hu'za eri'za vu'naza vahera eme huzamantege'za vu'naze.

19 Men själv vände han tillbaka från Belätesplatsen vid Gilgal och lät säga: »Jag har ett hemligt ärende till dig, o konung.» När denne då sade: »Lämnen oss i ro», gingo alla de som stodo omkring honom ut därifrån.

Hianagi Ehuti'a Gilgali tavaonte'ma havi anumzama tro'ma hunte'nazareti ete rukrehe huno Ekloninte eno amanage hu'ne, Ekloniga oku'a nanekeka'a erigante'na oe, higeno Ekloni'a eri'za vahe'agura huno, amafintira maka atiramiho, hige'za maka eri'za vahe'amo'za atirami vagare'naze.

20 Men sedan Ehud hade kommit in till honom, där han satt i sommarsalen, som han hade för sig allena, sade Ehud: »Jag har ett ord från Gud att säga dig.» Då stod han upp från sin stol.

Hagi Eglonima zasi'ma e'neria noma'afi agrake'ma manigeno'a, Ehuti'a amanage hu'ne, Anumzamofontegati oku nanekeka'a eri'na e'noe. Anage higeno tra'aretira oti'ne.

21 Men Ehud räckte ut sin vänstra hand och tog svärdet från sin högra länd och stötte det i hans buk,

Hagi Ehuti'a tarega kazigama asane bainati kazima tamaga kaziga amote'ma anakinte'nea kazina avazu huno, Ekloni rimpa reragufe'ne.

22 så att ock fästet följde med in efter klingan, och klingan omslöts av fettet, ty han drog icke ut svärdet ur hans buk. Därefter gick Ehud ut i försalen;

Ana bainati kazimofo nena'amo'ene asana'amo'enena Eglonina rimpafi ufresupanegeno afovamo'a herafiramino bainati kazina refite'ne.

23 och när han hade kommit ditut, i förhallen, stängde han igen dörrarna till salen efter sig och riglade dem.

Ehuti'a ana kazina eriokasi Ekloni avufgafi me'negeno netreno, agu'ati kafana erinegino, marerino nomofo agofetu'ma zasi'ma e'nerizareti takaureno fre'ne.

24 Sedan, då han hade gått sin väg, kommo Eglons tjänare, och när de fingo se att dörrarna till salen voro riglade, tänkte de: »Förvisso har han något avsides bestyr i sin sommarkammare.»

Ehuti'ma vutegeno'a, Ekloni eri'za vahe'mo'za eme kazana anaga kaziga nomofo kafana erigi'negeno, zamagesama antahi'zana agu'afinka rifa nereno mani'ne hu'za hu'naze.

25 Men sedan de hade väntat länge och väl, och han ändå icke öppnade dörrarna till salen, togo de nyckeln och öppnade själva, och se, då låg deras herre död där på golvet.

Anage hu'za nentahiza kafante avega ante'naze. Hianagi kafana ame huno onagige'za kafante kinofira eri'za ana kafana anagi'za kazana, kvazmimo'a frino mopafi mase'nege'za ke'naze.

26 Men Ehud hade flytt undan, medan de dröjde; han hade redan hunnit förbi Belätesplatsen och flydde sedan undan till Seira.

Hagi kini ne' eri'za vahe'mo'zama kafante avega ante'za mani'nazageno, Ehuti'a freno havere taga hu'za trohunte'naza havi anumzamofo amema'a me'nea kumara agatereno Seira vu'ne.

27 Och så snart han hade kommit hem, lät han stöta i basun Efraims bergsbygd; då drogo Israels barn ned från bergsbygden med honom i spetsen för sig.

Hagi ana'ma huteno'a Israeli vahe'mofo mopafima ufreno Efraemi agonafima nevuno'a, ufe rege'za Israeli vahe'mo'za nentahi'za eme atru hazageno, ha' hunaku zamavareno ugota huno agra urami'ne.

28 Och han sade till dem: »Följen efter mig, ty HERREN har givit edra fiender, moabiterna, i eder hand.» Då drogo de efter honom längre ned och besatte vadställena över Jordan för moabiterna och läto ingen komma över.

Anama uneramino'a amanage huno hu'ne, navaririta viho, na'ankure Ra Anumzamo'a ha' vahetamia Moapu vahera tamagri tamazampi avrente'neankita zamahegahaze. Anage hige'za Israel vahe'mo'za Ehutina avariri'za Jodani tima takama nehazare Moapu vahe'enena hara ome hu'za magore hu'za ozamatre zamahehana hu'naze.

29 Där slogo de då moabiterna, vid pass tio tusen man, allasammans ansenligt och tappert folk; icke en enda kom undan.

Ana hapina Moapu hankavenentake ha' vahe'tmina Israeli vahe'mo'za 10tauseni'a vahe zamahehna nehu'za zamatrage'za ofre'naze.

30 Så blev Moab då kuvat under Israels hand. Och landet hade nu ro i åttio år.

E'ina hu'za Israeli vahe'mo'za Moapu vahera, zamahe vagarazageno 80'a kafufina hahu'zana omanege'za, Israeli vahe'mo'za knare hu'za mani'naze.

31 Efter honom kom Samgar, Anats son; han slog filistéerna, sex hundra man, med en oxpik. Också han frälste Israel.

Ehuti amefira Anati nemofo Samgari efore huno bulimakao afu reneharia ronku hu'nea azotareti 600'a Filistia vahera zamahe hana huno Israeli vahera zamagu'vazi'ne.