Domarboken 3
1 Dessa voro de folk som HERREN lät bliva kvar, för att genom dem sätta Israel på prov, alla de israeliter nämligen, som icke hade varit med om alla krigen i Kanaan
Amaiba: le, Isala: ili dunu amo da Ga: ina: ne soge ganodini gegesu hame ba: i, amo dunu adoba: ma: ne, Hina Gode da Ga: ina: ne fi mogili gadili hame sefasi.
2 -- allenast på det att dessa Israels barns efterkommande skulle få vara med om sådana, för att han så skulle lära dem att föra krig, dock allenast dem som förut icke hade varit med om sådana --:
E da Isala: ili fi gaheabolo amo da gegesu hame ba: i ilima gegesu hou olelema: ne, amo fi gadili hame sefasi.
3 filistéernas fem hövdingar och alla kananéer och sidonier, samt de hivéer som bodde i Libanons bergsbygd, från berget Baal-Hermon ända dit där vägen går till Hamat.
Ga: ina: ne soge fi da soge amoga esalebe ba: i, da haguduga dedei diala. Filisidini moilai bai bagade biyale gala, Ga: ina: ne dunu huluane, Saidonia dunu amola Haifaide dunu (ilia soge alalo da Ba: ile Hemone Goumi asili Ha: ima: de Goumi ahoasu doaga: i. Amo soge da Lebanone Goumi soge)
4 Med dessa ville HERREN sätta Israel på prov, för att förnimma om de ville hörsamma de bud som han hade givit deras fäder.
Hina Gode da amo dunu fi ilia Isala: ili dunu ilima adoba: ma: ne, Isala: ili soge ganodini yolesi. Isala: ili dunu ilia da sema amo Hina Gode da Mousesema i, amola e da ilia aowalali ilima alofele olelei, amo ilia fa: no bobogema: beyale adoba: musa: yolesi.
5 Då nu Israels barn bodde: ibland kananéerna, hetiterna, amoréerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna,
Amaiba: le, Isala: ili dunu da dunu fi eno amo Ga: ina: ne, Hidaide, A:moulaide, Belesaide, Haifaide amola Yebiusaide amo gilisili fi galu.
6 togo de deras döttrar till hustrur åt sig och gåvo sina döttrar åt deras söner och tjänade deras gudar.
Ilia da gilisili uda lasu hou hamosu amola amo dunu ilia ‘gode’ liligi ilima nodone sia: ne gadosu.
7 Så gjorde Israels barn vad ont var i HERRENS ögon och glömde HERREN, sin Gud, och tjänade Baalerna och Aserorna.
Isala: ili dunu da ilia Hina Gode gogolei. Ilia da wadela: le hamosu amola ilia ogogosu ‘gode’ loboga hamoi liligi amo Ba: ile amola Asila, amoma nodone sia: ne gadosu.
8 Då upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han sålde dem i Kusan-Risataims hand, konungens i Aram-Naharaim; och Israels barn måste tjäna Kusan-Risataim i åtta år.
Amaiba: le, Hina Gode da Isala: ili fi ilia hou ba: beba: le, ougi bagade ba: i. E da Gusia: ne Lisada: ime (Mesoubouda: imia hina bagade) ili hasalasima: ne, amo ea logo doasi dagoi. E da Isala: ili dunuma ode godoane amoga hina bagade esalu.
9 Men Israels barn ropade till HERREN, och HERREN lät då bland Israels barn en frälsare uppstå, som frälste dem, nämligen Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre broder.
Amalalu, Isala: ili dunu da Hina Godema dinanuwane wele sia: beba: le, E da gaga: su dunu ilima asunasi. Amo da Odeniele, Ga: ilebe eya Ginase egefe.
10 HERRENS Ande kom över honom, och han blev domare i Israel, och när han drog ut till strid, gav HERREN Kusan-Risataim, konungen i Aram, i hans hand, så att hans hand blev Kusan-Risataim övermäktig.
Hina Gode Ea A: silibu Hadigidafa Gala da ea dogo ganodini aligila sa: ili, e da Isala: ili bisisu dunu hamoi. Odeniele da gegemusa: asili, amola Hina Gode da fidibiba: le, e da Mesoubouda: imia hina bagade amo hasalasili, sefasi.
11 Och landet hade nu ro i fyrtio år; så dog Otniel, Kenas' son.
Isala: ili soge da ode40amoga, olofosu ba: i dagoi. Amalalu, Odeniele da bogoi.
12 Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon, då gav HERREN Eglon, konungen i Moab, makt över Israel, eftersom de gjorde vad ont var i HERRENS ögon.
Isala: ili dunu da bu eno Hina Godema wadela: le hamoi. Amaiba: le, Hina Gode da Moua: be hina bagade ea dio amo Egelone amo fidibiba: le, ea gasa da Isala: ili fi ilia gasa baligi dagoi.
13 Denne förenade med sig Ammons barn och Amalek; sedan tågade han åstad och slog Israel, varefter de intogo Palmstaden.
Egelone da A: mounaide dunu amola A: malege dunu gilisili, Isala: ili fi hasalasi. Ilia da Yeligou moilai bai bagade (amo ganodini gumudi sala agoai bagohame ba: i) amo suguli lai dagoi.
14 Och Israels barn måste nu tjäna: Eglon, konungen i Moab, i aderton år.
Egelone da Isala: ili dunu ilima ode 18amoga ouligisu esalu.
15 Men Israels barn ropade till HERREN, och HERREN lät då bland dem en frälsare uppstå, benjaminiten Ehud, Geras son, en vänsterhänt man. När Israels barn genom honom skulle sända sina skänker till Eglon, konungen i Moab,
Amalalu, Isala: ili dunu da dinanuwane, Hina Godema wele sia: beba: le, E da gaga: su dunu eno ilima asunasi. Ea dio amo da Ihade. E da ea lobo fofadi amoga hawa: hamosu. E da Bediamini fi dunu Gila amo egefe. Isala: ili dunu da Ihade, amo Moua: be hina bagade Egelone ema udigili su iasu ima: ne asunasi.
16 gjorde sig Ehud ett tveeggat svärd, en fot långt; och han band detta under sina kläder vid sin högra länd.
Ihade da gegesu gobihei bagade (ea sedade defei da 50sedamida) fe la: idi amola la: idi mei amo hamone, ea lobodafa afoga ea abula haguduga wamo la: gi dagoi.
17 Så överlämnade han skänkerna till Eglon, konungen i Moab. Men Eglon var en mycket fet man.
Amalalu, e da su iasu liligi amo Egelonema gaguli asi. Egelone da dunu basului bagade.
18 När han nu hade överlämnat skänkerna, lät han folket som hade burit dem gå sin väg.
Ihade da iasu liligi Egelonema ia dagoiba: le, e da dunu amo da su liligi gaguli misi, ilima ilia da ilia moilaiga bu masa: ne sia: i.
19 Men själv vände han tillbaka från Belätesplatsen vid Gilgal och lät säga: »Jag har ett hemligt ärende till dig, o konung.» När denne då sade: »Lämnen oss i ro», gingo alla de som stodo omkring honom ut därifrån.
Be Ihade hisu da hedofai igi Giliga: le moilai gadenene amoga doaga: le, Egelonema buhagili, ema amane sia: i, “Hina bagade! Na da dima wamolegei sia: sia: mu galebe.” Amaiba: le, hina bagade da ea hawa: hamosu dunuma amane sia: i, “Masa! Ania fawane esalumu.” Amola ilia da huluane gadili asi.
20 Men sedan Ehud hade kommit in till honom, där han satt i sommarsalen, som han hade för sig allena, sade Ehud: »Jag har ett ord från Gud att säga dig.» Då stod han upp från sin stol.
Amalalu, hina bagade hisu da anegagi sesei ea diasu gadodili diala amo ganodini fibi ba: i. Ihade da ema asili, amane sia: i, “Na da Gode Ea sia: dima adomu.” Hina bagade da wa: legadoi.
21 Men Ehud räckte ut sin vänstra hand och tog svärdet från sin högra länd och stötte det i hans buk,
Ihade da ea lobo fofadini amoga gobihei bagade amo duga: le gadole, Egelone ea hagomo damana sone,
22 så att ock fästet följde med in efter klingan, och klingan omslöts av fettet, ty han drog icke ut svärdet ur hans buk. Därefter gick Ehud ut i försalen;
badofale, gadili asi. Amaiba: le, Egelone ea sefe da bosonagala: le gobihei geda amo dedeboi ba: i. Be gobihei da mae duga: gala: le, medene gasaga gagulaligi dialebe ba: i.
23 och när han hade kommit ditut, i förhallen, stängde han igen dörrarna till salen efter sig och riglade dem.
Amalalu, Ihade da gadili asili, diasu logo noga: le ga: sili, fisili asi.
24 Sedan, då han hade gått sin väg, kommo Eglons tjänare, och när de fingo se att dörrarna till salen voro riglade, tänkte de: »Förvisso har han något avsides bestyr i sin sommarkammare.»
Egelone hawa: hamosu dunu da misini, logo ga: i dagoi ba: beba: le, hina bagade da fonobahadi diasuga asi dagoi, dawa: i galu.
25 Men sedan de hade väntat länge och väl, och han ändå icke öppnade dörrarna till salen, togo de nyckeln och öppnade själva, och se, då låg deras herre död där på golvet.
Ilia da ouesalu, be hina bagade da logo hedolo hame doasiba: le, ilia da gi lale, logo doasi. Amalalu, ilia hina bagade amo hada: i fa: i amoga diasa: ili, bogoi dialebe ba: i.
26 Men Ehud hade flytt undan, medan de dröjde; han hade redan hunnit förbi Belätesplatsen och flydde sedan undan till Seira.
Ilia da ouesaloba, Ihade da hobea: i dagoi. E da Giliga: le hedofai igi amo baligili, Sia: ila sogebiga doaga: i.
27 Och så snart han hade kommit hem, lät han stöta i basun Efraims bergsbygd; då drogo Israels barn ned från bergsbygden med honom i spetsen för sig.
E da amogawi Ifala: ime agolo sogega doaga: loba, e da Isala: ili dunu gegemusa: gilisima: ne, dalabede dusu. Amalalu, e da Isala: ili dunu bisili oule asili, ilia da agolo soge fisili, umiga sa: i.
28 Och han sade till dem: »Följen efter mig, ty HERREN har givit edra fiender, moabiterna, i eder hand.» Då drogo de efter honom längre ned och besatte vadställena över Jordan för moabiterna och läto ingen komma över.
E amane sia: i, “Nama fa: no bobogema. Hina Gode da dilia ha lai dunu amo Moua: be dunu, ili hasalasima: ne hamoi dagoi.” Amaiba: le, ilia da Ihade amoma fa: no bobogele, ilia da hano degesu sogebi (amoga Moua: be dunu da Yodane degemusa: dawa: i) amo lai dagoi. Amalalu, ilia da Moua: be dunu huluane fane legei dagoi. Moua: be dunu afadafa da Yodane Hano hame degei.
29 Där slogo de då moabiterna, vid pass tio tusen man, allasammans ansenligt och tappert folk; icke en enda kom undan.
Amo esoha, ilia da Moua: be dadi gagui dunu noga: i amo 10,000 agoane medole legei dagoi. Afae da hame hobea: i.
30 Så blev Moab då kuvat under Israels hand. Och landet hade nu ro i åttio år.
Amo esoha, Isala: ili dunu da Moua: be fi ili hasali dagoi. Amalalu, ilia soge ganodini, ilia da ode 80 olofosu fawane ba: i.
31 Efter honom kom Samgar, Anats son; han slog filistéerna, sex hundra man, med en oxpik. Också han frälste Israel.
Fa: no, bisisu dunu eno Sia: maga (A: ina: de egefe) da Isala: ili dunu ouligisu. E amola da Isala: ili dunu gaga: i. E da Filisidini dunu 600 agoane amo bulamagau masa: ne sesu ifa, amoga fane legei.
