Judasbrevet 1
1 Judas, Jesu Kristi tjänare och Jakobs broder, hälsar de kallade, dem som äro upptagna i Guds, Faderns, kärlek och bevarade åt Jesus Kristus.
Jude, a servant of Jesus Christ, and brother of James, to those who are beloved in God the Father, and who are guarded and called in Jesus Christ:
2 Barmhärtighet och frid och kärlek föröke sig hos eder.
May mercy, and peace, and love be fulfilled in you.
3 Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till eder om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana eder att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga.
Most beloved, taking all care to write to you about your common salvation, I found it necessary to write to you in order to beg you to contend earnestly for the faith that was handed down once to the saints.
4 Några människor hava nämligen innästlat sig hos eder -- några om vilka det för länge sedan blev skrivet att de skulle hemfalla under den domen -- ogudaktiga människor, som missbruka vår Guds nåd till lösaktighet och förneka vår ende härskare och herre, Jesus Kristus.
For certain men entered unnoticed, who were written of beforehand unto this judgment: impious persons who are transforming the grace of our God into self-indulgence, and who are denying both the sole Ruler and our Lord Jesus Christ.
5 Men fastän I redan en gång haven fått kunskap om alltsammans, vill jag påminna eder därom, att Herren, sedan han hade frälst sitt folk ur Egyptens land, efteråt förgjorde dem som icke trodde,
So I want to caution you. Those who once knew everything that Jesus did, in saving the people from the land of Egypt, afterwards perished because they did not believe.
6 så ock därom, att de änglar som icke behöllo sin furstehöghet, utan övergåvo sin boning, hava av honom med eviga bojor blivit förvarade i mörker till den stora dagens dom. (aïdios g126)
And truly, the Angels, who did not keep to their first place, but instead abandoned their own domiciles, he has reserved with perpetual chains under darkness, unto the great day of judgment. (aïdios g126)
7 Likaså hava ock Sodom och Gomorra med kringliggande städer, vilka på samma sätt som de förra bedrevo otukt och stodo efter annat umgänge än det naturliga, blivit satta till ett varnande exempel, i det att de få lida straff i evig eld. (aiōnios g166)
And also Sodom and Gomorrah, and the adjoining cities, in similar ways, having given themselves over to fornication and to the pursuing of other flesh, were made an example, suffering the punishment of eternal fire. (aiōnios g166)
8 Dock göra nu också dessa människor på samma sätt, förblindade av sina drömmar: köttet besmitta de, men andevärldens herrar förakta de, och dess härlige smäda de.
Similarly also, these ones certainly defile the flesh, and they despise proper authority, and they blaspheme against majesty.
9 Icke så Mikael, överängeln; när denne tvistade med djävulen angående Moses' kropp, dristade han sig icke att över honom uttala någon smädande dom, utan sade allenast: »Herren näpse dig.»
When Michael the Archangel, disputing with the devil, contended about the body of Moses, he did not dare to bring against him a judgment of blasphemy, so instead he said: “The Lord commands you.”
10 Dessa åter smäda vad de icke känna till; och vad de, likasom de oskäliga djuren, med sina naturliga sinnen kunna fatta, det bruka de till sitt fördärv.
But these men certainly blaspheme against whatever they do not understand. And yet, whatever they, like mute animals, know from nature, in these things they are corrupted.
11 Ve dem! De hava trätt in på Kains väg, de hava för löns skull störtat sig i Balaams villfarelse och hava gått förlorade till följd av en gensträvighet lik Koras.
Woe to them! For they have gone after the way of Cain, and they have poured out the error of Balaam for profit, and they have perished in the sedition of Korah.
12 Det är dessa som få hålla gästabud med eder, där de sitta såsom skamfläckar vid edra kärleksmåltider och oförsynt se sig själva till godo. De äro skyar utan vatten, skyar som drivas bort av vindarna. De äro träd som stå nakna på senhösten, ofruktbara, i dubbel måtto döda, uppryckta med rötterna.
These ones are defiled within their banquets, enjoying themselves and feeding themselves without fear; waterless clouds, which are tossed about by winds; autumn trees, unfruitful, twice dead, uprooted;
13 De äro vilda havsvågor som uppkasta sina egna skändligheters skum. De äro irrande stjärnor, åt vilka det svarta mörkret är förvarat till evig tid. (aiōn g165)
raging waves of the sea, foaming from their own confusion; wandering stars, for whom the whirlwind of darkness has been reserved forever! (aiōn g165)
14 Om dessa var det ock som Enok, den sjunde från Adam, profeterade och sade: »Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga,
And about these, Enoch, the seventh from Adam, also prophesied, saying: “Behold, the Lord is arriving with thousands of his saints,
15 för att hålla dom över alla och bestraffa alla de ogudaktiga för alla de ogudaktiga gärningar som de hava övat, och för alla de förmätna ord som de i sin syndiga ogudaktighet hava talat mot honom.»
to execute judgment against everyone, and to reprove all the impious concerning all the works of their impiety, by which they have acted impiously, and concerning all the harsh things that impious sinners have spoken against God.”
16 De äro människor som alltid knorra och knota över sin lott, medan de likväl vandra efter sina egna begärelser. Och deras mun talar stora ord, under det att de dock av egennytta söka vara människor till behag.
These ones are complaining murmurers, walking according to their own desires. And their mouth is speaking arrogance, admiring persons for the sake of gain.
17 Men kommen ihåg, I mina älskade, vad som har blivit förutsagt av vår Herres, Jesu Kristi, apostlar,
But as for you, most beloved, be mindful of the words which have been foretold by the Apostles of our Lord Jesus Christ,
18 huru de sade till eder: »I den yttersta tiden skola bespottare uppstå, som vandra efter sina egna ogudaktiga begärelser.»
who declared to you that, in the end time, there would arrive mockers, walking according to their own desires, in impieties.
19 Det är dessa människor som vålla söndringar, dessa som äro »själiska» och icke hava ande.
These are the ones who segregate themselves; they are animals, not having the Spirit.
20 Men I, mina älskade, uppbyggen eder på eder allraheligaste tro, bedjen i den helige Ande,
But you, most beloved, are building yourselves up by your most holy faith, praying in the Holy Spirit,
21 och bevaren eder så i Guds kärlek, under det att I vänten på vår Herres, Jesu Kristi, barmhärtighet, till evigt liv. (aiōnios g166)
keeping yourselves in the love of God, and anticipating the mercy of our Lord Jesus Christ unto eternal life. (aiōnios g166)
22 Mot somliga av dem, sådana som äro tvivlande, mån I vara barmhärtiga
So certainly, reprove them, after they have been judged.
23 och frälsa dem genom att rycka dem ur elden; mot de andra mån I också vara barmhärtiga, dock med fruktan, så att I avskyn till och med deras livklädnad, den av köttet befläckade.
Yet truly, save them, seizing them from the fire. And have mercy on others: in fear, hating even that which is of the flesh, the defiled garment.
24 Men honom som förmår bevara eder ifrån fall och ställa eder inför sin härlighet ostraffliga, i fröjd,
Then, to him who has the power to keep you free from sin and to present you, immaculate, with exultation, before the presence of his glory at the advent of our Lord Jesus Christ,
25 honom som allena är Gud, och som är vår Frälsare genom Jesus Kristus, vår Herre, honom tillhör ära, majestät, välde och makt, såsom före all tid, så ock nu och i alla evigheter. Amen. Se Själisk i Ordförkl (aiōn g165)
to the only God, our Savior, through Jesus Christ our Lord: to him be glory and magnificence, dominion and power, before all ages, and now, and in every age, forever. Amen. (aiōn g165)
